1515
Annons

Även Sverige behöver en Nato-option

Sauli Niinistö sägs vara den europeiska ledare som Vladimir Putin hyser störst respekt för. 

När andra stats- och regeringschefer har undvikit kontakter med Moskva som ett svar på den olagliga annekteringen av Krim har den finska presidenten konsekvent eftersträvat dialog med sin ryska motsvarighet och fört en tuff linje mot Ryssland när det krävts.

RYSKA HOT. Ryssland hotar med allvarliga militära och politiska konsekvenser om Sverige och Finland skulle ansöka om Nato-medlemskap. Finland med statsminister Sanna Marin har redan en formell Nato-option. Sverige borde också skaffa en.
RYSKA HOT. Ryssland hotar med allvarliga militära och politiska konsekvenser om Sverige och Finland skulle ansöka om Nato-medlemskap. Finland med statsminister Sanna Marin har redan en formell Nato-option. Sverige borde också skaffa en.Foto:Heikki Saukkomaa

Niinistö ska ha beröm för sitt mod att sticka ut. Den typen av dialog har dessutom otvetydig fredsfrämjande effekt, vilket Europa har större behov av än på länge.

Ryssland fortsätter nämligen att trappa upp konflikten med väst: med USA, Nato och dess partnerländer, inklusive Finland och Sverige. 

Hotet gäller inte längre bara Ukraina, som ryssarna pressar både militärt och politiskt. Under julveckan talade ryska utrikesdepartementet även klarspråk om vad som väntar om de nordiska länderna ansöker om Nato-medlemskap. 

Svensk/finska ansökningar till försvarsalliansen kommer få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser” och skulle kräva ett ”adekvat svar” från den ryska sidan, enligt Moskva.

Det är ett oerhört uttalande, om än inte förvånande. 

Kreml lever uppenbarligen kvar i en kallakrigsmentalitet där stormakter kan dela upp världen i intressesfärer och diktera villkor.

I verkligheten har det dock blivit 2022 och Ryssland är långt ifrån någon stormakt. Men oavsett status har Kreml ingen rätt att hota eller blanda sig i varken Sveriges, Finlands eller – för den delen – Ukrainas säkerhetspolitiska val.

Detta bör uttalas av alla berörda länder.

Finland gör just det, och föredömligt tydligt. 

Både statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö tog upp det ryska ultimatumet i sina respektive nyårstal, och poängterade resolut att landets handlingsfrihet inte får inskränkas – att Finland har all rätt att ansöka om medlemskap i Nato, närhelst man vill. 

Nato-optionen som antogs 1995 underlättar.

Från den svenska S-regeringen har budskapet dessvärre varit mindre tydligt. 

Peter Hultqvist kallade visserligen de ryska kraven för ”helt oacceptabla” när ryssarna först publicerade sina utkast till fördragstexter med Nato respektive med USA den 17 december, som bland annat innefattade ett totalt stopp för utvidgning av Nato och krav på att försvarsalliansen inte skickar styrkor och vapen till europeiska länder som blivit medlemmar efter 1997.

Men till skillnad från den finska retoriken lyckades den svenska försvarsministern undergräva sitt avståndstagande genom att berätta för omvärlden att Sverige inte ska gå med i Nato ”varken nu eller senare”. 

Statsminister Magdalena Andersson framförde samma budskap i sin regeringsförklaring i november, och har varit påtagligt tyst sedan dess – trots det direkta ryska hotet. 

Helt i Kremls smak, med andra ord.

Vad skulle krävas för att Socialdemokraterna ska ompröva den heliga principen om att vår säkerhetspolitiska linje ligger fast? En finsk ansökan om Nato-medlemskap? En ny rysk attack på Ukraina? Eller kanske ryska ”gröna män” på Gotland eller Åland, likt de som dök upp på Krim 2014?

Finland tycks ha insett allvaret i de ryska hoten, och inget av de två sistnämnda scenariona kan dessvärre uteslutas i närtid. 

Det ryska självförtroendet verkar ha växt av de publicerade kravlistorna. I ryska medier bubblar krigsretoriken och hånen mot de försvagade och förvirrade västmakterna. 

Regeringsföreträdare spinner vidare på berättelsen om hur Nato brutit sina löften om utvidgningen österut, om Rysslands rätt till självförsvar.

