Annons

Arvid Åhlund: Vad Sverige behöver? Fler konstvetare

LEDARE. Charles Percy Snow hette en människa som för ovanlighetens skull var både fysiker och romanförfattare. För sex decennier sedan höll han ett tal på universitetet i Cambridge, där han ondgjorde sig över den växande klyftan mellan naturvetenskaperna å ena sida sidan och humaniora och samhällsvetenskap å den andra.

LEKSTUGA. Apples grundare Steve Jobs studerade kalligrafi och Microsoft är världens näst största arbetsplats för antropologer.
LEKSTUGA. Apples grundare Steve Jobs studerade kalligrafi och Microsoft är världens näst största arbetsplats för antropologer.Bild:Apple / Moshe Brakha

Ingenstans tycks lusten att sortera mellan hårda och mjuka ämnen så tvångsmässig som i den svenska debatten.

I en debattartikel i onsdagens Di (7/8) varnade Entreprenörskapsforums vd Johan Eklund att ”mekanismerna för hur kunskap belönas, allokeras och sorteras” i Sverige inte är tillräckligt effektiva.

I korthet handlar det om hur det kan råda brist på poliser och programmerare samtidigt som vi har ”överskott på människor med journalistutbildning, arkeologiutbildning och med humaniorabakgrund”.

Det där fungerar inte i längden, menar Eklund. Det räcker inte längre att utbilda sig, kunskapen måste också vara ”rätt”.

Han har poänger. Sveriges BNP per capita utvecklas svagt. De långsiktiga tillväxtprognoserna är låga. Högre produktivitet är i slutändan det enda som kan ändra på det. Då krävs investeringar i ny teknik men också en arbetskraft som kan hantera den.

I dag tar 4 procent av alla som går ut högskolan examen i naturvetenskap, matematik eller statistik. Det är en beklämmande siffra (att locka fler tjejer är en bra början – för närvarande är 70 procent på ingenjörsutbildningarna killar).

Med det sagt är Johan Eklunds resonemang tämligen trångsynt.

Naturvetenskap och humaniora är inte delar i ett nollsummespel, tvärtom. Många av de färdigheter som studenter på bra humaniorautbildningar tillägnar sig – förmåga att tänka associativt, förstå kontext och inta olika perspektiv – är ovärderliga i en digital ekonomi.

Det är därför så många av dem som startar techbolag har en bakgrund inom design, mode och medier. Silicon Valley? Fullt av litteraturvetare och filosofistudenter.

Naturvetare är visserligen bra på att finna svar och lösa problem, observerar Scott Harley i boken ”The Fuzzy and the Techie: Why the Liberal Arts Will Rule the Digital World” – en av fjolårets bästa, enligt Financial Times.

Men det är i regel ”fuzzies”, med bakgrund i mjuka ämnen, som vet att formulera frågor och identifiera problemen. Det är svårgreppade – eller flummiga – egenskaper som inte med lätthet kan automatiseras.

Svenska företagsledare vet detta. När tankesmedjan Humtank i fjol intervjuade näringslivschefer värderades färdigheter som kreativitet, förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift, social kompetens och kritiskt tänkande särskilt högt. Den exakta utbildningsbakgrunden ansågs mindre viktig.

Det tycks svårt för framför allt nationalekonomer att ta till sig. Skarpsinniga liberala och konservativa tänkare som Friedrich Hayek och Edmund Burke visste bättre. De framhärdade att verkligheten ofta är för komplex för att sorteras, planeras och styras.

Det betyder inte att all styrning är dålig. Incitamenten för att studera naturvetenskapliga ämnen behöver i själva verket bli fler. Svensk humaniora lämnar därtill mycket i övrigt att önska. Kurserna är ofta pseudovetenskapliga och insulära.

Det går att ändra på. Öka antalet Liberal Arts-program (breda, tvärvetenskapliga utbildningar av anglosaxiskt snitt, där litteraturvetenskap, retorik, idéhistoria, filosofi osv, studeras). Höj kraven. Och gör estetiska ämnen obligatoriska på gymnasienivå.

Om målet är att främja morgondagens storföretag och sysselsättningsskapare, som Johan Eklund skriver, är avfärdandet av humaniora som tramsig lekstuga en särdeles korkad strategi. Samma gäller om vi vill skapa dem.

Steve Jobs studerade kalligrafi. Mark Zuckerberg? Psykologi och klassisk grekiska. 

För övrigt är Microsoft världens näst största arbetsplats för antropologer. 


