1515

Avregleringarna räddade Sverige

Som en bred våg sveper den över världen, misstron mot globaliseringen med Donald Trump som mäktigaste representant. ”Make America Great Again”. Samma längtan efter en förlorad guldålder finns i Sverige, vilket bland annat socialdemokraternas eftervalsdebatt understryker.

Foto:Ronny Karlsson

Hur missriktad den är visar Kjell-Olof Feldt i en färsk genomgång av den svenska ekonomiska politiken på 1980-talet i tidningen Liberal Debatt (nr 1, 2019). Hade inte han och hans kollegor avreglerat finansmarknaden och öppnat landet för det globala kapitalet hade Sverige till sist blivit som ett eftersläntrande DDR, instängt och svagt, blir den utomståendes slutsats. 

1980-talets dramatiska ekonomiska politik bäddade för den djupa svenska finanskrisen i början av 1990-talet. Men alternativet, fortsatt slutenhet och socialisering, skulle ha lett till en ännu större krasch. Feldts återkommande behov av att rättfärdiga sin politik understryker att svenska debattörer på vänsterkanten inte förstått hur prekärt Sveriges läge var.

I dagens globala näringslivsklimat är det svårt att föreställa sig hur hårt reglerad svensk ekonomi var 1982 när Kjell-Olof Feldt tillträdde som finansminister. Svenska företag var ju redan framgångsrika exportörer och svenska politiker som Olof Palme internationella kändisar.

Men både ägande, kreditmarknad och valuta var hårt nationellt reglerade. Pensionsfonder, försäkringsbolag och banker var tvungna att via obligationskvoter låna ut större delen av sitt kapital till svenska staten och reglerat bostadsbyggande. Valutor fick inte föras över gränsen utan tillstånd och företag och aktier inte säljas till utlänningar utan medgivande. 

Omsättningen på börsen var skrattretande låg jämfört med i dag, en angelägenhet bara för svenska aktienördar och otillräcklig för finansieringen av svenska företag. 

Politiskt blåste starka vänstervindar. Många socialdemokrater ville, trots att ägande redan var hårt beskattat, socialisera mer, först i vissa branscher som läkemedelsindustrin och, så småningom, överhuvudtaget, via löntagarfonder. De hade också stark tilltro till sin förmåga att via förhandlad inkomstpolitik kombinera full sysselsättning med låg inflation.

I mitten av 1970-talet hade denna okloka kombination försatt Sverige i djup kris. När två oljekriser i rad slog till mot världsekonomin försökte först socialdemokraterna, med borgerligt stöd, överbrygga med stora lagerinvesteringar och därav stora löneökningar. Därefter kom de borgerliga med förstatligande av krisande teko-, varvs- och stålindustrier. Budgetunderskottet växte mellan 1975 och 1982 från nära noll till motsvarande 13 procent av BNP.

När Kjell-Olof Feldt tillträdde hade delar av parti- och LO-ledningarna insett allvaret. Näringslivets konkurrenskraft måste stärkas och sparandet öka. Annars skulle det inte gå att sanera de offentliga finanserna och skapa jobb. I partiprogrammet 1981 lyste tidigare obligatoriska uttryck som profitintresse och vinstbegär med sin frånvaro, en ideologisk omvändelse under galgen. Kvar dröjde sig att löntagarna skulle tillförsäkras delaktighet i företagens förmögenhetstillväxt.

Receptet för att kickstarta näringslivet blev en stor devalvering, 16 procent. Därmed slapp man blåsa under diskussioner om vinst och löntagarägande. Liberaliseringen av först kreditmarknaden 1985 och sedan valutaregleringen 1989 blev en följd.

Kreditmarknadsregleringarna bågnade först under trycket av 1970-talskrisen och upplåningsbehoven och sedan under spekulerandet som följde när devalveringsvinster trillade in. Valutaregleringen togs bort för att underlätta för svenska företags utrikeshandel. Den fasta kronkursen behölls tills detta blev omöjligt i spåren av den djupa bankkrisen 1992.

