1515
Annons

Att vinna det nya kriget

Det sägs ibland att spelindustrin inte bara är världens största underhållningsindustri utan också världens ledande dataindustri.

NYA TIDER. Just nu är fokus av naturliga skäl på det akuta säkerhetsläget. Men den fördjupade krisen med Ryssland, och kanske snart med Kina, fordrar också att Sverige tar ett större omtag i det längre perspektivet och satsar på ny teknik.
NYA TIDER. Just nu är fokus av naturliga skäl på det akuta säkerhetsläget. Men den fördjupade krisen med Ryssland, och kanske snart med Kina, fordrar också att Sverige tar ett större omtag i det längre perspektivet och satsar på ny teknik.Foto:Yin Bogu

Kraven på snabbhet, perfekt grafik, hög innovationstakt samt extremt krävande användare (tonåringar) gör att tillverkarna av spel som BattleGrounds, Fortnite och Counter-Strike alltid står på tårna.

Därför är det ingen slump att en av de stora datortillverkarna till spelindustrin, Nvidia, nu bland annat gör datorer för självkörande fordon. Kravspecifikationen liknar spelens med mängder av kaotisk information.

Ett sätt att beskriva kapaciteten i en sådan fordonsdator är att jämföra den med västvärldens mest kraftfullt datoriserade militära plattform, amerikanska stridsflyget F-35, känd som ”Den flygande superdatorn”. F-35:s dator kan utföra 400 miljarder operationer i sekunden. Nvidias DRIVE AGX Pegasus, som snart sitter i varje Volvobil, är 800 gånger snabbare.

Till det kan man lägga alla de tiotusentals satelliter som fordonstillverkarna nu skickar upp och den svindlande snabba utvecklingen av sensortekniken i den civila sektorn. En kommersiell, och ganska liten och billig, satellit kan i dag se minsta detalj på jordytan, detektera små värmekällor och snart identifiera ansikten.

Den kommersiella övervakningskapaciteten på global skala överglänser redan den militära. Den amerikanska militären använder hellre Google maps än sina egna system för allt från trupporientering till bombning.

Dessa exempel, och många, många fler, finns i boken ”The kill chain, Defending America in the future of hightech warfare”, av Christian Brose, tidigare bland annat chefstjänsteman i Senatens försvarsutskott. Boken har rykte om sig att vara representativ för hur viktiga delar av Pentagon nu tänker om hur man ska rusta för att klara ett krig mot Kina.

Brose är skoningslös mot den amerikanska försvarsmaktens konservativa tänkande. Militären har missat varje steg som Silicon Valley har tagit - flytten till det digitala molnet, den moderna mjukvaran, vikten av att förstå stora mängder data, den kommersiella rymdrevolutionen och artificiell intelligens. En topputbildad amerikansk stridspilot använder i dag mer avancerad teknik i sitt hem än på sitt jobb.

En orsak till det civila försprånget är att den samlade forskningsbudgeten för de fem största amerikanska techjättarna, Alphabet, Amazon, Microsoft, Meta och Apple ligger på 70 miljarder dollar per år. De fem största försvarsföretagen, Lockheed, Boeing, Raytheon, General Dynamics och Northrop lägger 6 miljarder dollar på forskning. En annan orsak är att civila företag tar fram egna innovationer och överraskar sina kunder. Ingen beställde Iphone, den hittades på av Apple. Motsvarande logik fungerar dåligt i en försvarsbudgetprocess under fredstid som i hög grad styrs av konserverande intressen.

Resultatet är en militär eftersläpning som börjar bli farlig i relation till framför allt Kina. Trots att man med ny teknik kan lösa flertalet militära uppgifter på nya sätt och trots att samma tekniker kan slå ut de traditionella militära plattformarna fortsätter militären med samma tänkande och är besatt av antalet flygplan i luften, antalet skrov i sjön och antalet bataljoner på land. Ett akut exempel är att Kina och Ryssland i dag och från land med hjälp av satellit och hypersnabba missiler kan sänka amerikanska hangarfartyg, vilket var omöjligt för bara några år sedan.

Brose föreslår i korthet tre vägar framåt för USA. Den första är att inse och förstå att USA under lång tid framåt måste rusta för att vinna ett krig mot en tekniskt likvärdig motståndare - Kina - och att detta är försvarsmaktens kristallklara huvuduppgift. Den andra är att till fullo bejaka ett ”military internet of things” där AI är en ständigt integrerad del för att blixtsnabbt kunna upptäcka, bedöma och slå ut fienden. Den tredje är en helt ny relation till techbolagen, till exempel genom att budgetprocessen avsätter öppna medel för att ta fram helt nya tekniker.

Perspektivet är drabbande även för ett land som Sverige, fast i mindre skala. Även här går militär personal in i ett digitalt u-land när de går till jobbet. Man kan knappt kommunicera. Även här är försvarspolitiken en konserverande kraft, vilket bland annat inriktningen på det senaste försvarsbeslutet var ett exempel på. Och även här finns ett behov av ett tydligt och uppfordrande koncept för den i dag något diffusa försvarsmakten.

