ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Asiatiska millennier är världens gång

  • Foto: Eugene Hoshiko

De syns nu överallt, i politiken, på tidningarnas förstasidor, i konsumentjättarnas reklam. De unga vuxna, ”millennierna” som börjat ta över världen. I USA flockas de i demokraternas växande fält av presidentkandidater. I Frankrike är de med och drar på sig gula västar. 

Många beskrivningar handlar om hur långt till vänster de står. Unga, amerikanska kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez lyfts fram som exempel. I Österrike står i stället förbundskanslern Sebastian Kurz för ungdomlig konservatism, blott 33 år gammal.   

Andra undersökningar visar på liberala värderingar om rasblandade eller samkönade äktenskap och nolltolerans mot sexuella övergrepp.

Storföretagen har förstås hakat på. Förra hösten hade Nike stora annonser med den amerikanska fotbollsspelaren Colin Kaepernick som fått sparken för att han knäböjt när nationalsången spelades, en protest mot politisk rasism. 

I januari väckte en ny reklamfilm från Gillette stor uppståndelse. Män uppmanades att ingripa mot mobbning, våld och sexuella trakasserier. ”The best a man can be” hette kampanjen, en blinkning till bolagets välkända slogan ”The best a man can get.” 

Ett problem med tolkningen är att de nya unga vuxna i den globala ekonomin inte främst är amerikaner eller européer. Nio av tio kommer från tillväxtländer, som Kina och Indien. I Kina är millennierna fler än hela USA:s befolkning och mer än fem gånger så många som sina amerikanska jämnåriga. Med de unga vuxna infrias Hans Roslings prognoser, den geografiska makten i världen tippar. 

Vad alla dessa asiatiska unga vuxna vill är det få som skriver om, åtminstone i väst. Det är problematiskt, eftersom de kommer att betyda mer för världens fortsatta utveckling än Ocasio-Cortez och andra.  

Länge dominerades världsscenen av efterkrigsgenerationen, född mellan 1946 och 1964. Den var stor och röststark. I USA blev ”baby boomers” den mäktigaste kohorten i fem decennier, förknippad först med Vietnamkrig, medborgerliga rättigheter och frigörelse, senare med avindustrialisering, urbanisering och finansiell elit.

I Kina ligger efterkrigsgenerationen bakom de senaste decenniernas tillväxtunder, en bedrift med tanke på hur många som var barn under det stora språngets hungersnöd och tonåringar under den grymma kulturrevolutionen.

Efterkrigsgenerationen har hängt med länge, en följd av kraftigt ökat välstånd. Påfallande många biter sig fast, inte minst världens mer eller mindre autokratiska farbröder. Trump, Xi Jinping, Putin, Orban, Erdogan och Bolsonaro – alla är de ”boomers”.

Nu går deras era mot sitt slut. Millennierna, födda mellan 1981 och 1996, har varit flest i världen ända sedan början av 1990-talet, eftersom befolkningen ökat så snabbt, utanför Europa. Från och med i år är de också flest i USA. Deras inflytande beror på att de är fler relativt sett än någon generation någonsin före dem, en fjärdedel av världens befolkning.

En orsak till att vi vet så lite om kinesiska millennier är att de bor i en diktatur. I en sådan tillåts få avvikelser. Till och med ungdomlig dyrkan av Mao verkar, att döma av arresteringar, upplevas som hot. I ett sådant land är det svårt att få svar på enkäter.

Bara en sak vet man säkert. Millennierna är den första generationen i Kina som på allvar kan ge sig hän åt konsumtion. På så sätt påminner de om västvärldens baby boomers. Skillnaden är att många av dem, via nätet, redan har tillgång till delar av världen. De reser mycket.

Därför kommer de att i mycket högre grad än tidigare generationer påverkas av värderingar i väst, om ungdom och om konsumtion.

Både Gillette och Nike är stora i Kina. Kommer västländernas storföretag tvingas driva två reklamstrategier i världen? En för liberala kunder i väst. En annan för kinesiska, trängda av diktatur, censur och gamla autokrater som biter sig fast. Kan liberala kunder, anställda och ägare i väst i längden leva med det? 

Eller kommer kinesiska millennier att smittas av västmillenniernas öppenhet och till sist göra upp med det gamla gardet, ”The best a man can be”?

Några svar finns förstås inte, bara förhoppningar, och insikten att utvecklingen i länder som Kina och Indien under den här epoken kommer att spela mycket stor roll. Sedan blir det Afrika som gäller, och ”post-millennials”. Men det är en annan omsvängning, som politiker och storföretag får ta itu med längre fram. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies