1515
Annons

Även SD har ansvar för allas trygghet

Sveriges tredje största parti, Sverigedemokraterna, möts till kongress, ”Landsdagar”, den här helgen. Det är ett parti som svensk politik har cirkulerat kring i tre mandatperioder. Detta trots att andra partier inte har velat det. Eller på grund av det.

LANDSDAGAR. Sverigedemokraterna har kongress i Karlstad. Mycket stora delar av partiets politik liknar det som finns i olika andra partier.
LANDSDAGAR. Sverigedemokraterna har kongress i Karlstad. Mycket stora delar av partiets politik liknar det som finns i olika andra partier.Foto:Tommy Pedersen

Allians–MP-samarbetet 2011, Decemberöverenskommelsen 2014 och Januariavtalet 2019 har alla syftat till att isolera eller neutralisera Sverigedemokraternas inflytande. Men partiet har bara vuxit.

Många pekar på att andra partier har närmat sig Sverigedemokraterna. Det har blivit en politisk folksport att peka på att andra partier minsann också har gjort gemensam sak med Sverigedemokraterna. 

Det vanligaste politiska verktyget i debatten om Sverigedemokraterna är att kategorisera partiet. Det är främlingsfientligt, antiliberalt, auktoritärt, samt har ungerska ambitioner. Inget av detta behöver vara fel, men det bygger i så fall på utgångspunkten att det inte spelar någon roll hur partiet själv formulerar sin politik. Det är omvärldens kategorisering som gäller. Och att skandalösa uttalanden och beteenden från enskilda partiföreträdare ger en sannare bild än de officiella partidokumenten.

Det är i och för sig inte omöjligt att ett parti skulle kunna fungera så, att det som sägs inte bör tillmätas något värde eftersom det kan finnas en dold agenda, en hemlig ambition om vad man ska göra med makten om man blir tillräckligt stora. Men är det vettigt att detta ska vara basen för all bedömning av ett parti?

Alla, inte minst andra partier, som vill analysera svensk politik på ett rimligt sätt bör bekanta sig med Sverigedemokraternas beslut och dokument. Till partiets kongress finns ett antal motioner och svar på dessa från partistyrelsen. Viktigast är partistyrelsens inriktningsprogram inför valrörelsen.

Det är ett mycket moderat dokument, i ordets båda betydelser. De allra flesta förslag återfinns även hos andra partier. Den ekonomiska politiken är allmänborgerlig. Förslagen är ofta påtagligt icke-radikala. På områden där SD:s politik brukar pekas ut som avvikande, som public service och rättsstaten, finner man ingenting konstigt. Domstolsväsendets oberoende ska stärkas. Lagrådet ska ges en mer avgörande roll, enligt SD. Den som värnar dessa samhällsinstitutioners vikt för den liberala demokratin bör välkomna att Sverigedemokraterna har en likartad politik som de andra stora partierna och inkludera dem i politiska uppgörelser på dessa områden. 

Dokumenten och partiledningens linje säger inte allt. Åsikterna i de breda partileden kan ju avvika och vara betydligt mer radikala. Men även där måste man fundera: Vilken är den relevanta bilden för svensk inrikespolitik? Är det att många Sverigedemokrater är, säg, arga på nyhetsförmedlingen i public service, eller att deras partiledning faktiskt driver en mainstream-linje i dessa frågor i riksdagen?

Under rubriken migration finns partiledningens förslag om återvandring (”Uppmuntra återvandring för alla invandrare i utanförskap”). I motionshandlingarna finns också partistyrelsens svar på en motion från partiets ungdomsförbund i samma ämne. Motionen är slängig och hade aldrig förekommit i andra partier, partiledningen modifierar och vill att kongressen ska anse motionen besvarad, alltså ”nja”.

I sak är återvändande officiell svensk politik. Svenska staten betalar bidrag för den som återvänder till 16 utpekade länder, och allting sker inom ramen för FN-organet IOM (International Organization for Migration). Redan för tio år sedan utreddes frågan om ”cirkulär migration” i en parlamentarisk utredning initierad av alliansregeringen och ledd av miljöpartisten Mikaela Valtersson. Frågan är inte ny. 

Men när återvändande tas upp som ett starkt krav här får det en obehaglig ton. 1,4 miljoner invånare i Sverige är födda utanför EU. Hur ska de veta att ”återvändande” inte gäller dem? Och hur ska de bedöma ordet ”frivillighet”?

Vill man att fler dömda brottslingar ska utvisas bör man säga det. Likaså om man vill att fler beslutade utvisningar också ska verkställas. Och om man vill att återvändandeverksamheten ska fungera bättre kan man säga det, men då också inskärpa att detta redan är gällande svensk politik.

Tonaliteten är viktig när det gäller migrationspolitik. Särskilt om man vill att människor ska känna sig trygga här i Sverige.

 


Innehåll från MetaAnnons

3 strategiska steg för att sälja livsmedel och mat i en digital värld

Svensk e-handel fortsätter att växa från rekordhöga pandeminivåer. I livsmedelsbranschen tar nya aktörer som taxi- och matkasseföretag marknadsandelar. Nya tider kräver nya metoder – här är Metas, före detta Facebook, bästa tips för att lyckas.

Under 2020 växte svensk e-handel med 49 procent enligt den årliga undersökningen E-barometern. Många väntade sig en tillbakagång i takt med att samhället öppnade, men när den första halvan av 2021 summerades visade sig en fortsatt ökning på 16 procent. I sin rapport ”The State of Grocery Retail 2021” rapporterar McKinsey om tillväxtnivåer av e-handel i Europa inom dagligvaruhandeln på 55 procent under 2020. Sverige sticker ut med den högsta tillväxten i Europa på hela 95 procent.

Johnas Liljegren, ansvarig för retail på Meta i Sverige, poängterar att pandemin inte är över än, men att företagets data pekar på att den snabbt accelererande digitaliseringen kommer fortsätta i samma riktning.

– Många beteendeförändringar hänger kvar och vissa har sannolikt permanentats. Att mycket av vår inspiration och kommunikation med varandra kommer från Metas plattformar var en trend innan pandemin men den accelererades som så mycket annat. Vi ser idag eller framåt inget trendbrott där, även om tillväxten möjligtvis mattas av, säger han.

En undersökning av undersökningsföretaget YouGov från våren 2021 visade att hela 89 procent av svenskarna hade handlat matvaror online under de senaste sex månaderna. Prisvärdhet, bekvämlighet och utbud av produkter var de faktorer som mest sannolikt påverkade hur, och från vem, man väljer att konsumera sina dagligvaror. God service var den mest avgörande orsaken till att återkomma till samma handlare vid nästa köptillfälle. 

Johnas Liljegren menar att utvecklingen där nu en majoritet av svenskarna testat onlinehandel, även inom detaljhandeln, ställer högre krav på företag. Faktorn bekvämlighet var tidigare starkt kopplad till närhetsprincipen, men hur påverkas den nu när bekvämlighet också innefattas av nya distributionsmöjlighet?

Produktutbudet och att agilt marknadsföra det som finns tillgängligt ställer också högre krav på minskade ledtider för sin kommunikation. Det är av extra stor vikt då hela 27 procent i YouGov-undersökningen säger att nackdelen med att handla mat online är att produkterna ibland är slut eller inte finns tillgängliga.

– Nya vanor och beteenden hos oss som konsument, här genom ett ökat digitalt beteende, påverkar de förväntningar vi har på de bolag eller varumärken vi vänder oss till. Det som var nytt igår blir en lägstanivå idag som alla bolag behöver förhålla sig till, säger Johnas Liljegren.

Nya aktörer breddar branschen

Digitaliseringen har gjort livsmedelsbranschen mer splittrad än någonsin och en person på jakt efter mat har många vägar att gå. Du kan beställa matkassar och matvaror från de klassiska livsmedelskedjorna, men även av branschledande onlineföretag och supernischade tjänster. Samma matvaror kan beställas som kompletteringar till take away-maten – eller i vissa fall tillsammans med bokleveransen. 

Ett resultat av den ökade konkurrensen är, förutom kraven på god service, även högre krav på hur företag och varumärken kommunicerar med sin målgrupp. Tidigare nämnd YouGov-undersökning visar att svenskar är ovanligt tillåtande och mottagliga för personaliserad reklam – jämfört med andra länder upplever de den mycket mer hjälpfull än påträngande. Johnas Liljegren ser matkasseföretagens framgång som ett typiskt tecken i tiden där produkten, marknadsföringen och communitybyggandet går hand i hand.

– Vi ser i våra data att kunder efterfrågar inspiration och enkelhet, vilket gett matkassar marknadsandelar från lösplock. Plattformar som Instagram inspirerar via stora matkonton, men även genom matrelaterade inlägg man får från sina vänner. Här finns stora möjligheter att bygga varumärke, lojalitet och ta marknadsandelar för den som vågar tänka nytt, säger han.

Tre strategier som säljer och bygger varumärke

Så till den stora frågan: hur ska varumärken och företag agera för att lyckas med sin marknadsföring och i slutändan få fler kunder och högre marginaler? Meta sammanfattar svaret med tre strategiska grundpelare som marknadsförare bör vara särskilt uppmärksamma på. Det handlar om de allmängiltiga mänskliga behoven gemenskap, lätthet och glädje. Med de tre orden som ledstjärnor finns alla möjligheter att lyckas digitalt. 

– Den grundläggande insikten handlar om hur vi som konsumenter vill, och kan, bygga våra egna konsumtionsmönster som varumärken och företag får rätta sig efter. Det kräver andra typer av värdeskapande och relationsbyggande aktiviteter från företagen, säger Johnas Liljegren.

Johnas Liljegren om de tre strategiska pelarna:

Gemenskapen, att skapa en communitykänsla, är nära förknippad med mat. Vi intresseras av mat som aldrig förr och vänder oss till varandra i digitala miljöer för inspiration och sällskap. Guinness förde samman rugbyälskare i en livesänd ”cook-along”, Mars M&M skapade en virtuell Halloween med tillhörande Instagram AR-filter och listan på matrelaterade välgörande initiativ under pandemin tycks aldrig ta slut. Hur kan ditt varumärke eller företag bli en del av ett community eller skapa ett eget?

Lätthet handlar om att minska friktionen i alla steg. Det ska vara lätt att köpa dina tjänster och varor. Toleransen för långsamma tjänster är låg, antalet konverteringar på en webbplats kan minska med hela 20 procent för varje sekunds fördröjning och allt fler varor och tjänster kan nu köpas med under en timmes leveranstid. Tjänster som Instagram och Facebook Shop som möjliggör köp via sociala medier eller rika annonsformat som Instant Experience driver den sömlösa och friktionslösa utvecklingen framåt. 

Glädje är en ofta underskattad och underutnyttjad del av kundupplevelser och marknadsföring. Nästan hälften av de mest älskade varumärkena i USA är kopplade till mat och dryck enligt undersökningen Morning Consult’s Most Loved Brand. Och när omvärldsbevakningstjänsten Sprinklr analyserade miljontals matrelaterade konversationer i sociala medier så var glädje den klart vanligaste känsla som förmedlades. I samma undersökning såg man även en dubblering av positiva mat- och dryckupplevelser i samband med intensiva utbrott under pandemin. Människor finner glädje i sina mat- och dryckupplevelser och de varumärken som kan bli en del av det har mycket att vinna.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?