Annons

Behandla Kina som en jämlike

LEDARE. USA måste lära sig skillnaden mellan att respektera ett land och att låta sig köras över.

Sedan Donald Trump tillträdde som USA:s president har han skruvat upp tonläget mot Kina, och delar av Europa har följt efter. Men det vore ett misstag av USA att tro att man kan vinna ett kallt krig mot Kina så som man vann det mot Sovjet.

Det skriver den välrenommerade journalisten och utrikesanalytikern Fareed Zakaria under rubriken ”The New China Scare” i Foreign Affairs (6/12 2019). Hans syn är att det är riskabelt, kontraproduktivt och dyrt att isolera Kina. Det har han rätt i.

Zakaria ifrågasätter den nya konsensus i väst som utgår ifrån att Kina utgör ett militärt, politiskt och ekonomiskt hot, och att den tidigare, öppna Kina-policyn har misslyckats. 

Det är ett faktum att de demokratiska reformer många hoppades på har uteblivit. Att landets internationella ambitioner och militära utgifter har ökat. Att de har blivit en teknologisk och ekonomisk konkurrent. Men det betyder inte att den fram till 2018 öppna linjen var fel. 

Tvärtom har den resulterat i att Kina har integrerats internationellt, och är det land efter USA till vilket de största utländska direktinvesteringarna går. De rankas högre än något annat av de stora tillväxtländerna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika) vad gäller öppenhet och konkurrens. De har de senaste decennierna bidragit till stabilitet och tillväxt och agerat som en partner i frågor som klimat.

Zakaria framhåller USA:s historiska kamp mot kommunismen som ett exempel på att en aggressiv strategi kan bli dyr och misslyckad. Det kan man dock inte entydigt slå fast. Men Richard Nixon gjorde rätt när han öppnade den diplomatiska dörren till Kina 1972, det fick Mao att upphöra med sina hot om kärnvapenattacker och finansiering av gerillagrupper i Latinamerika och Afrika. Senare kinesiska ledare såg att handel var nyckeln till välstånd, och därmed fortsatt maktinnehav. 

Kina anklagas för teknikstöld, men detsamma gällde det snabbväxande Japan under 1980- och 1990-talen. Japan sågs som ett betydande ekonomiskt hot mot USA, det skrevs flera böcker på temat, som ”How America is surrendering its future to Japan and how to win it back”. 

Japan var världens näst största ekonomi tills Kina 2010 kom ikapp. Det visar på dynamiken. Samtidigt är Kina, med 1,4 miljarder, eller nära en femtedel av jordens invånare jämfört med Japans 125 miljoner, en utmanare av en helt annan kaliber. 

Kinas anspråk på ökat inflytande på den globala scenen är dock rimligt i kraft av deras storlek. Om den amerikanska politiska ledningen anser att alla kinesiska framsteg utgör hot så motarbetar den en organisk, naturlig utveckling. En lika legitim rörelse de själva inledde för 100 år sedan.

USA och de allierade har strävat efter att begränsa Kinas internationella inflytande, exempelvis i IMF, Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken. Det slutade med att Kina tröttnade och 2015 skapade en ny Asian Infrastructure Bank.

Kina var länge passivt i FN, men är nu den näst största finansiären och betydligt mer aktivt. Bland annat lade de 2017 tillsammans med Ryssland in veto mot sanktioner mot Syrien efter kemiska vapenattacker. Vid de senaste mötena har flera konflikter uppstått när Kina fått kritik för sin hantering av minoriteter och fångläger.

Men på finansmarknaderna har handelskriget fått mest uppmärksamhet. Det befinner sig i en gråzon, för samtidigt som USA ställer en del legitima krav, så har det runnit över i en fråga om teknikkonkurrens och nationell säkerhet.

Hittills har USA fått svag respons på sina krav på de allierade att av säkerhetsskäl utesluta Huawei ur 5G-upphandlingar. Men Kina ökar nu sina insatser. Ambassadören i Tyskland hotade veckan före jul Tyskland med vedergällning om landet stoppar Huawei från att delta.

För Sverige och Europa kommer USA under överskådlig framtid vara en oumbärlig partner när det gäller såväl ekonomi som fred och säkerhet. Och Financial Times bedömer (9/12) att om USA tvingar Europa att välja sida så väljer de flesta USA, för husfridens skull. 

Men USA:s nästa president bör stanna upp. Hen bör inte resa en ny mur mot öst. Om det verkligen är en liberal ordning man vill försvara måste den innebära maktdelning och dialog.

Det är en brist i artikeln att Zakaria inte diskuterar den militära teknikkapplöpningen. I Putins värld, som främst utgår ifrån militära konfliktlinjer, är det den som vinner den som regerar världen. Men risken att konflikter ska uppstå minskar om de flesta har mer att förlora än vinna på krig. Man bör se att Kina hittills valt en annan väg än Ryssland, landet har inte blivit en ekonomisk stormakt genom konflikter utan handel och relationsbygge.

