Annons

Arvid Åhlund: Trump har rätt – tysk export är dopad

USA och EU tänker inte handelskriga mer, åtminstone inte under överskådlig framtid. Det meddelade Donald Trump och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på onsdagskvällen efter ett hyfsat produktivt möte i Vita huset.

De båda ledarna lovade att avstå nya tullar samt avskaffa gamla, den amerikanske presidentens tidigare Twitter-hotelser till trots.

EU åtar sig också att importera amerikansk naturgas, men stål- och aluminiumtullarna som USA införde i juni blir kvar, liksom europeiska mottullar. Åtminstone till dess att en gemensam arbetsgrupp tragglat sig igenom detaljerna.

Utmärkt så, men korka inte upp något tullfritt bubbel än.

USA höll liknande möten med Kina under våren, tongångarna var ljusa, men sedan låste det sig och nu har samtalen brutit samman.

USA:s president är dessutom en lynnig typ – ena dagen ska alla tullar bort, nästa är de svaret på allt. Avtalet gäller endast till ena parten lämnar bordet. Räkna med att Donald Trump far ut mot tyska bilar på Twitter igen.

Med visst fog, i så fall.

Som IMF påpekar i en genomgång av bytesbalansen mellan världens 30 största ekonomier från i tisdags, har den billiga euron bidragit till att dopa den tyska exporten och hämma importen.

Situationen är samma som i Sverige, men värre eftersom den tyska ekonomin är större och det tyska bytesbalansöverskottet är världens största – runt 8 procent av BNP. Det kan jämföras med Kinas 1,7 procent och eurozonens 1,6 procent i genomsnitt.

Det tyska överskottet är inte nytt – USA:s förra regering fördömde det med samma nit som den nuvarande.

Likafullt är det ohållbart, politiskt och ekonomiskt. Skälet är enkelt: överskott i Tyskland betyder underskott någon annanstans. Underskott leder till belåning. Det var det som hände i Grekland före finanskrisen, och det var tyska pengar som gjorde det möjligt.

Tullar löser inte sådana problem. Därtill behöver mindre obalanser inte vara dåliga – tvärtom.

Likväl har Trump en poäng.

Tyskland borde höja inhemska löner och investera i infrastruktur, precis som Sverige bör. Det skulle gynna den eftersatta hemmamarknaden. I längden skulle det också stärka det internationella handelssystemets ställning.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?