1515
Annons

Arvid Åhlund: Sverige har redan vattenbombare

LEDARE. Det heter att historien upprepar sig först som tragedi, sedan som fars. Det stämmer i regel, men inte nödvändigtvis i den ordningen. Ibland framträder upprepningarna parallellt.

BRANDBEKÄMPARE. Följer man medierapporteringen kan man lätt få intrycket att flygplanen som just nu vattenbombar bränder i Ljusdal och Lillhärdal har lånats ut av generösa italienare. Det är missvisande.
BRANDBEKÄMPARE. Följer man medierapporteringen kan man lätt få intrycket att flygplanen som just nu vattenbombar bränder i Ljusdal och Lillhärdal har lånats ut av generösa italienare. Det är missvisande.Bild:TT

Precis som för fyra somrar sedan rasar i Sverige just nu svåra skogsbränder. 2014 förhärjades de västmanländska skogarna, den här gången tycks elden lös snart sagt överallt.

Då liksom nu var det valår och enkla politiska poäng fanns att plocka.

Medan moderata justitieministern Beatrice Ask i augusti 2014 besökte räddningspersonal i Sala, kallade Miljöpartiets språkrör Åsa Romson till presskonferens och undrade varför regeringen förlitade sig på brandbekämpningsflyg från Italien i stället för att införskaffa egna.

Borgerligheten blev putt och anklagade Åsa Romson för att försöka politisera en pågående katastrof.

”För länder som regelmässigt drabbas av svåra skogsbränder är det rimligt att investera i en flotta med vattenbombningsplan. Men Sverige är inte ett sådant land”, konstaterade bland annat Expressen i en ledare med rubriken ”Miljöpartiet vill elda med pengar”.

Nu är rollerna ombytta och i ett utspel på sociala medier på tisdagen höhöade Beatrice Ask att den rödgröna regeringen minsann kunde köpt flera brandbekämpningsflyg för pengar man i stället valt att lägga på elcyklar.

Resonemanget haltar. Beatrice Ask kan visserligen med visst fog hävda att den nuvarande regeringen borde ha lärt sig läxan sedan 2014. Men det skulle missa den större poängen.

Att Sverige kan kalla in brandbekämpningsplan utifrån med någorlunda kort varsel är inget svaghetstecken, utan en styrka.

Sverige hade vattenbombare i beredskap på försök under tre år på 1990-talet, men eftersom planen kostar omkring 250 miljoner kronor styck, har höga driftskostnader och ytterst sällan tas i bruk valde man, på rekommendation av en statlig utredare, att inte köpa dem.

Den kalkylen är lika välgrundad i dag som den var då.

Brandbekämpningsflygplan ”är en extremt dyr resurs och även om det är ett extremt läge just nu i Sverige så är det långtifrån varje sommar vi har det så här torrt”, som biträdande chefen för MSB:s enhet för beredskap Britta Ramberg förklarade saken för TT i tisdags.

Hon har rätt, men av fel anledning. Det är inte för att bränderna som härjar är ovanliga som Sverige klarar sig utan nya brandbekämpningsflyg – tvärtom tyder mycket på att de kommer att bli fler framöver. Anledningen är att vi redan har vattenflyg, till en bråkdel av priset.

Följer man medierapporteringen kan man lätt få intrycket att flygplanen som just nu vattenbombar bränder i Ljusdal och Lillhärdal har lånats ut av generösa italienare. Det stämmer inte – de är en del av EU:s Emergency Response Coordination Centre (ERCC), unionens gemensamt finansierade civilskyddsmekanism. 

Brandbekämpningsflygen må stå på italiensk mark, men de hör lika mycket hemma i svenskt luftrum. Det kallas för resurssamordning och bygger på samma logik som en bilpool eller ett försäkringsbolag.

Viss beredskap samordnas helt enkelt mer effektivt på EU-nivå, på samma sätt som andra saker ofta koordineras mer effektivt på nationell än regional eller kommunal nivå. Ingen anser till exempel att Härjedalens eller Ljusdals kommuner bör äga egna brandbekämpningsflyg.