USA:s Kina-strategi har länge varit en blandning av avskräckande politik och positivt engagemang. Man integrerade aktivt Kina i den globala ekonomin, men stöttade samtidigt grannar som Taiwan militärt. Det bör man fortsätta med.

Om USA och Europa är missnöjda med att Kina flyttat fram sina positioner i internationella organ, så måste de ställa sig frågan om vad som är ett lagom inflytande? Nästa fråga är, hur svarar man bäst på utvecklingen? Är det effektivt att peka ut en av världen viktigaste handelsparters som fiende? Eller att som USA:s utrikesminister Mike Pompeo ha en kolonialt överlägsen ton och tala om att ”keep China in its proper place”.

Det skulle försämra tillväxten och öka risken för militära konflikter om världen klövs mellan USA/Europa och stora delar av Asien/Ryssland. Kina tar en del goda initiativ, som infrastrukturprojektet ”Belt and Road”, en transportled som förbinder Asien med Europa. Utgångspunkten bör vara att Kina är en partner, utan att man för den skull slutar värna sin nationella säkerhet. 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Advokatfirman WåhlinAnnons

Advokatfirman Wåhlin erbjuder heltäckande och situationsanpassad affärsjuridisk rådgivning

Fredrika Hörlin t.v. och Jonas Holmstedt.
Fredrika Hörlin t.v. och Jonas Holmstedt.

Anrika Advokatfirman Wåhlin har fokuserat på affärsjuridik sedan 1964, vilket har resulterat i en byrå med en unik bredd i sin kompetens. I kombination med ett kreativt och dynamiskt arbetssätt, gör detta Wåhlin till en skicklig och heltäckande affärsjuridisk rådgivare.

Wåhlin skiljer sig från konkurrenterna på mer än ett sätt; förutom att byrån har en stark kultur med nära koppling till klienterna, präglas verksamheten också av stor tilltro till medarbetarna som utgörs av i princip lika många kvinnor som män. Kvinnorna återfinns även bland delägarna och i byråns styrelse. För partnern Fredrika Hörlin är detta en avgörande faktor i byråns framgång. 

– Eftersom vi har full tillit till hela vår personal, har var och en av oss – även vi delägare – insikt i uppdragen och direktkontakt med beslutsfattarna hos våra klienter. För att kunna leverera rätt råd i rätt tid är vi kreativa, professionella och situationsanpassade.

Flexibelt angreppssätt en tillgång

Byråns flexibla angreppssätt är en stor tillgång i den ofta föränderliga affärsjuridiken och utgör också en viktig resurs i vad gäller att stötta klienter under olika utvecklingsprocesser. Jonas Holmstedt, byråns Managing partner, ansvarar för Wåhlins engagemang i Interlaw, ett internationellt nätverk av oberoende advokatbyråer. Han betonar att metodiken också har varit mycket värdefull under den rådande pandemin.

– Andreas Magnusson som ansluter till byrån som delägare den 1 september, betonar vikten av omvärldsanalys. I framtiden kommer vi att se på historien i termer av före och efter Covid-19. Därför är det en utveckling vi följer noga för att snabbt kunna hantera nya omständigheter; situationen kan visa sig vara en utmaning för många ägarledda bolag.  Som affärsjurister utgör vi en omfattande del av ledningens och ägarnas omvärldsbevakning både vad gäller juridiska och branschspecifika frågor.

Ger stöd i komplexa frågor

Den rådande situationen har ställt höga krav på digitaliserade arbetssätt och rutiner, men Wåhlin har stått väl rustat för att både själv möta de förändrade förutsättningarna och för att vara en komplett rådgivare kring de nya villkor som pandemin har medfört. I kriser ökar tvisterna och byrån har ett stort team som arbetar med tvistefrågor, särskilt inom det entreprenadrättsliga området.

– Genom att Wåhlin lyckats skapa en arbetsmiljö med balans mellan trivsel och lönsamhet har vi kunnat handplocka medarbetare med unik kompetens. Detta är vår största styrka, avslutar Managing partner Jonas Holmstedt.

Läs mer om Advokatbyrån Wåhlin här www.wahlinlaw.se  

FAKTA OM ADVOKATBYRÅN WÅHLIN

Wåhlin är en affärsjuridisk advokatbyrå som etablerades i Göteborg 1964. För att kunna erbjuda rätt kunskap till våra klienter har vi medarbetare olika specialkompetenser och vårt team  varierar från case till case. Byrån har kontor i Göteborg, Stockholm, Malmö och Helsingborg, och utmärker sig bland annat genom sitt starka jämställdhetsarbete. 

 

Mer från Advokatfirman Wåhlin

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman Wåhlin och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?