Huvudorsaken till 1980-talets liberaliseringar var att krisen för de offentliga finanserna på 1970-talet skapade ett beroende av det privata kapitalet, både in- och utländskt, sammanfattar Feldt. På köpet insåg många socialdemokrater att vinsten är en nödvändig drivkraft för företag. Planerna på löntagarfonder övergavs.

Utvecklingen hade kommit även om inte Sverige hade misskött effekterna av oljekriserna. För om inte socialdemokraterna hade insett vinstens betydelse för företagandet hade en annan kris inträffat, vid ett senare tillfälle.

Vinst och globalisering är en följd av människors arbete och ansträngningar. Utvecklingen går i längden varken att toppstyra eller att strypa.

 


Innehåll från Ikano BostadAnnons

Så ska bostadsföretaget nå tuffa klimatmålet

En klimatneutral verksamhet – redan år 2030. Klimatmålet som Ikano Bostad satt upp är tufft men fullständigt nödvändigt, menar hållbarhetsstrategen Stina Viktorsson. 

– Om vi inte gör det här har vi ingen framtid som företag. Men vi klarar det inte själva utan behöver kroka arm med hela branschen. 

Vid kanten av Limhams kalkbrott i Malmö växer Elinegård fram – läs allt om områdesutvecklingen 

Inspirationen kommer från många håll; forskning, Agenda 2030, klimatrörelsen och Malmö. Staden vill bli först i Sverige med att bli klimatneutral och det ska man vara just 2030. Som en del i arbetet för att nå dit startades 2018 projektet LFM30. 

– Lokal Färdplan Malmö är ett initiativ som samlar bygg- och anläggningsbranschen i staden med målet att den ska vara klimatneutral till år 2030. Det har varit otroligt inspirerande att samarbeta med andra aktörer och framförallt att se vilka resultat det kan ge när vi jobbar tillsammans. Så vi beslöt oss helt enkelt för att vi vill nå samma mål för vår verksamhet, fast på en nationell nivå, säger Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad. 

Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad.
Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad.

Fyra områden identifierade

Processerna för att nå målet initierades 2019 och jobbet går, av nödvändighet, snabbt. 

– Arbetet kommer att innebära att vi jobbar på helt nya sätt, bland annat med en  hög grad av samarbete med andra aktörer och ”learning by doing” i dess mest konkreta form. Vi vet att vi vill och måste göra det här men hur vi ska göra det får vi ta reda på längs vägen, säger Stina.

Material, energi, transporter och avfall har identifierats som de områden med störst klimatpåverkan i verksamheten. Som ett första steg har klimatberäkningar införts för alla nya projekt. Beräkningen ligger till grund för arbetet med att minska klimatpåverkan genom att ändra hur man utformar nya bostäder och vilka material som används när man bygger.

– Att bygga nytt är en klimatbelastande process, det går inte att komma ifrån. Men genom att till exempel titta på nya material, minska spillet, använda energin smartare och använda mer miljövänliga transporter kan klimatpåverkan definitivt minskas. 

Pilotprojekt med småhus

Ett exempel på hur man som organisation lär längs vägen är det pilotprojekt som inletts i Elinegård utanför Malmö.  

– Innan 2025 ska vi byggstarta våra första helt klimatneutrala småhus. Men som ett led i att lära oss mer innan dess så har vi nu dragit igång ett projekt där målet är att minska klimatpåverkan från småhusen med 30 procent. Det blir en viktig möjlighet att testa nya kunskaper i praktiken, säger Stina. 

Stina Viktorsson understryker också, igen, vikten av samarbete för att det ska finnas en chans att nå klimatneutralitet 2030. 

– Det här är ingenting som vi kan klara på egen hand. Vi behöver dela erfarenheter och kunskap med andra och hitta nya sätt att arbeta tillsammans på, med allt från leverantörer och kollegor till kommuner. Vi måste helt enkelt kroka arm allihop för att få till den här förflyttningen. 

Att minska sin klimatpåverkan är en av Ikano Bostad viktigaste frågor att arbeta med framåt 

Mer från Ikano Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ikano Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?