Utvecklingen är djupt oroande. Med tanke på hur verklighetsfrånvänd den ryska kravlistan är ska det också mycket till för att framsteg ska kunna nås under nästa veckans mötesbonanza mellan Ryssland och USA, Nato respektive Osse.

Hade det inte varit bättre för den svenska regeringen att förekomma nästa ryska drag, snarare än att tvingas reagera? 

Ett rakt svar är att göra som Finland och anta en Nato-option, vilket en majoritet i riksdagen, inklusive en samlad opposition, är för. 

Det skulle signalera att Kremls ultimatum får omvänd effekt. Att Sveriges säkerhetspolitiska linje faktiskt beror på händelserna i omvärlden, snarare än på socialdemokratiska traditioner. 

Att Sverige och Finland håller ihop.


Innehåll från Cancer Research KIAnnons

Samverkan är nyckeln till framtidens cancervård

Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.Foto:Andrea Björsell & Ulf Sirborn

I takt med att fler tekniker utvecklas och ser dagens ljus talas det alltmer om ett paradigmskifte inom cancervården. Några som är måna om att driva forskningen framåt genom samverkan är Karolinska Institutet. Med en gemensam satsning på precisionsmedicin med Karolinska Universitetssjukhuset och cellterapier för cancerpatienter vill de sätta patienten i första rummet. 

Forskning, innovation och utbildning inom bland annat cancer står högt i kurs hos Karolinska Institutet. I februari 2021 etablerades Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) – ett virtuellt centrum med syfte att skapa förutsättningar för att ta precisionsmedicin hela vägen från forskning in i hälso- och sjukvårdens vardag. Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, menar att precisionsmedicin är den enda – och rätta – vägen att gå. 

– Begreppet precisionsmedicin är på fleras läppar. Anledningen till att det är så aktuellt är att vi ser en utveckling som är remarkabel. Vi har en fantastisk utökning av nya kunskaper, tekniker och diagnostiska verktyg där vi också genererar mer och mer data på varje patient. Cancerområdet är ett av de områden som har kommit längst inom utvecklingen av precisionsmedicin, drivet av utvecklingen av ny kunskap och nya tekniker, målstyrda mer precisa läkemedel samt nya biomarkörer, säger hon. 

Läs mer om precisionsmedicin här

Unikt samarbete

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter behandling och vård som är skräddarsydd utifrån patientens behov och förutsättningar. Fördelarna är många och ger vinster för både individ och samhälle. Bland annat möjlighet till tidig diagnostik och effektivare behandlingar. 

– Vi måste rigga sjukvården så att vi kan nå vårt mål – att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid till varje enskild patient. PMCK är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som hoppas göra det här möjligt, säger Anna Martling. 

Ett annat centrum där samverkan står i fokus är NextGenNK. Centrumet är Vinnova-finansierat och syftar till utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancersjukdomar. Företrädare är aktörer inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin. 

–  Centrumet koordineras av Karolinska Institutet och samarbetar med Karolinska Universitetssjukhuset och ett tiotal framstående nationella och internationella industripartners. Mycket av den utveckling som sker inom cellterapier sker i synergier mellan dessa områden, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet. 

Här läser du mer om NextGenNK

”Ett spännande fält”

Han förklarar att många industrier och företag ser fördelaktigt på samarbete med universiteten där man kan få del av ny kunskap. Samtidigt får universiteten ta del av nyttiggörande upptäckter i praktiken. 

Sedan centrumet startades upp i början av januari 2020 har forskningen gått snabbt framåt. 

– Vi har nya läkemedelskandidater, i form av tumörspecifika immunceller, i klinisk prövning. Det är ett spännande fält med stor utvecklingspotential där vi hoppas kunna göra stor skillnad i framtidens cancerbehandling. Dock är det inte enkelt med terapier. Det handlar om levande läkemedel som ska fungera som mini-missiler för att eliminera tumörceller hos den cancersjuka patienten. Men, genom samarbete mellan de olika parter tror och hoppas vi att vi kan driva vården framåt och göra skillnad, säger Hans-Gustaf Ljunggren. 

Fakta: Cancer Research  
Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen av cancerforskning - med forskare inom ett flertal olika discipliner - och klinisk onkologi, verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Till organisationens uppdrag hör även att synliggöra spetsforskningen inom cancerområdet vid KI. Här kan du läsa mer om Cancer Reseach KI.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cancer Research KI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?