1515

Asiatiska millennier är världens gång

De syns nu överallt, i politiken, på tidningarnas förstasidor, i konsumentjättarnas reklam. De unga vuxna, ”millennierna” som börjat ta över världen. I USA flockas de i demokraternas växande fält av presidentkandidater. I Frankrike är de med och drar på sig gula västar. 

Många beskrivningar handlar om hur långt till vänster de står. Unga, amerikanska kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez lyfts fram som exempel. I Österrike står i stället förbundskanslern Sebastian Kurz för ungdomlig konservatism, blott 33 år gammal.   

Andra undersökningar visar på liberala värderingar om rasblandade eller samkönade äktenskap och nolltolerans mot sexuella övergrepp.

Storföretagen har förstås hakat på. Förra hösten hade Nike stora annonser med den amerikanska fotbollsspelaren Colin Kaepernick som fått sparken för att han knäböjt när nationalsången spelades, en protest mot politisk rasism. 

I januari väckte en ny reklamfilm från Gillette stor uppståndelse. Män uppmanades att ingripa mot mobbning, våld och sexuella trakasserier. ”The best a man can be” hette kampanjen, en blinkning till bolagets välkända slogan ”The best a man can get.” 

Ett problem med tolkningen är att de nya unga vuxna i den globala ekonomin inte främst är amerikaner eller européer. Nio av tio kommer från tillväxtländer, som Kina och Indien. I Kina är millennierna fler än hela USA:s befolkning och mer än fem gånger så många som sina amerikanska jämnåriga. Med de unga vuxna infrias Hans Roslings prognoser, den geografiska makten i världen tippar. 

Vad alla dessa asiatiska unga vuxna vill är det få som skriver om, åtminstone i väst. Det är problematiskt, eftersom de kommer att betyda mer för världens fortsatta utveckling än Ocasio-Cortez och andra.  

Länge dominerades världsscenen av efterkrigsgenerationen, född mellan 1946 och 1964. Den var stor och röststark. I USA blev ”baby boomers” den mäktigaste kohorten i fem decennier, förknippad först med Vietnamkrig, medborgerliga rättigheter och frigörelse, senare med avindustrialisering, urbanisering och finansiell elit.

I Kina ligger efterkrigsgenerationen bakom de senaste decenniernas tillväxtunder, en bedrift med tanke på hur många som var barn under det stora språngets hungersnöd och tonåringar under den grymma kulturrevolutionen.

Efterkrigsgenerationen har hängt med länge, en följd av kraftigt ökat välstånd. Påfallande många biter sig fast, inte minst världens mer eller mindre autokratiska farbröder. Trump, Xi Jinping, Putin, Orban, Erdogan och Bolsonaro – alla är de ”boomers”.

Nu går deras era mot sitt slut. Millennierna, födda mellan 1981 och 1996, har varit flest i världen ända sedan början av 1990-talet, eftersom befolkningen ökat så snabbt, utanför Europa. Från och med i år är de också flest i USA. Deras inflytande beror på att de är fler relativt sett än någon generation någonsin före dem, en fjärdedel av världens befolkning.

En orsak till att vi vet så lite om kinesiska millennier är att de bor i en diktatur. I en sådan tillåts få avvikelser. Till och med ungdomlig dyrkan av Mao verkar, att döma av arresteringar, upplevas som hot. I ett sådant land är det svårt att få svar på enkäter.

Bara en sak vet man säkert. Millennierna är den första generationen i Kina som på allvar kan ge sig hän åt konsumtion. På så sätt påminner de om västvärldens baby boomers. Skillnaden är att många av dem, via nätet, redan har tillgång till delar av världen. De reser mycket.

Därför kommer de att i mycket högre grad än tidigare generationer påverkas av värderingar i väst, om ungdom och om konsumtion.

Både Gillette och Nike är stora i Kina. Kommer västländernas storföretag tvingas driva två reklamstrategier i världen? En för liberala kunder i väst. En annan för kinesiska, trängda av diktatur, censur och gamla autokrater som biter sig fast. Kan liberala kunder, anställda och ägare i väst i längden leva med det? 

