1515
Annons

Bejaka att privat vård utvecklas

LEDARE. Det är dags att lägga ned kriget mot Kry. Okoordinerade angrepp på privata bolag med nya idéer är inte vägen framåt, utan det är genomtänkta regelverk. 

Socialdemokraternas oppositionsråd i Stockholm Aida Hadzialic tillhör den breda vänster som applåderar att Kry stoppas från att ta över tjänsten 1177.
Socialdemokraternas oppositionsråd i Stockholm Aida Hadzialic tillhör den breda vänster som applåderar att Kry stoppas från att ta över tjänsten 1177.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Socialdemokraterna har under decennier förlorat kampen mot de borgerliga när det gäller valfrihet i vården, och därmed privat vård. S förlorade även striden mot vinster i välfärden (Reepalu-utredningen) därför att de saknade tillräckligt stöd i riksdagen.

Svenska folket gillar sin privata vård. 39 procent av alla läkarbesök går till privata vårdgivare, i primärvården är det 46 procent. Privata tandläkare står för 63 procent av vuxenbesöken, vilket är helt okontroversiellt även inom S. Optiker är alltid privata, friskvården mestadels.

Nu tar S strid mot de digitala vårdbolagen, där Kry är ledande och därför den främsta måltavlan. Det aktuella ärendet är Krys köp av rådgivningstjänsten på telefon 1177. Aida Hadzialic (S) jublade på Twitter när Region Stockholm efter hård kritik vill överpröva köpet. Men hon och hennes parti jublar alltid oreflekterat så fort ett privat vårdbolag begränsas.

Det är bra att politikerna är aktiva när det gäller styrningen av den offentligt finansierade vården. Den stora frågan är om det görs på ett genomtänkt sätt. Vad har man för övergripande mål, hur man ser till att de efterlevs?

Det är möjligt att de ansvariga politikerna i Stockholm har ändrat sig och inte vill låta Kry ta över tjänsten 1177 för att slippa frågan i valet 2022. De kanske vill riskminimera eftersom vänstern fortsätter att driva opinion mot privata vårdgivare trots att de förlorar gång på gång.

Men det är omodernt och kortsiktigt att försöka slå ihjäl en sektor som kan tillföra mycket. Den digitala vården leds av privata aktörer inom primärvården för att de offentliga inte haft incitament att utveckla enklare vård digitalt. Och är det något område där Kry borde ha en naturlig plats så är det inom icke-fysisk rådgivning, det är ju deras kärnområde.

Frågan är då om det finns risk för jäv om Kry äger bolaget som sköter telefonrådgivningen 1177? Kritikerna har inte tydligt formulerat riskerna, men kan avse att 1177 skulle hänvisa patienter till Krys tjänster. Det är dock redan reglerat i befintliga avtal att ingen enskild vårdgivare får rekommenderas.

Är risken att de skulle rekommendera uppsökande av vård ”i onödan”? Det är i så fall inte nytt. Det har Medhelp (som Kry köper och som har uppdraget nu) redan kritiserats för. Rådgivarna anses vara rädda att göra fel och hellre rekommendera vård en gång för mycket än en gång för lite. Men det är nog en bra instinkt.

Utmaningen ligger i hur registreringen av samtal går till. Data får förstås inte delas med Krys vårdenheter och patienterna får inte kontaktas eller motta marknadsföring. Även detta måste regleras i avtal.

Frågan om integrering inom vårdkedjan ligger redan på bordet i form av kritiken mot att apotek äger vårdcentraler. Exempelvis är statliga Apoteket delägare i Doktor 24. Den här typen av frågor behöver politikerna skaffa sig ett bättre helhetsgrepp om, de är kopplade till Kry och 1177.

Länge var det en politisk ekonomisk strategi att ransonera vård. Numera är idealet att se patienten som en viktig resurs för förbättrad hälsa, snarare än en passiv mottagare av vård. Detta kan hos den enskilda läkaren innebära en känsla av maktförlust.

Nätläkarbolag som Kry kan också upplevas som ett hot mot läkekonsten. Men patienter har även tidigare kunnat tala i telefon med sin doktor. Och en effektivisering av enkla fall bör användas till att frigöra resurser för att ge det personliga mötet mer tid i komplexa fall. Prissättningen måste utvecklas och bättre spegla vilka kostnader olika patienter och möten medför för utföraren.

