Annons

Attacken i Polen visar hur nära katastrofen är

Sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina har Joe Biden upprepat ett mantra om det amerikanska engagemanget i kriget: USA kommer inte att bidra med soldater i Ukraina, men däremot försvara ”varje centimeter av Natos territorium”.

RÖD LINJE. Roboten som slog ned i Polen tycks ha varit en olyckshändelse. Men händelsen sätter fingret på hur lite som krävs för att Joe Biden skulle behöva leva upp till sin röda linje om att försvara Nato-territorium, med risk för att världens två största kärnvapenmakter skulle ställas mot varandra.
RÖD LINJE. Roboten som slog ned i Polen tycks ha varit en olyckshändelse. Men händelsen sätter fingret på hur lite som krävs för att Joe Biden skulle behöva leva upp till sin röda linje om att försvara Nato-territorium, med risk för att världens två största kärnvapenmakter skulle ställas mot varandra.Foto:Alex Brandon/Sergei Bobylev

Han framförde samma budskap till Polens president Andrzej Duda på tisdagskvällen efter att två polska lantbrukare dödats av en rysktillverkad missil. 

Explosionen skedde i en by 6 kilometer från den ukrainska gränsen, alltså 6 kilometer in på Nato-territorium. Innanför Bidens röda linje.

Nu tycks det dock inte röra sig om en medveten rysk attack. Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är det mest troliga att missilen skjutits upp av det ukrainska luftvärnet för att bekämpa en inkommande rysk robot. Att det var en olyckshändelse.

För de döda polackerna spelar det ingen roll. Oavsett vem som avfyrade den aktuella roboten är Vladimir Putin i förlängningen skyldig. 

Utan tisdagens ryska missil- och drönarattacker mot Kiev, Lviv, Kharkiv och andra ukrainska städer hade detta aldrig hänt. 

Utan den meningslösa ryska invasionen hade de två polackerna och tusentals oskyldiga ukrainare fortfarande varit vid liv.

För resten av Europa spelar dock detaljerna kring den polska explosionen all roll. Nu tycks vi kunna pusta ut, i alla fall tillfälligt. Såväl den polska regeringen som Joe Biden och Nato-företrädare försöker tona ned händelsen, vilket är klokt. Ingen vinner på en upptrappning.

Men händelsen sätter fingret på hur nära vi är ett storkrig i Europa – hur lite som egentligen krävs för att Joe Biden skulle behöva leva upp till sin röda linje om försvaret av Nato-territorium med risk för att världens två största kärnvapenmakter skulle ställas mot varandra. 

Det är skrämmande, men något som är värt att påminna om snart nio månader in i kriget.

Under presskonferensen på onsdagen konstaterade Jens Stoltenberg också att Ryssland inte tycks ha några planer på att medvetet attackera Nato-territorium. 

Motsatsen hade varit förvånande med tanke på hur situationen ser ut vid de ukrainska frontlinjerna. De ryska trupperna har uppenbara problem att hålla jämna steg ”bara” med sina ukrainska motsvarigheter som fortsätter att ta tillbaka ockuperat territorium, senast ”den evigt ryska” staden Cherson. 

Att i detta läge provocera Nato att gå med i kriget fullt ut hade varit detsamma som att skriva under en kapitulation.

Ukrainas framgångar vid fronten är ett bevis på att taktiken fungerar – inte bara i militära termer, utan hela västvärldens taktik. Enigheten har hittills varit förvånande stor, sanktionerna skarpa, och givmildheten imponerande, i alla fall från USA. 

Att Republikanerna gjorde ett svagt mellanårsval talar för att den givmildheten fortsätter. 

Lägg till det att de tyska gaslagren nu är helt fyllda, vilket är centralt för Europas energiförsörjning. Det ökar sannolikheten för att enigheten ska bestå över vintern.

Även från Bryssel kommer lovande signaler om att EU-länderna är villiga att öppna plånböckerna i större utsträckning. Det vore onekligen på tiden. 

Förutom att fylla omedelbara behov i Ukraina innebär ökad europeisk givmildhet en investering i fortsatt amerikanskt engagemang. 

Förr eller senare kommer de amerikanska politikerna att begränsa sitt stöd till Ukraina om de upplever att Europa åker snålskjuts, oavsett vem som bestämmer i Vita huset och kongressen.