Eller kommer kinesiska millennier att smittas av västmillenniernas öppenhet och till sist göra upp med det gamla gardet, ”The best a man can be”?

Några svar finns förstås inte, bara förhoppningar, och insikten att utvecklingen i länder som Kina och Indien under den här epoken kommer att spela mycket stor roll. Sedan blir det Afrika som gäller, och ”post-millennials”. Men det är en annan omsvängning, som politiker och storföretag får ta itu med längre fram. 


Innehåll från Orange CyberdefenseAnnons

Orange Cyberdefense CyberSoc ser allt

Det är faktiskt så. De kunder som har givit Orange Cyberdefense mandat att hjälpa dem, har väldigt bra förutsättningar att skydda sin verksamhet med hjälp av bolagets globala Cyber Security Operation Centers – CyberSOCs.

– Här analyseras all data och resultaten används sedan vägledande för att skydda våra kunder, säger Fredrik Svensson, Head of CyberSOC, Orange Cyberdefense Sverige.

Orange Cyberdefenses Cyber Threat Intelligence-data bidrog till att att bolaget hade försprång på marknaden och kunde hjälpa sina kunder med både implementering av Indicators of Compromise (IOCs) och aktiv threat hunting under den gångna sommarens välkända attacker.

Den accelererade digitaliseringen och ransomware-trenden har fortsatt att dominera under 2021 och Orange Cyberdefense ser att det kommer att fortsätta, samtidigt som många cyberattacker blir allt mer komplexa och sofistikerade. Denna utveckling har emellertid också medfört att medvetenheten kring samhällets sårbarhet har höjts, vilket i sin tur har fört upp cybersäkerheten på dagordningen för styrelser och ledningar. 

– Ju mer samhället digitaliseras, desto större inverkan har hoten. Lyckligtvis tar allt fler detta på allvar och ser sig om efter tjänster och lösningar som kan hålla den egna verksamheten trygg, berättar Fredrik Svensson.

Globala muskler – lokal insikt

För att stötta sina kunder i den pågående utvecklingen erbjuder Orange Cyberdefense tjänster inom allt från rådgivning, riskmitigering och riskvisualisering, till dedikerade monitorerings-, detekterings- och responslösningar. Funktionen för bolagets 11 globala CyberSOCs är således att övervaka, upptäcka, undersöka och svara på cyberhot – dygnet runt. 

– De kunskaper vi erhåller med vår Cyber Threat Intelligence använder vi sedan för att ytterligare stärka säkerheten för våra kunder. Den globala inblicken och informationen kombineras därefter med lokal insikt, AI och mänsklig expertis, i form av våra oerhört skickliga ingenjörer och tekniker. 

Fredrik exemplifierar med ett av Orange Cyberdefense senaste kundcase, där bolaget aktivt stöttar ett företags befintliga IT-säkerhetsleverans med en helt anpassad lösning. 

– Tillsammans med kunden bygger vi upp såväl teknik som kunnande för att de ska kunna förbättra sin operationella säkerhet och upprätta en heltäckande CyberSOC.

Fortsätter att vässa sina tjänster

Den samlade kompetens som bolaget har erhållit genom åren har följaktligen skapat ett enormt informationsunderlag och en unik förståelse för kundernas processer och arbetssätt. Denna förståelse har Orange Cyberdefense sedermera nyttjat för att kontinuerligt vässa och utveckla sina tjänster utifrån kundernas feedback och behov. 

– Vi ser en stor efterfrågan på skräddarsydda tjänster för operationellt arbete. Tack vare vår nära samverkan med kunderna kan vi snabbt utforma och exekvera relevanta tjänster som ger mervärde – givetvis anpassade till lokala regulatoriska krav. Därmed hjälper vi både våra kunder och samhället i stort att minimera sina skaderisker, avslutar Fredrik. 

Kontakta Orange Cyberdefense för att få veta mer

Mer från Orange Cyberdefense

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Orange Cyberdefense och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?