1515
Annons

Avveckla biobränslet

Länder har sina intressen. I ett land där folk är ovanligt duktiga på att förädla skog och tillverka förbränningsmotorer är det lätt hänt att biobränsle utpekas som en smart klimatåtgärd. Då kan vi ju fortsätta som förut. 

Drömmen om det moderna vedsamhället håller på att gå upp i rök. På bilden förberedning för palmoljeplantage på Sumatra, Indonesien.
Drömmen om det moderna vedsamhället håller på att gå upp i rök. På bilden förberedning för palmoljeplantage på Sumatra, Indonesien.Foto:Lily, L.

På Västgötaslätten kan vi hålla i gång den mer än 100 år gamla fantastiska traditionen att förfina tunga dieselmotorer och i granskogsbältet norr om Dalälven får skogsbruket en nygammal avsättningsmarknad.

Men drömmen om det moderna vedsamhället håller på att gå upp i rök.

När AB Volvo och Daimler Truck i torsdags höll ett högnivå-seminarium om sina vätgasplaner var riktningen kristallklar. För några år sedan fnös lastbilsbranschen åt elektrifieringen. Men inte nu. Volvos och Daimlers gemensamma bolag Cellcentric ska bygga Europas största bränslecellsfabrik, klar för drift 2025. De båda lastbilstillverkarna efterlyser nu en harmoniserad vätgaspolicy inom EU och ett nätverk av tusentals vätgasstationer på kontinenten. En kombination av batteridrift på korta sträckor i städer och vätgasdrivna bränsleceller på längre sträckor, menar de, är den enda vettiga vägen framåt för en lastbil.

Drivkrafterna bakom förändringen är att Toyotas envisa bränslecellssatsning ser ut att lyckas, att Kina hakar på och att vätgasproduktion passar bra ihop med den allt billigare vindkraften.

Samtidigt har biobränslen fått allt sämre rykte. Ledarsidans Frida Wallnor pekade i onsdags 28/4 på vilka risker det innebär för svenska aktörer att EU-kommissionens taxonomi inte definierar biobränsle som hållbart. Sverige har storstilade planer på biobränsle. Preems mångmiljardsatsning på ett bioraff är kanske det främsta exemplet. Man kan hoppas på att EU ska ändra sig, men det finns starka sakskäl till att vara skeptisk till biobränslen.

Användning av biobränsle innebär ett utsläpp av koldioxid. För växthuseffekten kvittar det om koldioxiden är fossil eller inte, den som släpps ut ökar mängden koldioxid i atmosfären. Idén om att lika mycket som släpps ut ska återbindas i nya biobränslen bör ställas mot alternativet att låta skogen växa eller i alla fall att bränna så lite växtlighet som möjligt. Det är mycket bättre för klimatet om växtligheten på jorden ökar i volym och binder mer än vad som släpps ut.

Ta den svenska skogen som exempel. Den har ett nettoupptag på 38 miljoner ton koldioxid per år trots ett i allra högsta grad levande skogsbruk. Skogen växer mer än vad som avverkas och kol myllas successivt ner i mineraljorden. Skogens tillväxt är det svenska territoriets i särklass viktigaste bidrag till att dämpa växthuseffekten. Men faktum är att skogen växer i volym nästan överallt. Europas, Asiens, Afrikas och Nordamerikas skogar har i dag större volym än för tio år sedan och bidrar till att binda kol. Om man skulle ersätta dagens användning av fossila bränslen med biobränslen från skog skulle det i praktiken innebära en enorm global skogsbrand och minska volymen skog.

Att använda åkermark för biobränslen har samma negativa effekt. Det vanligaste biobränslet för drivmedel, etanol, har i dag främst vete, majs och sockerrör som råvara. Den kräver stora arealer och är mycket ineffektiv per utvunnen energienhet. Om man skulle expandera etanoltillverkningen för att ersätta fossila bränslen i ännu större skala, vilket till exempel den svenska reduktionsplikten strävar efter, skulle mängden växthusgaser öka. Jordbruket är den enskilt största källan av växthusgaser. Att i det perspektivet använda jordbruksmark för att bränna skörden i motorer är vanvett. Mänskligheten bör sträva efter att minska jordbruksmarken.

Massanvändning av biobränsle kommer inte att handla om något närodlat utan om globala marknader. Hittills förskräcker resultatet. Flyg över Sumatra och du ser vad en global palmoljemarknad kan ställa till med: landskapet ser ut som Nederländernas. Eller titta på skogsavverkningen i Brasilien som i hög grad drivs av etablering av majs- och sockerrörsodlingar. Då känns det inte så roligt med bio i tanken.

Biobränslen löser heller inte de mycket svåra lokala problemen med dålig storstadsluft. Förbränning är förbränning och kväveoxider uppstår oavsett om bränslet är fossilt eller inte. Därtill kommer föroreningarna. Rökgaser från ved är rena giftet. Omoderna motorer lever i årtionden och de är lika smutsiga om de går på raps.

Den svenska regeringen gör klokt i att följa Volvos exempel. Gör slut med biobränslelobbyn och gå helt in för elektrifiering. De globala trenderna är övertydliga. Prisfallet på sol- och vind fortsätter överallt på alla marknader. Bränslecellsteknikens kommersiella genombrott liknar batteriets och den kommer rimligen bara att bli billigare. Elbilen gör internationell succé och investerare flockas kring bolag med trovärdiga elektrifieringsprogram. I norra Sverige investerar tysk och svensk industri tungt i vätgasrevolutionen. Tåg slår ut flyg i civiliserade länder.

Det globala energibehovet kommer att fortsätta öka samtidigt som koldioxidmängden i atmosfären måste minska. Världens länder bör enas om att bränna så lite som möjligt, expandera skogarna så mycket som möjligt och gå över till el.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Regeringen vill slopa höjd bränsleskatt

Finansminister Mikael Damberg (S).
Finansminister Mikael Damberg (S).Foto:TT

Sverige går mot kärvare ekonomiska tider och då är det inte läge med höjda skatter, säger finansminister Mikael Damberg (S) till TV4 och föreslår därför att den inflationsstyrda höjningen av drivmedelsskatten ska stoppas tillfälligt.

”Det är inte rimligt med de höga bensin- och dieselpriserna att vi då automatiskt skulle få en skattehöjning vid årsskiftet, det tycker inte jag är rätt politik i det här skede”, säger Damberg till kanalen.

Regeringen har tidigare gått fram med förslaget om att pausa uppräkningen av reduktionsplikten för bensin och diesel för 2023.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera