1515
Annons

Arvid Åhlund: Sverige slipper inte längre klimateffekterna

LEDARE. Det brinner i Härjedalen. I de småländska skogarna, vid Klockarmyren i Jokkmokk, på Uppsalaslätten och ett åttiotal andra platser också. På flera ställen har invånarna evakuerats och flygplan från Italien har lånats in för att vattenbomba.

Torkan drabbar svenska bönder.
Torkan drabbar svenska bönder.Bild:Amanda Lindgren

Torkan är den värsta på nära 30 år. Vattenreserverna har börjat sina, djuren saknar bete och LRF har uppmanat folk att köpa svenskt kött för att hjälpa bönderna att gå runt.

Regeringen har lovat ekonomiskt stöd och hoppas på ytterligare medel från EU:s krisfond, men torkan slår hårt mot andra länder också så risken är att pengarna inte räcker till.

Man ska vara försiktig med att skylla värmeböljor på den globala uppvärmningen. Vi kan inte koppla enskilda väderhändelser till klimathotet, konstaterade nyligen klimatnestorn och Di-krönikören Johan Rockström.

Han slog emellertid också fast att de ökade temperaturnivåerna i Sverige och globalt "med hundra procents säkerhet" är utslag av klimatförändringarna.

Sannolikheten för extremvärme på norra halvklotet är hundra gånger högre i dag än för 50 år sedan.

Det betyder att somrar som denna ser ut att bli regel snarare än undantag och att mer genomgripande åtgärder måste till för att hantera konsekvenserna.

Krisstöd kan hålla ett redan subventionerat jordbruk under armarna en sommar, men inte i längden. Stödköp av kött från svenska gårdar är en fin gest, men bygger på bakvänd logik. Våra skördar har alltid varit snåla och därmed dyra – att så många över huvud taget kan kosta på sig svenskt kött i dag beror på att utrikeshandeln gjort oss rikare.

Sverige har varit bra på att ställa om för att minska utsläppen, men sämre på att hantera dess effekter – i huvudsak för att vi sluppit dem. Vi har inte behövt investera i vattenbombare, för våra skogar har inte brunnit. Vi har kunnat duscha länge, för våra grundvattennivåer har inte sjunkit.

I dag har vi inte ens data på hur mycket vatten som används eller hur konsumtionen varierar. Det går an i överflöd, men inte när det tryter. Åtgärda det.  

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Sabotera inte för oljebolagen

Medan hushållen i väst knäar under bördan av stigande energikostnader gör olje- och gasföretagen rekordvinster.

FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.
FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.Foto:Carina Johansen

Brittiska BP tredubblade sin vinst till 9,3 miljarder dollar under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Samma starka utveckling hade norska Equinor, vars nettovinst ökade till 6,8 miljarder dollar.

Det väcker blandade känslor att oljebolagen, rent krasst, profiterar på kriget i Ukraina. Den norska regeringen har genom olje- och energiminister Terje Aasland sagt att detta är ett tillfälle ”då det inte är roligt att tjäna pengar”. I förra veckan gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och uppmanade regeringar att straffbeskatta oljebolagens vinster.

”Denna groteska girighet straffar de fattigaste och mest utsatta människorna, samtidigt som de förstör vårt enda gemensamma hem”, sa Antonio Guterres, enligt BBC.

Att beskatta oljebolagens vinster ännu mer riskerar att förvärra energikaoset. Beslutfattare i väst bör i stället fokusera på hur bolagen så snabbt som möjligt kan förmås att investera vinsterna så att produktionen av olja och gas kan öka. Ett större utbud skulle pressa priserna och sänka energinotan för de hårt prövade hushållen.

Men framgångsrika oljebolag behövs också av andra skäl. 

Ska väst klara av att göra sig oberoende av rysk energi behövs mer olja och gas från pålitliga länder, som USA, Norge och Storbritannien, där några av världens största oljebolag har sina huvudkontor. Om de ländernas regeringar börjar straffbeskatta oljebolagen – Storbritannien har redan fattat beslut om en engångsskatt på 25 procent – riskerar investeringarna att bli lidande. 

Omställningen till förnybar energi kräver också olja och gas under en övergångsperiod. Det är lätt att tro – i synnerhet när man hör Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar – att vindkraft till havs är en snabb lösning på energiproblemet. Det är det inte. Ledtiderna från beslut till färdig vindpark är i bästa fall sex år.

Investeringar i prospektering och produktion av olja och gas har varit eftersatta i flera år. Med dagens höga vinster finns en möjlighet att ändra på det. När vi som mest behöver mer olja och gas från länder i väst är straffskatter fel väg att gå.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera