ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Åtgärderna till bolagen måste bli mer resoluta

  • TVÄRSTOPP. De åtgärder som behövs i denna situation, som är en hundrarårskris, måste vara mer direkta, och inte bygga på ansökningar hos myndigheter. Nyss betalade hundratusentals företag ut lön, snart är det dags för hyran. Bilden från onsdagskvällens presskonferens. Foto: Janerik Henriksson/TT

LEDARE. Sent på onsdagen presenterade regeringen och stödpartierna nya stödåtgärder till företagen. Tyvärr var det ett bristfälligt paket, som bygger på gränsvärden, alltså att bara vissa sorts företag ska få lindring, och på en ”akutlösning”, som kräver myndighetsbeslut. Det handlar om att man i efterhand ska kunna söka ersättning för hyreskostnader i utsatta branscher.

Men hur ska företagarna veta om just deras hyreskostnader får utrymme inom totalramen på 5 miljarder kronor?

Dessa dagar har svenska privata företag betalat ut nettolön till sin personal. Om mindre än en vecka är det dags för en kvartalshyra. Sen på tredjedag påsk så ska arbetsgivaravgifter och personalskatt in. För många är inkomsterna noll.

100 miljarder kronor till småföretagen, var budskapet på onsdagen. Detta är ett tillägg till de tidigare besluten om skattekredit och den nya tidigarelagda lösningen för korttidspermittering.

Så hur vet man att det är rätt åtgärder som vidtas? Vad handlar det om?

Det är företagen, som har förlorat kanske alla sina intäkter, som måste stödjas. I viss mån handlar det om att kunna klara personalen, även om detta kan få en utväg med korttidspermitteringar eller med det faktum att det är relativt enkelt att säga upp personal på grund av arbetsbrist.

I betydligt större mån handlar det om att rädda själva företagen. Det är inte nu det ska avgöras vilka företag som borde vara livskraftiga eller vilka som borde ha anpassat sig tidigare till förändrade förutsättningar. Nu drabbas alla företag antingen de är välskötta eller ej.

Därför måste stödet vara generellt och obyråkratiskt, alltså utan att tjänstemän måste handlägga det enskilda ärendet. Och det kan inte i huvudsak handla om lån, eftersom den tappade nivån på efterfrågan visserligen kan komma tillbaka, men de månader som är förlorade kommer att vara borta för alltid.

Därför är det välkommet att arbetsgivaravgiften (minus ålderspensionsavgiften) slopas i tre månader. Men varför ska det bara gälla upp till 30 anställda? Vilka avvägningar låg till grund för den gränsdragningen?

Till saken hör att många normalt sett sunda företag nu har förlorat sin kreditvärdighet. Lån i bank är inte något alternativ även om Riksbanken har skickat pengar till bankerna och Finansinspektionen har lättat på reglerna om extra kapitalbuffert hos bankerna.

Finansminister Magdalena Andersson har vid något tidigare tillfälle nämnt ordet träffsäkerhet. Det är förstås en självklar målsättning vid all utformning av stöd. Men termen antyder att det skulle finnas någon speciell sorts företag som är särskilt i behov av stöd. I själva verket är behovet mycket brett, det går från bransch till bransch, stora företag, medelstora och små.

Träffsäkerheten handlar om att stödet alls ska komma fram till de nödlidande företagen. Exempelvis måste vara mer värt att helt efterskänka betalningen av vissa månaders skatteinbetalningar (även för större företag) än att låta dem bli föremål för kredit. Resultatet kan visserligen få bieffekten att även det fåtal sektorer som går bra trots krisen får del av stödet, men det får man kosta på sig.

En metod som flera debattörer har lyft fram är att använda försäkringsbolagens beräkningssätt vid avbrottsförsäkring. Låt alltså staten stå för denna ersättning, vid sidan av försäkringsvillkor och inskränkningar av dessa, som force majeure.

Den här gången handlar det inte bara om att skydda människor från skadeverkningar av att bli uppsagda. Det handlar inte ens om att skydda främst företagarna, utan företagen.

När företag går i konkurs drabbas inte bara staten av kostnader i form av lönegaranti. Leverantörer blir lidande. Hyresvärden står med tomma lokaler. Varulagret försvinner bort till någon som har sämre kompetens att hantera det. Kunderna försvinner bort för alltid.

Konkurser i stor skala innebär en omfördelning där opportunister drar det längsta strået. Det innebär i förlängningen att näringslivet reduceras till sitt styckningsvärde. Framtidstron kommer att effektivt malas ned i domstolsprocesser.

Det finns ett egenvärde i att undvika detta.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer