Annons

Bekämpa idén om att bolagen ska betala tillbaka

LEDARE. Den pågående rapportperioden överraskar. I flera bolag överträffar resultaten analytikernas bedömning. Det betyder inte att krisen inte har slagit hårt mot storbolagen - tvärtom. Men det finns en viss optimism om den ekonomiska utvecklingen framöver.

Foto:Henrik Montgomery

Det kommer att sätta fart på diskussionerna om ekonomin efter krisen. Vad händer när perioden av förluster, konkurser och statliga räddningsinsatser är över?

Från regeringshåll har nämnts skattehöjningar, att hål behöver fyllas efter coronakrisens påfrestningar på den offentliga ekonomin.

Utgångspunkten för vissa debattörer är att företagen ska betala tillbaka för det stöd som har delats ut.

I januariavtalet ordas en hel del om skatter. Den stora saken är punkten om en skattereform.

Sannolikt kommer en sådan inte längre att hinna utformas under den här mandatperioden, och då är risken att politiker går vidare i alla fall och vill driva igenom skattehöjningar utan motsvarande sänkningar.

Vi vet att vissa kapitalskatter inte kommer att höjas. Fastighetsskatten är ekonomernas favorit men är politiskt omöjlig att höja. Förmögenhetsskatten kommer inte att återinföras eftersom så många vet hur dålig den var och den numera är avskaffad i hela EU utom Spanien. Arvsskatten avskaffades efter en proposition från Finansdepartementet där Magdalena Andersson var statssekreterare, vilket borde utgöra ett verksamt vaccin.

Men det finns mycket annat att höja för politiker som vill markera att kapitalet ska vara med och betala en återhämtning. I en utförlig artikel i nästa nummer av Svensk Skattetidning går Hans Peter Larsson igenom vilka som kan komma i fråga. Entreprenörsskatten (3:12), bankskatt, ”exitskatt”, avkastningsskatt på pensioner är bara några områden för höjningar .

De negativa effekterna av höjda skatter på kapital och företagande är uppenbara. Hans Peter Larsson tar upp vad slopandet av skatten på arv och förmögenhet har betytt för startup-scenen. Entreprenörer har stannat kvar i Sverige tack vare dessa förändringar.

Nu vilar en särskild uppgift på C och L i framtida budgetförhandlingar. Den är större än att bara hålla emot när idéer om skattehöjningar förs fram. Den handlar om att hålla fast vid övertygelsen att statens krishjälp inte syftar till att rädda enskilda företag utan till att minska skadeverkningarna på hela samhället. Det finns inget som företagen ska betala tillbaka.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?