Därför är de svenska stöden som presenterades på onsdagsmorgonen mycket välkomna. Baserat på Försvarsmaktens inventering om vad som kan avvaras och på Ukrainas önskelista skickas nu vapen och försvarsmateriel till ett värde av 3 miljarder kronor, bland annat luftvärnssystem, ammunition, terrängfordon och vinterutrustning. 

Det är mer än vad Sverige totalt har skickat till Ukraina sedan invasionens start. Till det kommer humanitärt bistånd till ett värde av 720 miljoner kronor. 

Enligt ansvariga ministrar väntar ytterligare stödpaket, både militära och humanitära.

Regeringen har fått mycket kritik för sina planer på att dra ned på det svenska biståndet. Onsdagens besked är därför ett viktigt klargörande om hur regeringen definierar det ”effektiva” bistånd man har sagt sig vilja prioritera. 

Det är svårt att tänka sig en bättre investering i svensk och europeisk säkerhet än att satsa på ukrainarna och deras motståndskraft i vinter.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från DeelAnnons

Distansrevolutionen ställer nya krav på chefer

Daniel Eisenberg är Sverigechef på Deel.
Daniel Eisenberg är Sverigechef på Deel.

Det sker en distansrevolution inom arbetslivet.

Den nya verkligheten är en utmaning för chefer och arbetsledare.

– Digitala verktyg och onboarding blir mycket viktigare, säger Daniel Eisenberg, Sverigechef på Deel.

Läs mer om hur du anställer talanger utomlands 

Daniel Eisenberg är Sverigechef för Deel, ett bolag som underlättar att anställa globalt. Genom sitt arbetsliv har han blivit expert på att jobba på distans, och nu jobbar han på ett företag som aktivt valt strategin att inte ha några fysiska kontor, något som rimmar väl med affärsidén.

Daniel Eisenberg sitter själv i Nairobi, Kenya, dit han flyttat med familj och fru.

Han leder ett team som som i dag sitter i Sverige, Danmark, Finland, Dubai, Italien, Spanien och Ukraina. Snart kommer även delar av teamet att befinna sig i Kapstaden för att komma bort från den nordiska vintern, utan att hamna i fel tidzon.

– Jag önskar att jag haft den möjligheten när jag var ung. Det hade underlättat att kunna foga samman frihetsdrömmarna om resande med arbetslivet, säger Daniel Eisenberg.

Flera undersökningar visar att chefer oroar sig för att distansarbete påverkar resultat negativt. Det är inget Daniel Eisenberg märkt av.

– De anställda äger sin egen tid, det ger en känsla av ansvar. Jag upplever också att de blir mer effektiva, säger han.

Tänk om kring kulturbygget

Ytterligare en aspekt som lyfts som problematisk med distansarbete är att arbetsplatskulturen blir lidande, vilket kan leda till att anställda känner mindre lojalitet mot företaget.

– Det är klart det finns utmaningar med att bygga kultur när man inte gnuggar arm vid kaffemaskinen varje dag. Men det finns många digitala verktyg att jobba med, och om företaget inte lägger stora summor på kontor går det ju bra att lägga dem på resor så att anställda får träffas på regelbunden basis ändå.

Deel erbjuder företag som samarbetar med dem kontorsplatser, boende, kontorsutrustning levererad var som helst i världen, diverse ”plugins” på sociala kanaler, och digitala verktyg som underlättar distansarbete.

Daniel Eisenberg menar att en strukturerad onboarding där tydliga förväntningar och krav etableras är vitala för en fungerande ”remote first-policy”. Eftersom det sociala inte sker spontant behöver företaget även hitta sätt att se till att kollegor möts utanför de digitala jobbavstämningarna.

– Varannan vecka blir jag ihopmatchad med en kollega jag inte känner på Slack. Det kan vara någon i Indien, Israel eller USA och så ses vi 15 minuter. Vi kanske inte blir bästisar, men jag får en överblick över hur de har det i dag, och hur deras vanligaste utmaningar ser ut.

Viktigt med spontana digitala möten

Daniel Eisenberg checkar in med anställda regelbundet, bara för att kolla läget, säga hej eller ge lite positiv feedback på något arbetsrelaterat. Han menar att det går att ha en empatisk ledarstil, även på distans.

– I början när jag gjorde det märkte jag att många, särskilt de juniora, blev lite nervösa och frågande. Så jag är väldigt tydlig med att när jag ”poke:ar” dig så är det aldrig för att leverera dåliga nyheter, det är bara för att kolla hur du mår.  

Läs mer om hur du anställer talanger utomlands 

 

Mer från Deel

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Deel och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera