Socialdemokraterna har under decennier förlorat kampen mot de borgerliga när det gäller valfrihet i vården, och därmed privat vård. S förlorade även striden mot vinster i välfärden (Reepalu-utredningen) därför att de saknade tillräckligt stöd i riksdagen.
Svenska folket gillar sin privata vård. 39 procent av alla läkarbesök går till privata vårdgivare, i primärvården är det 46 procent. Privata tandläkare står för 63 procent av vuxenbesöken, vilket är helt okontroversiellt även inom S. Optiker är alltid privata, friskvården mestadels.
Nu tar S strid mot de digitala vårdbolagen, där Kry är ledande och därför den främsta måltavlan. Det aktuella ärendet är Krys köp av rådgivningstjänsten på telefon 1177. Aida Hadzialic (S) jublade på Twitter när Region Stockholm efter hård kritik vill överpröva köpet. Men hon och hennes parti jublar alltid oreflekterat så fort ett privat vårdbolag begränsas.
Det är bra att politikerna är aktiva när det gäller styrningen av den offentligt finansierade vården. Den stora frågan är om det görs på ett genomtänkt sätt. Vad har man för övergripande mål, hur man ser till att de efterlevs?
Det är möjligt att de ansvariga politikerna i Stockholm har ändrat sig och inte vill låta Kry ta över tjänsten 1177 för att slippa frågan i valet 2022. De kanske vill riskminimera eftersom vänstern fortsätter att driva opinion mot privata vårdgivare trots att de förlorar gång på gång.
Men det är omodernt och kortsiktigt att försöka slå ihjäl en sektor som kan tillföra mycket. Den digitala vården leds av privata aktörer inom primärvården för att de offentliga inte haft incitament att utveckla enklare vård digitalt. Och är det något område där Kry borde ha en naturlig plats så är det inom icke-fysisk rådgivning, det är ju deras kärnområde.
Frågan är då om det finns risk för jäv om Kry äger bolaget som sköter telefonrådgivningen 1177? Kritikerna har inte tydligt formulerat riskerna, men kan avse att 1177 skulle hänvisa patienter till Krys tjänster. Det är dock redan reglerat i befintliga avtal att ingen enskild vårdgivare får rekommenderas.
Är risken att de skulle rekommendera uppsökande av vård ”i onödan”? Det är i så fall inte nytt. Det har Medhelp (som Kry köper och som har uppdraget nu) redan kritiserats för. Rådgivarna anses vara rädda att göra fel och hellre rekommendera vård en gång för mycket än en gång för lite. Men det är nog en bra instinkt.
Utmaningen ligger i hur registreringen av samtal går till. Data får förstås inte delas med Krys vårdenheter och patienterna får inte kontaktas eller motta marknadsföring. Även detta måste regleras i avtal.
Frågan om integrering inom vårdkedjan ligger redan på bordet i form av kritiken mot att apotek äger vårdcentraler. Exempelvis är statliga Apoteket delägare i Doktor 24. Den här typen av frågor behöver politikerna skaffa sig ett bättre helhetsgrepp om, de är kopplade till Kry och 1177.
Länge var det en politisk ekonomisk strategi att ransonera vård. Numera är idealet att se patienten som en viktig resurs för förbättrad hälsa, snarare än en passiv mottagare av vård. Detta kan hos den enskilda läkaren innebära en känsla av maktförlust.
Nätläkarbolag som Kry kan också upplevas som ett hot mot läkekonsten. Men patienter har även tidigare kunnat tala i telefon med sin doktor. Och en effektivisering av enkla fall bör användas till att frigöra resurser för att ge det personliga mötet mer tid i komplexa fall. Prissättningen måste utvecklas och bättre spegla vilka kostnader olika patienter och möten medför för utföraren.
Om politikerna ska kunna styra mot förbättrade resultat, i form av god tillgänglighet och friskare patienter, utan att kostnaderna galopperar, krävs en långsiktig plan. Enstaka okoordinerade angrepp på privata bolag med nya idéer är inte vägen framåt, utan det är genomtänkta regelverk.
