1515
Annons

Arvid Åhlund: Var är SD:s ledamöter?

Socialdemokraterna krisar, har sämsta utgångsläget inför ett val på över hundra år och tycks allmänt bortkomna.

Sverigedemokraterna lockar nya väljare, främst ur LO-kollektivet och spås vara på väg att bli Sveriges största parti.

Lessebo
LesseboBild:Arvid Åhlund

Som LO själva konstaterade i en utmärkt rapport i våras är S problem inte den nya tuffa retoriken utan att partiet hamnat i otakt med breda väljargrupper, som dessutom fortfarande inte litar på dem i migrationsfrågan.

Det gäller inte minst i de kommuner som drog ett tungt lass under flyktingvågen 2015 och som fortfarande kämpar med konsekvenserna.

Lessebo, ett klassiskt S-fäste insprängt bland de malmrika sjöarna mitt i småländska glasriket, tog emot näst flest i Sverige – nära 15 nyanlända per hundra invånare. Det motsvarar ungefär 150 000 personer i Stockholm.

Det går att måla Lessebo i mörka färger. Integrationen går trögt, säger kommunalrådet Monika Widnemark (S). Nyanlända trängs fortfarande i kommunens lägenheter. Jobbtillfällen saknas och Arbetsförmedlingens filial i kommunhuset har stått obemannad i två månader. När etableringsfasen i år löper ut för en stor del av de som kom 2015 kommer många att slussas över till socialkontoret.

Därutöver dras Lessebo med typiska glesbygdsproblem. Pappersbruket, fortfarande kommunens viktigaste arbetsgivare, varslade halva arbetsstyrkan 2014. Swedbank stängde sitt kontor i mars. En tredjedel av lesseborna skulle avråda vänner eller bekanta från att flytta hit, enligt en färsk SCB-undersökning.

Det går också att måla Lessebo i ljusare färger.

Det är fridsamt. Urbefolkningen beskriver de nya grannarna som artiga, närmast försynta, och syrierna på Storgatan säger samma sak (svenskarna säger inte så mycket men de ler hela tiden, skrattar en 31-årig man från Deir ez Zor, nära irakiska gränsen).

I Lessebo finns få poliser, men inte heller mycket kriminalitet att tala om. Brottsstatistiken sjunker. Ekonomin är den starkaste på tio år. Vårdcentral, apotek och systembolag står kvar, liksom Konsum och Ica. Pappersbruket – som bland annat gör PPM-kuverten – expanderar och ska börja tillverka egen pappersmassa. Handpappersbruket intill är det enda kommersiella i Sverige.

Omkring 30 procent av lesseborna skulle ”starkt rekommendera” vänner och bekanta att flytta hit. De rymliga trävillorna är billigare än i Växjö, dit det går att ta sig smidigt med tåg.

Integrationsproblemen i Lessebo är ytterst verkliga och ofta mycket konkreta. De försvinner inte för att man talar om annat.

”Vi har varit dåliga på att prata om invandringen. Man måste ta debatten och tala om hur det är, i stället för att vara tyst. Det blir ju inte ärligt”, säger Monika Widnemark, som tillägger att ”man ser på politiken på ett annat sätt i Stockholm än ute i landet”.

I kommunen är verkligheten varken svart eller vit utan för det mesta rätt grå, vilket borgar för en befriande pragmatism. En kristdemokrat kan låta som en sosse och en sosse som en moderat. Problemen måste lösas. Näringslivet måste blomstra så folk har jobb att söka, nyanlända måste lära sig svenska så att de kan arbeta i stället för att leva på försörjningsstöd. Det hjälper varken att göra utspel på Instagram eller att sitta och sura. Politiskt samarbete är i regel en nödvändighet, även med SD.

Problemet är att SD-ledamöter inte beter sig som andra. I Lessebo, där partiet fick fem mandat 2014, har två tackat för sig och kommunstyrelseledamoten Ingemar Aronsson har gått till KD.

Österut i Emmaboda, där partiet har fyra mandat, har samtliga ledamöter i kommunfullmäktige hoppat av.

Mönstret är samma i hela landet. Av de för närvarande 85 tomma stolarna i kommunfullmäktige i Sverige, tillhör 78 Sverigedemokraterna.

SD-ledamöter dyker helt enkelt inte upp – och det under en mandatperiod som dominerats helt av de frågor som partiet gjort till sina.

Det går att dundra om invandringen i riksdags- och tv-debatter. Förr eller senare måste dock integrationsutmaningarna lösas. Det är i kommunerna det arbetet kommer att äga rum under nästa mandatperiod.

Hur bidrar man till att göra Sverige bättre om man inte ens bryr sig om att dyka upp på jobbet?


Ebba Bush Thor vill minska migrationstrycket med 70 procent

Förbättrad integration var ett huvudtema i det hösttal som Ebba Busch Thor, Kristdemokraternas partiledare, höll på fredagen.

Foto:Evelina Carborn

Kristdemokraterna har tagit fram en ”integrationsproposition” inför sitt riksting i november.

”Nu behövs det tid för återhämtning och tid att ta ansvar för dem som kommit hit, så att integrationen verkligen börjar fungera. Sverige har nu ett slags skuldberg utav integrationsräkningar till människor som kommit hit med ambitioner och förhoppningar och i stället fastnar i utanförskap”, sade hon. 

Migrationen till Sverige måste, enligt partiledaren, komma ner på de nivåer som gäller i våra nordiska grannländer, motsvarande ett minskat söktryck med omkring 70 procent. 

”Detta är även vår utgångspunkt i de migrationssamtal som regeringen nu äntligen har kallat till”, sade Busch Thor, men betonade att KD värnar rätten för dem som fått uppehållstillstånd att återförenas med egna minderåriga barn.

Bärande delar i ”integrationspropositionen” är att Sverige inte ska ha några ”no-go”-zoner, att människor ska göras mer anställningsbara, att drivkrafterna och stödet ökas att bli en del av Sverige och bli svensk, samt stödja och dra nytta av civilsamhället.

Partiet föreslår bland annat att staten ska ha ansvar för nyanlända under en längre tid än i dag, att det blir norm att SFI kombineras med yrkesutbildning och att medborgarskapet uppvärderas genom ett språktest.

”Trots det svåra läge som Sverige befinner sig i så förblir jag hoppfull”, sade Busch Thor och tillade att integrationen inte ska ”tvingas på” människor, utan det ska vara en självklarhet för att människor som inte är födda här ska kunna bli en del av landet.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?