ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Bättre bomarknad bör stå högst på agendan

  • Foto: Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg

LEDARE. Lånerestriktioner och andra flytthinder på bostadsmarknaden är nästintill en perfekt storm för unga som söker egen bostad:

En reglerad hyresmarknad. Strikta regler för andrahandsuthyrning. Lånetak och amorteringskrav. Bankernas höga kalkylränta. Hög flyttskatt. Listan kan göras längre.

Tillsammans ökar dessa faktorer incitamenten att stanna kvar i samma bostad, för den som är inne på marknaden.

Och försvårar möjligheten att komma in, för den som står utanför.

Expert efter expert pekar på problemen. Internationella organisationer som granskar Sverige riktar kritik. Ändå är bostadspolitiken ett av de områden som behandlas mest styvmoderligt i politiken. Ett bevis på det är januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L.

Där finns visserligen en utförlig punkt om en ny modell för hyressättning. Och en annan som handlar om förkortad planprocess. Men när det gäller de mer omedelbara flytthindren finns i stort sett ingenting.

Ett av de många målen för den ”omfattande skattereformen” är att ”minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt”, men mer än så står inte. Det står att flyttskatten ska tas bort, men det är inte flyttskatten (reavinstskatten) som avses, utan räntebeläggningen på uppskov.

Flera åtgärder behöver vidtas:

• För att komma åt hög skuldsättning i största allmänhet är det riktigt att trappa ned ränteavdraget. Politikerna har aldrig velat ta i denna fråga eftersom den kan uppfattas som att den direkt slår mot hushållens boendekalkyler. Men i dagens låga ränteläge skulle en nedtrappning inte vara så kännbar. Om det successivt trappas ned från 30 till 25 procent blir merkostnaden endast 167 kronor i månaden i nuvarande boränteläge (2 Mkr lån till 2 procents ränta). När räntenivån stiger blir det förstås mer kännbart, men alla bolåntagare måste ändå ta höjd för ökade bolånekostnader.

• Bolånekrav som med tvingande verkan kommer in i varje nytt låneavtal är trubbigt och inskränker möjligheten för kund och bank att teckna avtal efter en gemensam bedömning av återbetalningsförmågan. Att det bara gäller nya bolån gör att dessa krav, blir ytterligare ett flytthinder. Bolånetaket, amorteringskravet och det utökade amorteringskravet utgör effektiva inträdeshinder för unga. Även den kalkylränta som bankerna tillämpar ställer till problem. Beredskapen att alla ska klara av en mycket stor räntechock kan verka rimlig, men även denna princip slår hårt. Om värsta-räntan i kalkylen sänks från 7 till 5 procent kan 130 000 fler unga köpa sin första bostad, enligt konsultbolaget WSP.

• Reavinstskatten är ett reellt och upplevt flytthinder. För den som flyttar till likvärdig bostad stoppar den en flytt, och det är därför uppskovsreglerna finns, men där är det oklart om de kommer att vara lika generösa efter juni 2020. För den som flyttar till en hyrd bostad bidrar reavinstskatten till att sabotera kalkylen. Signalvärdet av en kraftigt sänkt reavinstskatt skulle bli mycket positivt. Argumenten att en sådan sak måste växlas mot en höjd fastighetsavgift ska behandlas med försiktighet. Fastighetsskatten var mycket impopulär och dess legitimitetsproblem hängde intimt samman med att politikerna inte förmådde förklara dess existensberättigande och utformning.

De förändringar åt fel håll som genomförts för ägda bostäder sedan 2007 har enligt WSP lett till att 288 000 flyttar inte har ägt rum. Så hårt slår inlåsningseffekterna.

De verksamma insatserna kan ske just i det ägda beståndet genom att flyttkedjorna kommer i gång. Förbättrade byggregler, liberalare hyressättning och effektivare planprocesser är också nödvändiga processer att inleda men sannolikt tar det längre tid innan sådana förändringar ger effekt.

Otydligheten i januariöverenskommelsen när det gäller väsentliga reformer på den ägda bostadsmarknaden får inte tas till intäkt för politikerna att inte göra någonting. Som så många gånger förut.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer