1515

Lotta Engzell-Larsson: Även Google måste ta ansvar

LEDARE. De senaste veckorna har DN, Expressen och Di uppmärksammat att det på plattformar som Youtube finns omfattande högerextremt och nazistiskt material. 

Foto:Margareta Gustafsson-Kubista /TT

Bland annat har svenska judar listats med adress på en antisemitisk hemsida. En advokatbyrå har hotats därför att den företrätt journalister som fått hot riktade mot sig via filmer på Youtube. Den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsens propaganda har publicerats som nyheter på Google GOOGL -0,2% Dagens utveckling .

Di ledare har tidigare (18/12 2017) skrivit om hur antisemitismen länge tillåtits bre ut sig och hatbrott begås utan att det får juridiska konsekvenser. Det är en skam för det svenska samhället. Hatbrott ska beivras och lagföras. Det rör sig om starka politiska krafter, extremister och banditer, vars syfte är att bryta ned demokratin och flytta fram sina positioner.

Men frågan om just plattformsbolagens ansvar för innehåll är svårare än så. För det första bör man ha klart för sig att de traditionella medierna konkurrerar med aktörer som Google och Facebook FB -0,36% Dagens utveckling om läsare och annonser, de agerar alltså inte bara av moraliska skäl utan i sitt eget affärsintresse. 

Det finns en absolut skillnad mellan att publicera egenproducerat eller aktivt inköpt material och att tillhandahålla tekniken. Man kan inte jämföra DN och Expressen, vars redaktörer fattar beslut om varje artikel som ska skrivas, med en sökmotor som Google.

Samtidigt äger Alphabet GOOGL -0,2% Dagens utveckling verksamheter av olika karaktär. Google är en sökmotor, medan Google Play distribuerar film och Youtube Red köper film- och sporträttigheter. De senare två är innehållsbolag och ska behandlas som sådana. 

När det gäller sökmotorer bör det mesta vara sökbart, annars fyller tjänsten ingen funktion. Google har vunnit sin starka ställning därför att användarna har funnit den sökmotorn mest effektiv och valt bort andra.

Men brott ska beivras oavsett om de äger rum på gatan eller på internet, lagen är teknikneutral. Här handlar det om att sätta press på bolagen, som många gånger har varit yrvakna och motvilliga inför problematiken. Länkar till brottsligt material ska tas bort direkt.

Bolagen är otvetydigt ansvariga för detta. De är inte bara en budbärare, som internetoperatörerna, utan en plattform, liksom bankerna som är ansvariga för att motverka penningtvätt. Internetoperatörerna dömdes för ett år sedan ha ansvar för att länkningar skett till olagliga nedladdningssajter, vilket var märkligt eftersom det skulle utöka deras ansvar för olika transaktioner i det oändliga.

Plattformsbolagen har också egna användarpolicies. Google har en lista med 15 punkter som förbjuder marknadsföring av "olagliga aktiviteter" som trafficking, hat och hets mot folkgrupp, trakasserier, hot, utnyttjande av barn, spam, sexuellt material, terrorism med mera. Google skriver på sin hemsida att de är "beroende av att användare låter oss veta om material bryter mot våra regler". 

Intressenterna, användare, annonsörer och staten, bör alla pressa bolagen att följa lagen och sina egna regler. Allra mest effektivt är det dock när annonsörerna sätter tryck. Det är förödande för deras varumärken att förekomma i fel sammanhang.

Redan för ett år sedan rasade annonsörer i USA och Storbritannien, flera hundra företag drog tillbaka sina annonser. Det var bland andra HSBC, Royal Bank of Scotland och Lloyds, Heinz, McDonalds, Tesco, Toyota, Verizon och Marks & Spencer. Många återvände efter en tid, men inte alla. Exempelvis AT&T, som är en av USA:s största annonsörer, inledde en dialog med Youtube för att ta fram algoritmer som sållar materialet bättre. Men telebolaget har ännu inte återvänt till kanalen. 

Rasism, hat och förföljelse har alltid funnits, men det sprids snabbare och syns mer ackumulerat på nätet. Lagen ska följas, och annonsörerna kan med fördel ta ledningen i renhållningsarbetet. 


Innehåll från SAVRAnnons

Så undviker du avgifterna som äter ditt fondsparandes vinst

76 procent av vuxna svenskar sparar i fonder, antingen privat eller genom tjänstepensionen. Dock är kunskapen låg om vad fondavgiften kostar, hur den påverkar ens vinst samt hur man enkelt kan minimera sina fondavgifter.

När man köper en fond, betalas i de allra flesta fall en avgift i ersättning till fondförvaltaren. Ju mer aktivt förvaltad fonden är, desto högre är i regel avgiften. Vad många inte vet är att fondförmedlarna, exempelvis banker och nätbanker, ofta tar ut ett arvode för att sälja fonderna vidare till sina kunder. Denna fondprovision, även kallad kickback, är ofta lika stor som ersättningen till fondförvaltaren. Förenklat kan man därför säga att hälften av fondavgiften man betalar går till förvaltaren av fonden, och hälften går till banken. 

Miljarder i provision till bankerna

Enligt SVT betalade svenska sparare och framtida pensionärer ca 35 miljarder kronor i avgifter under 2020. En betydande del av dessa avgifter går till de förmedlande bankerna, och utgör en stor del av deras vinster. 

Detta system är kritiserat och till och med förbjudet i länder som Storbritannien, Nederländerna och Schweiz. Så sent som i februari 2021 meddelade Finansinspektionen att de vill att fondprovisioner ska förbjudas, bland annat för att de anser att det finns en intressekonflikt mellan spararna och förmedlarna: Genom att rekommendera fonder med dyra avgifter, tjänar fondförmedlaren mer pengar.

Halvera dina fondavgifter och optimera din vinst

Spartjänsten Savr ger rabatt på fondavgifterna: Istället för att ta en fondprovision, ger Savr tillbaka provisionen till dig som sparare. Där behöver du inte starta ett helt nytt sparande, utan kan enkelt flytta ditt befintliga innehav till plattformen för att ta del av de rabatterade avgifterna. Läs mer om erbjudandet och hur en flytt går till på savr.com.

Om Savr:

Savr är spartjänsten som ger sina kunder 30-50% rabatt på fondavgifterna jämfört med bankerna, men med samma statliga garantier och skydd som banken.

Till skillnad från banker och nätbanker betalar Savr tillbaka fondprovisionen till sina kunder. Detta resulterar i att de kan erbjuda samma fonder som bankerna, men till lägre avgifter. Istället för fondprovision tar de endast en fast plattformsavgift på 0,09%.

Savr har över 65 000 sparare, och var 10:e minut flyttas ett sparande till savr.com.

 

Mer från SAVR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAVR och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?