Innehåll från SynchAnnons

Advokatbyrå har utvecklat unik AI för avtalsgranskning

I ett projekt som inte har någon motsvarighet i Norden har advokatbyrån Synch utvecklat ett AI-verktyg som kan granska om avtal uppfyller GDPR-krav. Det tar bara några sekunder, och kvaliteten blir bättre än vid manuell granskning.

Synch Advokat är en affärsorienterad advokatbyrå som har innovation och teknologi som en viktig del av verksamheten. Byrån underlättar hanteringen av juridiska frågor genom tekniska lösningar. Det innebär att Synch kan arbeta närmare sina kunder jämfört med traditionella advokatbyråer.

– Som i många andra delar av samhället kommer sådana här tekniskt avancerade lösningar även bli mycket viktiga inom juridiken. Därför vill vi ligga i framkant och visa vilka möjligheter det finns med den nya tekniken, säger Magnus Sundqvist, Head of Digital Services, Synch Advokat.

Verktyget, som baseras på AI och djupinlärning, används för granskning av Data Processing Agreements, DPA, eller personuppgiftsbiträdesavtal. Alla företag som delar personuppgifter på något sätt måste sluta sådana avtal. Verktyget kan indikera om kraven i dataskyddsförordningen GDPR efterlevs, och om de inte gör det kan verktyget tala om vad som är felaktigt. Granskningen tar några sekunder. Kvaliteten blir högre än vid manuell granskning.

För att utveckla lösningen har Synch fått stöd av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. 

– Syftet med lösningen är dels att vi ska kunna använda den själva, dels att vi ska sälja den till kunder, säger Magnus Sundqvist. Allt för att skapa värde för våra kunder. Än så länge granskar verktyget bara avtal som är skrivna på engelska då detta är den största marknaden. Med tiden kommer fler språk läggas till. 

Synch har tagit fram AI-lösningen i samarbete med tre av sina kunder. En av dem är Dustin, en ledande onlinebaserad IT-partner med verksamhet i Norden och Nederländerna. 

– Vi tycker att det här är ett spännande sätt att både effektivisera våra processer och att öka kvaliteten på dem. Lösningen stöder vår vision att möjliggöra för våra kunder att ligga i framkant, säger Sara Edlund, chefsjurist, Dustin. 

Med cirka 450 000 kunder och 2 800 tillverkare sluter Dustin ett stort antal avtal. En stor del av dem är standardavtal. De avtal som avviker från standardavtalen behöver granskas.

– Vi sluter avtal som behöver granskas i stort sett varje dag. I samband med att GDPR trädde i kraft behövde ett stort antal DPA slutas med såväl leverantörer som kunder, och det visade sig att den manuella granskningen av DPA är mycket tidskrävande. Behovet av att effektivisera avtalshanteringen kommer öka med utvecklingen av vår affär, säger Tomas Gate, försäljningschef, Dustin. 

– Därför insåg vi att ett smart digitalt verktyg som kan automatisera vår DPA-granskning var en klockren lösning för oss, säger Sara Edlund. 

Ett avtal på tio sidor kanske tar två timmar att granska manuellt. Det kan jämföras med AI-verktyget som klarar av granskningen på i genomsnitt tre sekunder. Om avtalet inte uppfyller kraven i GDPR får användaren tillbaka det med kommentarer, till exempel att två specificerade uppgifter saknas.

– Lösningen innebär att vi kan spara mycket tid, säger Sara Edlund. Men det innebär också att vi kan uppnå en jämnare kvalitet i granskningen. När man granskar manuellt kan resultatet påverkas av personlig riskaptit och dagsform. 

AI-verktygets träffsäkerhet ligger uppåt 99 procent, vilket är högre än vid manuell granskning.

– Men det kommer alltid krävas en viss manuell hantering, säger Sara Edlund. Vi kommer göra stickprovskontroller för att säkerställa att granskningen håller hög kvalitet, och analysen av avvikelser kommer fortsatt ske manuellt. 

– AI-lösningen är också positiv för Dustins kunder och leverantörer eftersom lösningen innebär en effektivisering och förenkling av affärsflöden, säger Tomas Gate. 

Synch har sedan tidigare utvecklat ett annat AI-verktyg, Privacypolicycheck.ai, som företag kan använda för att granska om deras integritetspolicy följer bestämmelserna i GDPR. Denna tjänst finns på Synchs webbplats och kan användas gratis av vem som helst.

– Än så länge har vi bara tagit de första stegen. Vi kommer utveckla det nya AI-verktyget så att det blir ännu mer avancerat. Vi kommer också utveckla liknande verktyg för andra typer av avtal och dokument, säger Magnus Sundqvist.

Läs mer här

Mer från Synch

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synch och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?