Annons

Bara kapitalister som tjänar på svag krona

Sällan har problemen med den svaga svenska kronan framstått så tydliga som detta höstlov.

Höga semesterkostnader utomlands i svenska kronor ställs mot tjurrusningen för svenska exportbolag på börsen veckan före lovet, sedan rapporterna understrukit kronans betydelse som stötdämpare när konjunkturen saktar in.

Börsen som buffert alltså, men bara för vissa, de som har privat pensionssparande, via pensionsbolag, eller egna fondandelar och aktier. Alla andra kan känna sig fattigare, inte hemma i Sverige men utanför landets gränser, när de ska betala för boende, mat, restaurangbesök, underhållning och shopping. 

Upplevelsen kan få olyckliga följder för politiken, och därmed för svenskt välstånd. 

I Sverige har det länge ansetts att låg ränta och svag krona är bra för flertalet, att det leder till lägre arbetslöshet och att flytande växelkurs är en effektiv buffert mot dåliga tider. Möjligen är det minnena från dyrtiden för nästan hundra år sedan, på 1920-talet när kronan hölls så hårt till guldmyntfoten att människor svalt, som präglat politikerna. Eller så bottnar tron i deras vilja att det ska finnas en reservlösning om deras åtgärder slår fel och väljarna blir missnöjda, en inbyggd krisdämpare. 

De fina kvartalsrapporterna tycks ge dem rätt. Svenska bolag går ju som tåget. Orderingången ökar, marginalerna förbättras, optimismen driver på affärer och entreprenörskap. 

Kanske har den svaga kronan inte ens gått ut över produktiviteten, som den brukar. I bästa fall är den globala konkurrensen numera så hård och tydlig att företagsledningar och anställda känner flåset i nacken även när den svaga kronan underlättar försäljningen. 

Men hur det är med den saken är det ännu ingen som vet. Svaret kommer först när kronan stärks. I stället syns allt tydligare ett annat mönster som många av dem som förespråkat fri valutakurs inte tycks ha tänkt på. Den svaga kronan driver på ökningen av inkomstklyftorna.

Klyftor är en svår debatt. Solidaritet ställs mot drivkrafter. De två hänger dessutom ihop. Upplevelsen gäller inte heller bara ekonomiska skillnader utan också känslan av värde och status.

I Sverige är klyftorna fortfarande små, jämfört med andra länder. Men eftersom de ökar snabbt, vilket bland annat beror på att de var så små, antagligen minst i världen, för 40 år sedan, upplever många att orättvisan ökar. Den låga räntan har drivit upp priserna på både bostadsmarknaden och börsen. Unga har svårare att flytta till jobben, och företagen att hitta rätt arbetskraft.

Därför är jordmånen god i Sverige för den internationella debatt om orättvisor som förs, trots att denna främst utgår från länder där skillnaderna är mycket större, som USA.

Just nu sänks skatter i Sverige. Men om debatten om ökade klyftor pågår tillräckligt länge är risken att det kommer nya skatter, på kapital. Det skulle inte vara bra för näringslivsklimatet. 

I måndags (28/10) beskrev tre forskare från IFN på Di Debatt hur ny konkurrenslagstiftning, ändrade skatter och bättre möjligheter för utländska direktinvesteringar satte fart på entreprenörskapet och nyföretagandet i Sverige på 1990-talet. Men de skrev också att takten sedan åter minskat och att bolagen, särskilt de i glesbygd, nu står inför stora, nya utmaningar när det gäller digitalisering och automatisering. För att klara omställningen krävs att fler unga företag växer snabbt. Tillgång till riskkapital spelar en viktig roll.

Just den här kronförsvagningen kan vara tillfällig. Kanske har kronan redan bottnat. När pengar, lokaliseringar och samarbeten är globala finns det dessutom många andra effekter att ta hänsyn till. Bara för vissa bolag spelar kronan fortfarande stor roll.

Men exportföretagens stora kronvinster i tredje kvartalet understryker dilemmat med Sveriges långa historia av devalveringar och kronfall. Den svaga kronan gör gott här hemma i Sverige, i alla fall på kort sikt, men ute i världen säljer vi oss allt billigare. De enda som kan kompensera sig är kapitalister. 

 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?