1515
Annons

Arvid Åhlund: Vad Sverige behöver? Fler konstvetare

LEDARE. Charles Percy Snow hette en människa som för ovanlighetens skull var både fysiker och romanförfattare. För sex decennier sedan höll han ett tal på universitetet i Cambridge, där han ondgjorde sig över den växande klyftan mellan naturvetenskaperna å ena sida sidan och humaniora och samhällsvetenskap å den andra.

LEKSTUGA. Apples grundare Steve Jobs studerade kalligrafi och Microsoft är världens näst största arbetsplats för antropologer.
LEKSTUGA. Apples grundare Steve Jobs studerade kalligrafi och Microsoft är världens näst största arbetsplats för antropologer.Bild:Apple / Moshe Brakha

Ingenstans tycks lusten att sortera mellan hårda och mjuka ämnen så tvångsmässig som i den svenska debatten.

I en debattartikel i onsdagens Di (7/8) varnade Entreprenörskapsforums vd Johan Eklund att ”mekanismerna för hur kunskap belönas, allokeras och sorteras” i Sverige inte är tillräckligt effektiva.

I korthet handlar det om hur det kan råda brist på poliser och programmerare samtidigt som vi har ”överskott på människor med journalistutbildning, arkeologiutbildning och med humaniorabakgrund”.

Det där fungerar inte i längden, menar Eklund. Det räcker inte längre att utbilda sig, kunskapen måste också vara ”rätt”.

Han har poänger. Sveriges BNP per capita utvecklas svagt. De långsiktiga tillväxtprognoserna är låga. Högre produktivitet är i slutändan det enda som kan ändra på det. Då krävs investeringar i ny teknik men också en arbetskraft som kan hantera den.

I dag tar 4 procent av alla som går ut högskolan examen i naturvetenskap, matematik eller statistik. Det är en beklämmande siffra (att locka fler tjejer är en bra början – för närvarande är 70 procent på ingenjörsutbildningarna killar).

Med det sagt är Johan Eklunds resonemang tämligen trångsynt.

Naturvetenskap och humaniora är inte delar i ett nollsummespel, tvärtom. Många av de färdigheter som studenter på bra humaniorautbildningar tillägnar sig – förmåga att tänka associativt, förstå kontext och inta olika perspektiv – är ovärderliga i en digital ekonomi.

Det är därför så många av dem som startar techbolag har en bakgrund inom design, mode och medier. Silicon Valley? Fullt av litteraturvetare och filosofistudenter.

Naturvetare är visserligen bra på att finna svar och lösa problem, observerar Scott Harley i boken ”The Fuzzy and the Techie: Why the Liberal Arts Will Rule the Digital World” – en av fjolårets bästa, enligt Financial Times.

Men det är i regel ”fuzzies”, med bakgrund i mjuka ämnen, som vet att formulera frågor och identifiera problemen. Det är svårgreppade – eller flummiga – egenskaper som inte med lätthet kan automatiseras.

Svenska företagsledare vet detta. När tankesmedjan Humtank i fjol intervjuade näringslivschefer värderades färdigheter som kreativitet, förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift, social kompetens och kritiskt tänkande särskilt högt. Den exakta utbildningsbakgrunden ansågs mindre viktig.

Det tycks svårt för framför allt nationalekonomer att ta till sig. Skarpsinniga liberala och konservativa tänkare som Friedrich Hayek och Edmund Burke visste bättre. De framhärdade att verkligheten ofta är för komplex för att sorteras, planeras och styras.

Det betyder inte att all styrning är dålig. Incitamenten för att studera naturvetenskapliga ämnen behöver i själva verket bli fler. Svensk humaniora lämnar därtill mycket i övrigt att önska. Kurserna är ofta pseudovetenskapliga och insulära.

Det går att ändra på. Öka antalet Liberal Arts-program (breda, tvärvetenskapliga utbildningar av anglosaxiskt snitt, där litteraturvetenskap, retorik, idéhistoria, filosofi osv, studeras). Höj kraven. Och gör estetiska ämnen obligatoriska på gymnasienivå.

Om målet är att främja morgondagens storföretag och sysselsättningsskapare, som Johan Eklund skriver, är avfärdandet av humaniora som tramsig lekstuga en särdeles korkad strategi. Samma gäller om vi vill skapa dem.

Steve Jobs studerade kalligrafi. Mark Zuckerberg? Psykologi och klassisk grekiska. 

För övrigt är Microsoft världens näst största arbetsplats för antropologer. 


Innehåll från EKNAnnons

Så arbetar underleverantören med statliga EKN för bättre finansiering

KB Components firar 75 år i år och är underleverantör till stora industribolag som Scania, Thule och Volvo Cars. Även underleverantörer till svenska exportföretag kan få tillgång till EKN:s exportgarantier – som bland annat kan göra det lättare att få bankfinansiering.

Läs mer om hur företag med indirekt export kan dra nytta av EKN:s garantier

Med tillverkning i såväl Örkelljunga som Gislaved, Kanada och Kina har KB Components växt till ett stort svenskt industriföretag på egna meriter. 

– Vi tillverkar hjulhus till bilar, bromssystem till lastvagnar, blandare till kök och badrum och mycket annat. Bland våra kunder finns stora svenska bolag som Volvo Cars, FM Mattsson, Haldex och Scania. Vi har dessutom kunder i utlandet som till exempel elbilstillverkaren Rivian, berättar Stefan Andersson som är vd på KB Components. 

Tillväxt kräver bra krediter

KB Components har växt snabbt de senaste åren. Bland annat har de öppnat fabriker i både Kanada, Kina och Mexiko, och gjort förvärv i Slovakien. Men att växa kräver kapital.

– Bra möjlighet till finansiering är viktig, och villkoren för finansieringen likaså. Vi jobbar med olika banker för våra finansieringsbehov, och även med utländska där vi har verksamhet. Vi har också samarbetat med både Svensk Exportkredit och EKN för att tillsammans med bankerna göra finansieringen enklare, säger Stefan Andersson.

EKN har som uppdrag att stödja svensk export och svenska exportföretag, bland annat genom olika former av bankgarantier. Även underleverantörer till exportbolag, utan egen export, kan ta hjälp av EKN eftersom de också bidrar till svensk export. KB Components har både egen export och levererar till exportföretag. Genom EKN har företaget en rörelsekreditgaranti om 60 miljoner kronor för ett banklån. 

– Det är en kreditgaranti vi har haft i omgångar, och banken föreslog det för oss som ett sätt att stärka sina egna säkerheter i finansieringen. För oss har det varit väldigt okomplicerat och EKN och banken har samarbetat för att göra processen så enkel som möjligt för oss.

Läs mer om hur underleverantörer till exportföretag kan använda EKN:s garantier

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?