Annons

Att säga som det är

Magdalena Andersson ställde en bra fråga när hon i fredags höll sitt installationstal som nyvald partiordförande.

ARVTAGAREN. De två regeringarna med Magdalena Andersson och Stefan Löfven har i hög grad vänt blicken bort från våldsvågen och därför inte sett den komma.
ARVTAGAREN. De två regeringarna med Magdalena Andersson och Stefan Löfven har i hög grad vänt blicken bort från våldsvågen och därför inte sett den komma.Foto:Adam Ihse/TT

Efter snart åtta år i regeringen och mer än ett kvarts sekel i den svenska politikens inre krets undrade hon ”hur är det ens möjligt att barn kan födas och växa upp i Sverige, ett av världens rikaste och mest jämlika länder, och begå mord innan de ens har fyllt 18 år?”

Frågan är, till slut, central för nästa valrörelse. Den svenska nivån på dödligt skjutvapenvåld är ett dagligt trauma i städer över hela landet, är 250 procent högre än Europa-snittet och väcker allt fler berättigade frågor i internationell press.

Den nya partiordföranden fann snabbt ett svar: segregationen. Hon lovade att vända på varje sten, inte för att bekämpa det dödliga skjutvapenvåldet, där anser hon att regeringen i princip snart är framme med utbyggt rättsväsende och lagskärpningar. Hon lovade att vända på varje sten för att bekämpa segregationen.

Det är ett stenarbete som mer är till för att stärka socialdemokraternas politiska grund än för att minska våldet.

Brottsförebyggandet rådet, BRÅ, som numera är en intressant kunskapsproducent, ställde samma fråga som Magdalena Andersson i våras i rapporten ”Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra länder”. Nivåerna på dödligt våld har under lång tid sjunkit i hela västvärlden. Utom i Sverige. Men även här har mer traditionellt våld minskat. Våld i nära relationer, våld mot barn, fyllerivåld och våld utan skjutvapen har gått ned. Sverige har en exceptionell uppgång av mycket grovt våld med skjutvapen och ökningen har pågått i 15 år.

Varför just i Sverige, frågar Brå, och vänder sedan på några stenar som brukar blottlägga förklaringar till våld.

Den illegala narkotikamarknaden i Sverige är växande, omsätter mellan 10 och 15 miljarder om året, börjar alltmer likna den kontinentala och styrs av samma internationella ligor som försörjer andra länder. Men narkotikamarknaden växer i hela EU och bruket av narkotika är snarare mindre i Sverige. Spanien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien har mycket större bruk av narkotika utan att drabbas av den svenska våldsnivån.

Samma sak gäller den illegala vapenmarknaden. Det finns gott om illegala vapen i landet, men det är inget som utmärker Sverige. Vapenmarknaden är internationell och ser ungefär likadan ut överallt. Ibland hänvisas till närheten till Balkan, både geografisk och mellanmänsklig, men den närheten har många andra länder. Och Sverige har mycket högre nivå av dödligt skjutvapenvåld än till exempel Kroatien.

Den socioekonomiska faktorn är omdiskuterad bland experter. Fattigdom kan öka det dödliga våldet men det finns inget självklart samband. Det finns heller inget självklart samband mellan ökade ekonomiska klyftor och våld. Under den 20 år långa period som våldet har minskat i Europa och USA har klyftorna växt. I Sverige, som har bland de minsta klyftorna i världen, har därtill välståndet ökat i alla grupper under den period skjutvapenvåldet har ökat.

Graden av misslyckad integration kan inte heller förklara det svenska tillståndet. Länder som Frankrike, Belgien, Nederländerna och England har stora invandrade grupper som ingen kan beteckna som välintegrerade. Men de skjuter inte varandra i huvudet. Sverige har också en mycket ambitiös välfärdsstat. Gratis sjukvård, gratis grundläggande och högre utbildning, stora kompensatoriska förmåner som dubbel skolpeng i utsatta områden och en starkt subventionerad sport- och fritidsverksamhet för alla invånare öppnar breda vägar ut ur segregation. Man har alla chanser i Sverige.

Migration kan förklara ökat våld men behöver inte göra det. Migrationens negativa sociala effekter, skriver Brå, som språksvårigheter, stress och sorg, arbetslöshet och dålig utbildning kan leda in i kriminalitet men det är inte givet. Särskilt flickor söker legala och framgångsrika vägar in i sitt nya land. Länder som Österrike, Tyskland och Danmark har haft stor migration utan att vara i närheten av den svenska våldsnivån.

Sverige har dock haft en mycket större migration jämfört med andra, vilket gör att problemen ackumuleras och att skolan får svårt att lyckas med sitt uppdrag. Att inte klara nian och att vara pojke med rötter i Mellanöstern eller Afrika är bokstavligen numera livsfarligt. Sverige har också en klart lägre polistäthet jämfört med andra länder och polisen har sämre tekniska förutsättningar. Vi har också en säregen syn på ungas ansvar för sina gärningar. Vad gäller dessa aspekter har debatten mognat men det gäller att hålla i. Vänstern vill alltid titta åt ett annat håll, vilket den nya s-ledaren genast gav prov på.

De två Löfven-regeringarna har också i hög grad vänt blicken bort från våldsvågen och därför inte sett den komma. Januariavtalet var till exempel i praktiken tomt på brottsbekämpande ambitioner. Att regeringens största enskilda akuta problem är förändringar i strandrätten säger tyvärr allt om prioriteringarna hos januarigänget.