Just nu är fokus av naturliga skäl på det akuta säkerhetsläget, utlöst av Rysslands dramatisering av sin buffertzonsstrategi. Men den fördjupade krisen med Ryssland, och kanske snart med Kina, fordrar också att Sverige tar ett större omtag i det längre perspektivet. Här är utgångspunkterna:

•Försvarsmaktens uppgift ska vara att vinna ett ryskt konventionellt anfall mot Sverige. Med ny teknik kan även mindre militära makter slå större och den demokratiska världens civila tekniska kraft är mångdubbelt större än Rysslands.

•Ett ”internet of things” med ständiga AI-applikationer är en civil självklarhet och ska vara lika självklart på den militära sidan. Det är fullständigt ohållbart att den militära tekniken släpar efter den civila.

•Försvarsindustrin handlar inte bara om Saab, ubåtar och stridsflyg. Starta ett statligt forskningsprogram för försvarsteknik. Uppmuntra bolag som Volvo Cars, Astra Zeneca, Ericsson, Spotify, ABB, SEB, Mojang, Embracer och andra att bli en del av ett bredare svenskt försvarsteknikkluster för nya tekniker.

•Fördjupa omedelbart samarbetet med USA och Storbritannien. En av Aukus-projektets delar är ny teknik och särskilt AI. Med sin industriella bas är Sverige en given medlem.


Innehåll från FolksamAnnons

Ny smartare bilförsäkring anpassas till framtidens bilkörning

Josef Halldelius, affärschef för motoraffären på Folksam.
Josef Halldelius, affärschef för motoraffären på Folksam.

Dagens bilar utvecklas och blir allt säkrare. I takt med det förändras även bilförsäkringarna. Istället för att sätta premien utifrån från vem som äger bilen, kommer framtidens försäkring allt mer baseras på bilens säkerhetsutrustning.

Läs mer om Folksam bilförsäkring 

Bilarna har i dag blivit både smartare och säkrare. Bland annat är det vanligt med aktiva säkerhetssystem – till exempel autobroms, döda-vinkel-varnare och allt mer sofistikerad parkeringsassistans. Tillsammans förebygger dessa olyckor och kompenserar misstag från föraren. I framtiden kommer bilarna dessutom att bli ännu smartare och data från bilarna kommer bli en integrerad del i försäkringserbjudandet. 

– I den här nya verkligheten blir det allt mer ointressant och trubbigt att prissätta bilförsäkringen efter ägarens ålder och bilens effekt. Det är betydligt mer relevant att utgå från hur bilen används, bilens utrustning och i förlängningen även bilmodellens skadehistorik, säger Josef Halldelius, affärschef för motoraffären på Folksam. 

Denna nya typ av försäkring som baseras på bilens säkerhetsutrustning är både transparent och bekymmersfri för kunden. Den stödjer också hållbara mobilitetslösningar med bildelning och bilpooler.  

– I framtiden tror vi att den kommer bli ett bra komplement till den traditionella bilförsäkringen tillsammans med en tredje kategori av bilförsäkring som skräddarsys efter varje användare, exempelvis ”pay as you drive”. För oss är det viktigt att vi även i framtiden kan erbjuda olika typer av försäkringar som tillgodoser alla kunders behov. 

Samarbetar med Volvo Cars

Redan i dag har Folksam ett unikt samarbete med Volvo Cars där en förmånlig och miljömärkt bilförsäkring från Folksam ingår i bilens pris när man köper en elbil online. Det gäller helelektriska XC40 och deras första renodlade elbil, C40 Recharge. 

– Det innebär att vi ger kunderna en bra och prisvärd bilförsäkring som en integrerad del av bilen. Den integrerade försäkringen och det fasta priset gör bilköpet enklare och kostnaden mer transparent, säger Josef Halldelius.

– I och med att Volvo Cars onlineförsäljning är en ny satsning, har vi kunnat bygga upp denna nya försäkringsmodell helt från grunden – en anpassad gruppförsäkringslösning till ett fast pris och som är helt oberoende av vem som kör bilen, säger Josef Halldelius. 

Försäkringen är dessutom märkt med Bra Miljöval enligt Naturskyddsföreningens högt ställda kriterier. 

– Vi är det enda stora försäkringsbolag som har miljömärkta bilförsäkringar. Det innebär bland annat att kunderna kan vara säkra på att vi använder miljövänliga material vid reparationer och att vi ställer höga krav på våra leverantörer och på våra egna investeringar. 

Höga ambitioner 

Folksams ambitioner vad gäller hållbarhet rimmar dessutom väl med Volvo Cars. Bland annat har Volvo Cars som plan att bli ett helt renodlat elbilsföretag vid 2030. 

Folksam och Volvo Cars delar också visionen att den bästa olyckan är den som aldrig sker och båda företagen jobbar aktivt för detta, bland annat genom forskning.  

– Vi samlar hela tiden in nya insikter och data som kan hjälpa oss i vår strävan att förebygga och minska antalet olyckor, säger Josef Halldelius.

Läs mer om Folksam bilförsäkring 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Folksam och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?