1515
Annons

Beivra fusk, inte arbetsinvandring

LEDARE. År 2008 drev Alliansen och Miljöpartiet igenom ett av västvärldens mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring.

ARBETSKRAFTSINVANDRING. M frångår helt de principer som låg till grund för reformeringen av arbetskraftsinvandringen från första början.
ARBETSKRAFTSINVANDRING. M frångår helt de principer som låg till grund för reformeringen av arbetskraftsinvandringen från första början.Foto:Anders Wiklund/TT

Makten förflyttades från fackförbunden till näringslivet. I stället för att pröva huruvida det fanns ett behov av att rekrytera någon från tredje land, blev det upp till bolag att själva bestämma vilka de vill anställa.

Resultatet blev en mindre reglerad och mer fri arbetsmarknad. Det är en ordning värd att värna. Men under de knappt 13 år som passerat sedan systemet reformerades har flera brister uppdagats. Godtyckliga utvisningar fortsätter att avlösa varandra och omfattande fusk har rapporterats i olika branscher.

Behovet av att få stopp på deporteringen av högkvalificerad arbetskraft är skriande. Di har vid flera tillfällen rapporterat om ingenjörer och olika experter som har riskerat att behöva lämna Sverige på grund av mikroskopiska felsteg. Som att de har fått jobb via Linkedin i stället för Arbetsförmedlingen. Det är ett ofattbart kompetensslöseri.

Hur kompetensutvisningarna ska upphöra är en av punkterna i utredningen om arbetskraftsinvandring som regeringen tillsatte förra året. På tisdagen presenterades delbetänkandet. Bland annat föreslås att ”ringa fel” från arbetsgivarens sida inte ska innebära utvisning. Det är nödvändigt men trots allt ganska okontroversiellt.

En större politisk konflikt är på väg kring hur man ska tackla det utbredda fusket. Ett av de främsta exemplen på hur arbetskraftsinvandringen utnyttjas är inom assistansersättning. I höstas släppte Nationellt underrättelsecentrum en rapport om hur arbetstillstånd inom personlig assistans utnyttjas för ”bedrägerier, illegal migration, arbetskraftsexploatering, brukarimport och annan ekonomisk vinning”. Under 2020 krävde Försäkringskassan tillbaka hela 460 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar av assistansersättning.

Att det ser ut så är horribelt och måste givetvis åtgärdas. Samtidigt måste man komma ihåg vad som är det faktiska problemet. Att det finns kriminella som utnyttjar systemet rättfärdigar inte svepande åtgärder som slår mot hela arbetskraftsinvandringen. Trots det är det allt fler som driver en linje i den riktningen.

Socialdemokraterna har tillsammans med LO kampanjat för hårdare regleringar. Båda två vill återinföra en arbetsmarknadsprövning där man på förhand bedömer behovet av viss arbetskraft innan man får uppehållstillstånd. Socialdemokraternas partisekreterare har i Di (9/12) kritiserat att ”det importeras städare på deltid” samtidigt som det finns arbetslösa på plats i Sverige.

Det är ett häpnadsväckande uttalande, men trots allt inte särskilt förvånande. Socialdemokraterna och LO har en lång historia av att vilja reglera arbetsmarknaden. Men förändringarna som de vill se den här gången kommer inte att kunna genomföras. Socialdemokraterna begränsas genom januariavtalet. I direktivet till utredningen om arbetskraftsinvandring står det uttryckligen att ”dagens system för arbetskraftsinvandring ska värnas”.

Några som däremot både förvånar och oroar är Moderaterna. Så sent som i december, som svar på Socialdemokraternas utspel, påpekade M att systemet måste vårdas och utvecklas. ”Fusket är det stora problemet”. Denna hållning märktes inte av i deras utspel på tisdagen. Bland annat vill M att arbetstillstånd bara ska beviljas om månadslönen överstiger 31.700 kronor. Det ska i princip omöjliggöra arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken.

Det är en svepande generalisering som låter misstänkt likt ett förslag från LO. Bara det borde få en ideologisk varningslampa att blinka hos Moderaterna. I stället för att fokusera på de uppenbara problemen med fusk, frångår partiet helt de principer som låg till grund för reformeringen av arbetskraftsinvandringen från första början. Bolag behöver mer makt över sina rekryteringar, inte mindre.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Befogad kritik av ESG-fonder

Tidigare i veckan publicerade Di en intervju där Merryn Somerset Webb, journalist och tongivande kritiker av näringslivets hållbarhetsarbete, riktar udden mot de mäktiga amerikanska fondbolagen.

VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.
VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.Foto:MARK LENNIHAN

Att fondernas hållbarhetsarbete skärskådas är välbehövligt. Blackrock, Vanguard och State Street är mäktiga aktörer som tillsammans förvaltar 20 000 miljarder kronor, enligt Wall Street Journal. När fonderna kanaliserar detta kapital till vissa sektorer (och väljer bort andra) får det ibland oönskade effekter.

Med hållbarhetsakronymen ESG (miljö, sociala frågor och bolagsstyrning) som ledstjärna har fondbolagen tagit på sig en roll som sträcker sig långt utanför kärnuppdraget: att maximera vinsterna i de bolag där man är ägare och generera högsta möjliga avkastning för spararna.

Fondbolagen själva hävdar att ESG-förvaltningen ger bättre avkastning. Men det återstår att bevisa att så verkligen är fallet. Globala ESG-fonder har presterat sämre än marknaden som helhet under de senaste fem åren, enligt en sammanställning från Bloomberg. Avkastning var i genomsnitt 6,3 procent per år, jämfört med 8,9 procent för en bred fond som inte exkluderade efter ESG-kriterier.

Men ESG-förvaltningen får också andra oönskade effekter. Pengar styrs bort från sektorer där de behövs. Ta den viktiga försvarsindustrin. Före kriget i Ukraina var exempelvis Saab-aktier bannlysta för hållbarhetsfonder. Det misstaget har dessbättre många förvaltare nu korrigerat.

Att bedöma vilken nytta ESG-förvaltningen gör är svårt. Det finns hundratals olika standarder för att mäta ESG, vilket inte precis underlättar för privatpersoner som vill förstå vilken nytta deras sparande har gjort. Tillsynsmyndigheter i USA och Tyskland har i år slagit ned på förvaltare som utan fog kallar sin förvaltning ”grön”. 

De sociala aspekterna av ESG är notoriskt undanglidande. Det som är okej i ett land kan vara helt fel i ett annat. Att ta ställning i sådana frågor kräver djup kännedom och trovärdighet, vilket fondbolag sällan har.

Hållbarhet är en självklarhet i näringslivet i dag, men för att engagemanget ska vara trovärdigt måste det fokuseras på områden där bolaget verkligen kan göra nytta. Skala bort, som tidningen The Economist argumenterar för, S:et och G:et i ESG och fokusera på bolagens koldioxidutsläpp. Och överlåt åt politikerna att stifta lagar och träffa överenskommelser som påskyndar den gröna omställningen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera