1515
Annons

Barnen är viktigare än handelsavtalen

Befolkningen minskar i allt fler länder i världen. Det kommer att få stora konsekvenser för världsekonomin, särskilt som den är så sammanvävd.

Barn i samtal över sina läxböcker i Peking. Snart föds det så få att Kinas befolkning kommer att krympa, kanske redan 2030.
Barn i samtal över sina läxböcker i Peking. Snart föds det så få att Kinas befolkning kommer att krympa, kanske redan 2030.Foto:Leif R Jansson / TT

Nyligen twittrade en påtagligt nöjd Donald Trump om handelsavtalet med Kina. I onsdags pratade han om ett med EU före presidentvalet i november. Avtalen blir visserligen inte särskilt omfattande men innebär en del eftergifter från de andra. Att stridsyxorna åtminstone tillfälligt grävs ned passar presidenten som vill utstråla handlingskraft för sina väljare och övriga världen. Särskilt Kinas makt och annorlunda syn på samarbete har retat många. 

Men frågan är om Trumps Twitterpolitik gör någon större skillnad. Parallellt med handelskriget pågår demografiska förändringar som är på väg att förskjuta maktförhållanden mellan världsdelar och folk. Så har det förstås alltid varit, demografi är ju definitionsmässigt vad människor ställer till med under sin tid på jorden. Men ett par saker gör att effekterna nu märks mer än någonsin: globalisering, snabbare teknikförändring och kraftigt ökat välstånd. Inte bara västvärldens utan också Kinas storhetstid kan vara på väg att ta slut. Frågan är vem som ska ta stafettpinnen.

Förr sågs nativitet och överbefolkning som det stora hotet. Nu är det motsatsen som gäller. I rika länder har födelsetalen i flera decennier legat klart under de 2,1 barn per kvinna som krävs för att befolkningen inte ska minska. Nu ligger återväxten lägre även i mindre bemedlade länder som Iran och Brasilien. I Sydkorea har den fallit under ett. Snart, kanske 2030, väntas den hamna för lågt även i väldiga Kina. Medianåldern i världen är i år ungefär 30. Nästan bara i afrikanska länder är den under 20.  

Utvecklingen har redan fått följder. I Kina har den ekonomiska tillväxttakten avtagit. Allt fler tror att det kan ha med lägre ökning av befolkning att göra. 

I Japan brottas politikerna sedan länge med låg inflation och snabbt växande behov av äldrevård. Före detta kommuniststater i Europa kämpar för att ens behålla de unga i landet. I Italien talar sig Matteo Salvini, ledare för La Liga, varm för återgång till konservativa, kristna familjevärderingar. I Ryssland, som tappade motsvarande en krigsgeneration under 1990-talet, försöker Putin att stabilisera ekonomin så att de unga ska stanna och vilja bilda familjer. Förra veckan presenterade ryska regeringen ökat stöd till barnafödande och mödravård. 

Knappt några åtgärder tycks bita. I Shanghai är det bara var fjärde kvinna som kan tänka sig att skaffa ett andra barn, trots att det har varit tillåtet sedan 2016. I Italien propagerar kvinnorna, stick i stäv med Salvini, för mammaledighet och förskola. I Sydkorea har en bok om manligt förtryck just blivit bestseller. Bara i det fattigaste Afrika är det säkert att befolkningen fortsätter att växa ett tag till.

För världen kommer detta att få stora konsekvenser. Förra gången som tyngdpunkten försköts var när Kina öppnades upp. Den förskjutningen blev motorn i ett fantastiskt välståndslyft.

Välståndsökningen är ytterst resultatet av ett enormt, finmaskigt nät av samarbete. När Kina bromsar in får det därför omedelbara konsekvenser för all världens företagare, placerare och politiker, större sannolikt än kinesiskt statsstöd eller amerikanska tullar. Men vart flyttar den nya tillväxten?

