Torkan är den värsta på nära 30 år. Vattenreserverna har börjat sina, djuren saknar bete och LRF har uppmanat folk att köpa svenskt kött för att hjälpa bönderna att gå runt.
Regeringen har lovat ekonomiskt stöd och hoppas på ytterligare medel från EU:s krisfond, men torkan slår hårt mot andra länder också så risken är att pengarna inte räcker till.
Man ska vara försiktig med att skylla värmeböljor på den globala uppvärmningen. Vi kan inte koppla enskilda väderhändelser till klimathotet, konstaterade nyligen klimatnestorn och Di-krönikören Johan Rockström.
Han slog emellertid också fast att de ökade temperaturnivåerna i Sverige och globalt "med hundra procents säkerhet" är utslag av klimatförändringarna.
Sannolikheten för extremvärme på norra halvklotet är hundra gånger högre i dag än för 50 år sedan.
Det betyder att somrar som denna ser ut att bli regel snarare än undantag och att mer genomgripande åtgärder måste till för att hantera konsekvenserna.
Krisstöd kan hålla ett redan subventionerat jordbruk under armarna en sommar, men inte i längden. Stödköp av kött från svenska gårdar är en fin gest, men bygger på bakvänd logik. Våra skördar har alltid varit snåla och därmed dyra – att så många över huvud taget kan kosta på sig svenskt kött i dag beror på att utrikeshandeln gjort oss rikare.
Sverige har varit bra på att ställa om för att minska utsläppen, men sämre på att hantera dess effekter – i huvudsak för att vi sluppit dem. Vi har inte behövt investera i vattenbombare, för våra skogar har inte brunnit. Vi har kunnat duscha länge, för våra grundvattennivåer har inte sjunkit.
I dag har vi inte ens data på hur mycket vatten som används eller hur konsumtionen varierar. Det går an i överflöd, men inte när det tryter. Åtgärda det.