Mot bakgrund av Beatrice Asks utspel under gårdagen är frågan värd att ställa: har Moderaterna för avsikt att införskaffa nationella brandbekämpningsflyg om Ulf Kristersson blir statsminister i höst?

Tänk om i så fall. Att stärka EU:s gemensamma civilskyddsmekanism är ett betydligt smartare alternativ.


Fotnot: I Italien finns ett stort antal brandbekämpningsplan. Två av dessa är avsatta för att bistå EU-länder. Begäran om hjälp hanteras inte av italienska myndigheter utan av EU:s Emergency Response Coordination Centre.


Innehåll från AssentlyAnnons

Assently ökar tryggheten med digital identifiering och signering

Tiden då avtal postades till parterna för signering är förbi. I dag sköts en stor del av administrativa processer kopplade till signering och identifiering digitalt. Assently beskriver sig som den sista pusselbiten i ett företags digitala flöde för att öka säkerheten online och skapa administrativ lättnad.

– Säkerhet ligger till grund för allt vi gör och våra lösningar för elektronisk identifiering och signering skyddar enskilda och företag mot vågen av bedrägeriförsök och lurendrejeri, säger Andreas Massarsch, grundare.

För över tio år sedan lades grunden till Assently, Saas-leverantören som tillhandahåller premiumlösningar för e-signering och e-identifiering med Mobilt BankID eller andra nordiska e-legitimationer. De vänder sig främst mot företag inom bank-, finans- och försäkringsbranschen och ser att det digitala säkerhetstänket ökat under de senaste åren och förståelsen för – och behovet av – trygga lösningar för digital identifiering och signering exploderat.

Linda Ahrgren, vd, berättar att Assently utvecklar nyckelfärdiga lösningar för elektronisk identifiering med e-legitimationer, som ökar säkerheten genom dokumenthanteringskedjan och effektiviserar hela processen.

– Vi har både små och stora kunder inom privata och offentliga verksamheter. Deras gemensamma nämnare är att de vill förenkla för sina kunder genom säkrare och mer effektiva digitala processer och göra valideringen av identiteter enklare och tryggare. Majoriteten har bra digitala flöden – men hos många saknas den sista pusselbiten i kedjan: en säker och effektiv identifiering och signering. Det är här vår tjänst kan underlätta.

Integreras genom ett API

Genom ett smidigt API kan Assentlys tjänster integreras med kundernas befintliga system och Andreas Massarsch, grundare av Assently, säger att ambitionen är att göra vardagen enklare för användarna.

– Vi vill göra det tillgängligt och enkelt att skicka, verifiera och e-signera vad som helst, när som helst och var som helst. Det är ett smart, säkert och hållbart alternativ som främjar affärs- och kundnyttan.

Om du exempelvis bygger en app kan du integrera Assently och säkerställa trygg identifiering utan att behöva bygga en ny funktion för det. En snabb sammankoppling gör att du har det på plats på fem minuter.

– Identifieringen har blivit en viktigare faktor än signeringen i dag, det ska gå snabbt: lösenordsfunktioner och koder ändras till ansiktsigenkänning för snabba inloggningar. Det har med bedrägerier att göra och e-identifiering är på många sätt säkrare. I dag har medlemsklubbar och till och med en dejtingapp börjat använda sig av vår delprogramvara Core ID för att garantera att den som loggar in faktiskt är personen den uppger sig att vara.

Linda Ahrgren konstaterar att den största nyttan med Assently ändå är att allt sköts helt digitalt.

– Du kan skapa avtal direkt i CRM-systemet och sedan slippa den fysiska signaturen som tidigare var ett krav vid ett köp eller en överenskommelse. Mäklare använder identifiering för att garantera seriositet i budgivningar och med hjälp av ett hundra procent digitalt, säkert flöde kan personerna som signerar känna sig trygga i att ens uppgifter inte hamnar på vift. Även i efterhand kan man säkerställa att ett avtal är korrekt undertecknat, se när signaturen skett och garantera att den inte är manipulerad.  Det finns många fördelar med det digitala flödet och nu när det är möjligt att säkerställa säkerheten ser många användare inte någon annan väg framåt än den.

Läs mer om Assently här 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Assently och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?