Världsekonomin har blivit mer avancerad men samtidigt ömtåligare. Med ökat kunskapsinnehåll har företagen och jobben flyttat till städerna. Familjer som bor i städer skaffar färre barn, eftersom det är dyrt och trångt att bo där. Dessutom innebär högre krav på kunskap att barnen måste utbilda sig längre. Det kostar också pengar. När de fysiska krafterna spelar mindre roll ökar jämställdheten, vilket i sin tur leder till att kvinnor skaffar färre barn. 

Debatten om de demografiska förändringarna speglar komplexiteten. Hur kommer arbetskraften och sparandet att påverkas? Vilken betydelse får det för investeringarna, penningpolitiken och börsen? Hur kommer det att gå med demokratin när stora delar av världen krymper? Ingen vet, allt beror på vilka mandat vi ger de folkvalda att hantera förändringarna.  

Bara några saker är säkra: Att Afrikas unga kommer att få ökad makt i världen. Att ungdom är bra för kreativitet och framtidstro. Och att föräldraledighet och förskola har hjälpt i Sverige. 

Man får hoppas att den amerikanska regeringen har fler tankar om framtiden än vad som framgår av Trumps twitterflöde.   

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Befogad kritik av ESG-fonder

Tidigare i veckan publicerade Di en intervju där Merryn Somerset Webb, journalist och tongivande kritiker av näringslivets hållbarhetsarbete, riktar udden mot de mäktiga amerikanska fondbolagen.

VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.
VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.Foto:MARK LENNIHAN

Att fondernas hållbarhetsarbete skärskådas är välbehövligt. Blackrock, Vanguard och State Street är mäktiga aktörer som tillsammans förvaltar 20 000 miljarder kronor, enligt Wall Street Journal. När fonderna kanaliserar detta kapital till vissa sektorer (och väljer bort andra) får det ibland oönskade effekter.

Med hållbarhetsakronymen ESG (miljö, sociala frågor och bolagsstyrning) som ledstjärna har fondbolagen tagit på sig en roll som sträcker sig långt utanför kärnuppdraget: att maximera vinsterna i de bolag där man är ägare och generera högsta möjliga avkastning för spararna.

Fondbolagen själva hävdar att ESG-förvaltningen ger bättre avkastning. Men det återstår att bevisa att så verkligen är fallet. Globala ESG-fonder har presterat sämre än marknaden som helhet under de senaste fem åren, enligt en sammanställning från Bloomberg. Avkastning var i genomsnitt 6,3 procent per år, jämfört med 8,9 procent för en bred fond som inte exkluderade efter ESG-kriterier.

Men ESG-förvaltningen får också andra oönskade effekter. Pengar styrs bort från sektorer där de behövs. Ta den viktiga försvarsindustrin. Före kriget i Ukraina var exempelvis Saab-aktier bannlysta för hållbarhetsfonder. Det misstaget har dessbättre många förvaltare nu korrigerat.

Att bedöma vilken nytta ESG-förvaltningen gör är svårt. Det finns hundratals olika standarder för att mäta ESG, vilket inte precis underlättar för privatpersoner som vill förstå vilken nytta deras sparande har gjort. Tillsynsmyndigheter i USA och Tyskland har i år slagit ned på förvaltare som utan fog kallar sin förvaltning ”grön”. 

De sociala aspekterna av ESG är notoriskt undanglidande. Det som är okej i ett land kan vara helt fel i ett annat. Att ta ställning i sådana frågor kräver djup kännedom och trovärdighet, vilket fondbolag sällan har.

Hållbarhet är en självklarhet i näringslivet i dag, men för att engagemanget ska vara trovärdigt måste det fokuseras på områden där bolaget verkligen kan göra nytta. Skala bort, som tidningen The Economist argumenterar för, S:et och G:et i ESG och fokusera på bolagens koldioxidutsläpp. Och överlåt åt politikerna att stifta lagar och träffa överenskommelser som påskyndar den gröna omställningen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera