1515

Aukus-pakten är ett välkommet projekt

I förra veckan flyttades kontinentalplattorna när Australien, Storbritannien och USA gick ihop i en helt ny och hittills hemlig säkerhets- och teknologipakt för att möta Kinas växande makt i Stillahavsregionen, Aukus.

SVEK. Frankrikes president Emmanuel Macron har reagerat starkt på att Australien avbrutit ett köp av franska ubåtar till förmån för amerikansk/brittiska atomubåtar, samt att man förts bakom ljuset när det gäller ländernas nya teknik- och säkerhetspakt Aukus. Men EU måste passa sig för att låta fransmännen diktera agendan framöver.
SVEK. Frankrikes president Emmanuel Macron har reagerat starkt på att Australien avbrutit ett köp av franska ubåtar till förmån för amerikansk/brittiska atomubåtar, samt att man förts bakom ljuset när det gäller ländernas nya teknik- och säkerhetspakt Aukus. Men EU måste passa sig för att låta fransmännen diktera agendan framöver.Foto:Patrick Semansky

Initiativet har väckt ilska och irritation i EU, bland annat för att pakten gör att Australien avbryter en långt gången ubåtsaffär med Frankrike till förmån för brittisk-amerikanska atomubåtar.

Fransmännen försöker inte ens att dölja sin ilska över ”dolkstöten i ryggen”, som utrikesministern uttryckt det.

Macron-regeringen har kallat hem sina ambassadörer från Australien och USA, ställt in ett försvarsministermöte med Storbritannien samt krävt att EU lägger det planerade tekniksamarbetet med USA samt frihandelsförhandlingarna med Canberra på is. 

Frankrike backas upp både av EU-kommissionen och av EU-ländernas utrikesministrar.

Ilskan är fullt förståelig – Australien har verkligen inte skött det här snyggt. Ubåtskontraktet var dessutom värt cirka 350 miljarder kronor och många potentiella franska jobb.

Men framför allt verkar Paris vara besviket på sina allierade i Washington och London för att man förts bakom ljuset. Landets självupplevda stormaktsstatus har fått sig en rejäl knäck.  

Även inom EU råder en utbredd känsla av svek, främst riktat mot Vita huset. 

Först USA:s utmarsch ur Afghanistan, som ska ha skett utan konsultation med EU. Och så nu detta. Vad hände med ”America is back”, Joe Bidens paroll? 

Realpolitik, är svaret. 

Biden-administrationen har med all tydlighet visat att man ser maktkampen med Kina som sitt strategiska fokus. 

Därav den snabba utmarschen ur Afghanistan. Därav charmoffensiven gentemot allierade i Asien, inklusive försöken att blåsa liv i Quad-samarbetet med Indien, Japan och Australien, som för övrigt har toppmöte på fredag. 

Därav Aukus. 

Och faktum är att Stillahavsregionen inte direkt är någon ny säkerhetspolitisk arena för USA, med tanke på hur andra världskriget utvecklades, Koreakriget, Vietnamkriget etc. 

EU, däremot, är ingen viktig aktör i Indo-Stillahavsområdet, även om Bryssel äntligen lade fram en strategi för regionen i förra veckan. 

EU är dessvärre fortfarande en liten spelare när det gäller global säkerhetspolitik överlag. Det är förståeligt att USA varken har tid eller resurser att låtsas som annat i dagsläget.

Stefan Löfven tycks inse detta, vilket han ska ha beröm för. I en intervju med SvD i veckan säger han sig ha förståelse för att USA anpassar sin utrikespolitik efter det ”paradigmskifte” som skett globalt med Kinas frammarsch, och att EU borde fundera i liknande banor.

Storbritannien gör sannerligen det, utöver Aukus. I februari ansökte britterna om medlemskap i CPTPP, det nya frihandelsavtalet i Stillahavsregionen. 

Nu sägs Boris Johnson även överväga att ansluta landet till USMCA, det uppdaterade nordamerikanska handelsavtalet.  

Det finns all anledning också för EU och Sverige att bry sig om Stillahavsregionen, även om den känns avlägsen geografiskt. Inte minst är den viktig för handeln och därmed världsekonomin. 

En stor del av världens sjöburna godstransporter passerar dessa farleder, som Kina i allt större utsträckning gör anspråk på.  

Europeiska bolag, som i hög grad fått känna av effekterna av störningar i logistikkedjorna i pandemins spår, vill knappast att dessa störningar ska permanentas.

EU:s Indo-Stillahavsstrategi i all ära. Men ska det bli något gjort krävs sannolikt ett framtida partnerskap mellan EU och Aukus. 

I närtid bör EU även se till att fransmännen inte får hålla i unionens taktpinne i för stor omfattning. Bedömare har redan lyft upp risken för att Angela Merkels sorti i Tyskland öppnar för ökat franskt inflytande över Bryssel. 

Efter ”ubåtskuppen” och allt europeiskt medlidande med Paris är den risken ännu större. 

Men EU ska inte röra sig mot ”strategisk autonomi”, vilket fransmännen vill. EU ska heller inte lägga ned tekniksamarbetet med USA eller handelsförhandlingarna med Australien. 

EU-länderna bör i stället lägga mer pengar på att modernisera sina respektive försvarsmakter samt fokusera på det man gör allra bäst: handel med omvärlden.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?