Om politikerna ska kunna styra mot förbättrade resultat, i form av god tillgänglighet och friskare patienter, utan att kostnaderna galopperar, krävs en långsiktig plan. Enstaka okoordinerade angrepp på privata bolag med nya idéer är inte vägen framåt, utan det är genomtänkta regelverk. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Advokatfirman MORE EvenderAnnons

Bristande finansiell regelefterlevnad kan bli mycket kostsam

Det blir allt svårare för företag att säkra sin finansiella regelefterlevnad med de snabba förändringar som sker i en alltmer komplex regulatorisk miljö. Det gör att det har blivit allt viktigare att välja en juridisk partner som har spetskompetens inom området när du exempelvis ska säkra din löpande verksamhet, lansera nya produkter eller är intresserad av företagsförvärv inom finanssektorn.

– Den snabba utvecklingen har gjort att det är betydligt mer riskfyllt att driva företag inom den finansiella sektorn idag och mycket svårare för företag att ensamt säkra sin regelefterlevnad, menar Martin Orehag, advokat och delägare på MORE Evander. 

Det har under de senaste åren varit en otroligt snabb utveckling av det finansiella regelverk som företag inom den finansiella sektorn måste följa, där de nya reglerna tas fram på EU-nivå. Att inte följa regelverket kan leda till bland annat varning och mycket kännbara böter, och i sista hand att de tillstånd som företag har hos Finansinspektionen dras tillbaka.

– Ofta leder tillsynsprocesser av Finansinspektionen även till en stor negativ medial påverkan. Därför är det viktigt att få juridisk experthjälp i de här frågorna så att man gör rätt från början och undviker dyra misstag, berättar Martin Orehag. 

Stor fokus på den finansiella sektorn

Advokatbyrån MORE Evander hjälper idag bland annat värdepappersbolag, fondbolag, betalinstitut och finansiella institut med både enstaka projekt eller löpande compliance- och riskuppdrag. Byrån bistår också med juridisk expertis och projektledning vid ansökningsprocesser och företagsförvärv. MORE Evander har under de senaste åren haft ett stort fokus på IT och den finansiella sektorn och byggt upp en spetskompetens inom dessa sektorer. 

– Vi har lång erfarenhet av att arbeta med både IT och regelefterlevnadsfrågor inom finanssektorn. Därför ligger vi idag i framkant inom området och förstår den snabba digitala utveckling och den verklighet som många av våra kunder verkar i. Det är en förutsättning för att vi ska kunna hjälpa våra klienter med kvalitativ expertis kring de alltmer komplexa frågeställningar som dyker upp.  

Som en relativt liten advokatbyrå, med 11 anställda, har MORE Evander alla fördelar en liten byrå kan ha när det gäller att bygga upp ett nära, personligt kundsamarbete. Samtidigt har byrån, tack vare sitt medlemskap i ADVOC, tillgång till global expertis från mer än 5 500 jurister och de advokatbyråer de arbetar för och kan stötta sina kunder både i Sverige och internationellt. Med ett nära kundfokus blir också digitaliseringsutvecklingen på den egna byrån en allt viktigare fråga.  

– Vi behöver verkligen inom advokatbranschen göra det enklare för våra klienter och komplettera våra traditionella konsulterbjudanden med digitala. Vi håller just nu på att ta fram olika digitala lösningar och först ut så sjösätter vi en digital avtalsplattform som bygger på det juridiska hantverket och de frågor vi stöter på. En lösning som vi tycker har saknats på marknaden och som många av våra klienter har efterfrågat, avslutar Martin Orehag.

Om MORE Evander 

MORE Evander är mer än bara en advokatbyrå. Kombinationen av den branschkunskap – särskilt inom IT och finansmarknaden - och vår juridiska kunskap gör oss till en juridisk och affärsmässig partner. Med syftet att bygga långsiktiga relationer kan vi förstå klienters verksamhet och visioner, vilket tillsammans med vår erfarenhet och internationella anknytning ger våra klienter den bästa rådgivningen. 

Läs mer här!   

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman MORE Evender och ej en artikel av Dagens industri

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera