1515

Arvid Åhlund: Tala öppet om EU-läger

På papperet är invandring en lysande affär för alla inblandade. Släpp den fri och global BNP ökar med 78 biljoner dollar, enligt en amerikansk studie från i fjol. 

Båtflyktingar
BåtflyktingarBild:TT

Verkligheten är mer komplicerad och betydligt dystrare. Fler människor är på flykt än under andra världskriget. I USA – historiens mest framgångsrika invandringsbygge – placerade regeringen tills nyss nyanlända barn i burliknande förvaringsutrymmen vid gränsen till Mexiko. EU – världens mest framgångsrika fredsbygge – är i gungning, till stor del som en konsekvens av de politiska spänningar som migrationen gett upphov till.

Här hemma väntar ännu tusentals av de som sökte asyl hösten 2015 på besked från Migrationsverket. Många är barn. I den politiska debatten dominerar migrationsfrågorna och splittrar både alliansen och de rödgröna. Andra politiska utmaningar hamnar i skymundan samtidigt som partierna inte förmår nå några långsiktiga lösningar.

På sätt och vis är det orättvist att lägga skulden på riksdag och regering. Eftersom migrationen är gränsöverskridande måste den i huvudsak hanteras mellanstatligt. Det går sådär.

Migrationsfrågan dominerar Europeiska rådets stora sommartoppmöte som avslutas på fredagen. Där hoppades man ursprungligen kunna enas om ett nytt gemensamt asylsystem, men det kommer inte att ske eftersom Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien säger nej.

I stället ser EU av allt att döma ut att försöka tackla migrationsutmaningarna främst genom starkare yttre gränsskydd. Ett läckt utkast föreslår bland annat upprättandet av ”regionala landsstigningsplattformar” i flera nordafrikanska länder, dit migranter som försöker ta sig till Europa över medelhavet ska kunna skeppas och sedan söka asyl.

När Stefan Löfven (S) i onsdags förankrade regeringens hållning i riksdagens EU-nämnd undvek han att ta ställning. Han borde snarare ta täten.

Uppsamlingsläger – landsstigningsplattformar är en eufemism – är en moraliskt frånstötande lösning som dessutom är svår att implementera, men mycket talar för att det är dit vi är på väg. Migrationen kommer inte att avta, tvärtom. När levnadsstandarden höjs i utvecklingsländerna och fler människor får större kunskap om hur världen faktiskt ser ut kommer fler också att söka sig norrut. Varför inte? En välavlönad kontorsarbetare i Lagos tjänar fortfarande sämre än en städare i en Stockholmsförort.

Samtidigt saknas i EU den politiska vilja som krävs för att ta emot fler än man redan gjort. Visegradländerna vägrar alla former av fördelning. Italien hotar att slussa vidare nyanlända i strid med Dublinförordningen. Tyskland har hamnat i kläm och står vid randen till regeringskris.

Om uppsamlingslägren blir verklighet – många frågor återstår: var ska de placeras? Vem ska ansvara för dem? – bör nästa svenska regering lägga sitt krut på att se till att de uppfyller grundläggande krav på mänskliga rättigheter. Det kommer att kräva en enorm kraftansträngning.

Idén att upprätta utom-europeiska uppsamlingsläger kan med fog beskyllas för att strida mot grundläggande humanitära ideal.

Det gör den nuvarande ordningen också. Nära 10 000 personer har drunknat på Medelhavet sedan hösten 2015. Häromveckan drunknade 215 personer inom loppet av två dagar. De som klarar sig placeras i regel i grekiska eller italienska läger där levnadsförhållandena är urusla. Ytterligare tusentals människor sitter fast under liknande villkor i Turkiet (lägren är med andra ord redan här).

Det kan också hävdas att förslaget om uppsamlingsläger är del av en större, oroväckande utveckling där bärande liberala principer, inte minst asylrätten, nu hotas på allvar.

I praktiken är dock asylrätten redan satt på undantag. Vill man rädda den och de värden den representerar är ett passivt försvar av den nuvarande ordningen ingen bra strategi.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?