Man ska säga som det är, säger Magdalena Andersson. Hon bör vidgå det senaste decenniets misslyckande. Att fortsätta på samma sätt med samma klassretorik och hets mot friskolor är ett svek mot alla ungdomar som nu går mot en våldsam ung död. Vi behöver ett mycket mer intelligent, öppet och ärligt samtal.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Malmö stadAnnons

”Äntligen har vi pusselbiten som kan göra textilbranschen cirkulär – och den biten finns i Malmö”

Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.
Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.

I Malmö tas flera initiativ för att återvinna textilier och ge dem nytt liv. Här finns till exempel maskinen som är färd med att revolutionera den europeiska textilproduktionen. 

Här finns också designern som skapar nya revolutionerande plagg av restpartier – och kläder för rymden.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

Fyrkantiga balar med ihoppressade kläder bildar prydliga rader som sträcker sig så långt ögat når. En bal består av jeanskläder, en annan av röda textilier gjorda av polyester. Och så fortsätter det, med olika material och olika färger. Vi är inne på Sysavs (Sydskånes avfallsaktiebolag) anläggning i Malmö.

– Vi är först i världen med att erbjuda en storskalig anläggning för automatisk textilsortering, säger Anna Vilén, kommunikatör på Sysav. 

I en av hangarerna på återvinningsanläggningen i hamnen i Malmö pågår en slags textilrevolution. Här huserar Siptex, världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering. Den är 30 meter lång, kan sortera tre material samtidigt och vid full kapacitet sorterar maskingen 24 000 ton textilier varje år. Det motsvarar ungefär 30 procent av textilierna som slängs i Sverige under samma period. 

– Det krävs mängder av natur- och energiresurser att tillverka nya kläder och textilier. Tack vare Siptex kan vi erbjuda en helt återvunnen råvarukälla, här i Malmö som i princip kan ersätta jungfrulig produktion av textilmaterial, förklarar Anna Vilén medan hon visar maskinens olika funktioner. 

Storskalig sortering behövs

Den mekaniska återvinningen, vilket i praktiken innebär att tyget rivs och utifrån det spinns ny tråd, påverkar i viss mån slitstarkheten eftersom fiberlängden kortas. 

– Därför blandas ofta återvunnen fiber med jungfrulig för att få en längre livslängd på plagget, säger Anna Vilén.

En storskalig sortering behövs. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv. 

– Själva maskinen i sig är inte revolutionerande, att använda sig av infrarött ljus för att sortera material har gjorts tidigare, bland annat är det den tekniken som används vid sortering av plast. Men mjukvaran, hur själva Siptex arbetar samt storskaligheten i sorteringen är världsunik, berättar hon.

Den färdigsorterade textilen kan antingen bli nytt tyg igen eller omvandlas till exempelvis isoleringsmaterial.

– Det är stor efterfrågan på vårt sorterade material. Vi säljer vår råvara till återvinnare i Sverige och Europa. Vi kommer inom kort starta ett nytt projekt kring återvunnen polyester tillsammans med Stadium. De, H&M och Ikea är några av de näringslivsaktörer som har ingått i forskningsprojektet som Siptex är sprunget ur, säger Anna Vilén. 

Och förhoppningen är att fler hållbara och klimatsmarta näringar i regionen ska komma ur den. Forskarna som deltagit i projektet ser potentiella vinster med att ha en textil och återvunnen råvarukälla lokalt i Sverige; andra delar av produktionskedjan inom textilindustrin skulle på sikt kunna bli lokala eller regionala.

Siptex är en av flera exempel som bidragit till att Malmö utsågs till Sveriges miljöbästa kommun 2021 av tidningen Aktuell Hållbarhet. 

Gör hållbara och cirkulära kollektioner

En aktör i en annan del av den hållbara textilbranschen är Malmödesignern Sara Rosberg. Hon har nyligen börjat sälja sitt spin-off märke Modality Upcyles, plagg som består av textil från prover och prototyper, på Återbruket i Malmö. 

– Vi vill inspirera människor att ta vara på textilerna de har, och designa om eller återanvända istället för att kasta, säger hon.

Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.
Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.

Just nu strukturerar Modality om inför nästa kollektion, för att göra mer hållbara och cirkulära kollektioner baserat på innovationsarbetet med det nya textila material som utvecklats i andra delar av bolaget. 

– I denna del har vi även sett över återvinningsprocesserna och hur vårt nya material skall kunna återvinnas ner till minsta fiber. Vi hoppas kunna samarbeta med Siptex på Sysav och andra aktörer när det gäller återvinningen av vårt nya material, då vi har lösningar på detta.

Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.
Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.

Sara Rosberg står även bakom Transforming Textiles AB, som har även utvecklat en textil innovation, Sense-Tex. Den fungerar som en smartklocka och detekterar virussymtom. Tekniken är utvecklad i samarbete med en rymdingenjör (Marcelo Boldt är CTO i bolaget) under pandemin. Företaget är för tillfället stationerat på Ideon Innovation i Lund, där de är på väg att förhoppningsvis bli inkuberade av European Space Agency BIC under 2023. Bolaget söker just nu investerare och finansiering. 

– Transforming Textiles AB deltog med Sense-Tex innovationen och blev finalister ESA:s föraccleratorprogram Nordic Launch 2022. Transforming Textiles tävlade jämte de 10 (Av totalt 26) främsta Space Tech bolagen i Norden, i en stor final på Spaceport i Oslo under oktober 2022.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

 

 

Mer från Malmö stad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Malmö stad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera