Annons

Arvid Åhlund: Skippa skuldpopulismen - låna och bygg

LEDARE. En valrörelse bör blicka framåt, men fastnar lätt i den nostalgiska vinkelvolten. Ett exempel: Socialdemokraterna har nyligen tryckt upp disktrasor. ”Vi har städat upp i statsfinanserna!” står det på dem. 

SKULDPOPULISM. Finansminister Magdalena Andersson (S) återanvänder gärna Göran Perssons talepunkter från 1990-talet. Det borde hon inte.
SKULDPOPULISM. Finansminister Magdalena Andersson (S) återanvänder gärna Göran Perssons talepunkter från 1990-talet. Det borde hon inte.Bild:TT

Trasorna har väckt uppmärksamhet i sociala medier, där EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) avfärdat dem som ”enfaldigt trams” och påpekat att Sverige hade lägre statsskuld efter alliansens år vid makten än före.

Sådär har det fortsatt. Sossar och moderater anklagar varandra för vårdslöshet med finanserna och tävlar om att spara mest i ladorna.

Det är tröttsamt. Problemet i dag är inte att statsskulden är för hög, utan att den är för låg.

När Göran Persson på 1990-talet dundrade att ”den som är satt i skuld är icke fri”, översteg statsskulden 70 procent av BNP. I dag är den drygt 25 procent och om tre år beräknas den uppgå till 16 procent.

Det är ohållbart av tre skäl:

  • Utan statsskuld har man inga statsobligationer. De är finansmarknadernas smörjmedel. Riksgälden varnar redan för ytterligare minskningar av statsskulden, eftersom likviditeten påverkas.
  • Det finns massor att göra: bygga bostäder, utveckla grön infrastruktur och lägga räls för snabbtåg, för att nämna några. Sveriges BNP per capita utvecklas svagt och de långsiktiga tillväxtprognoserna är låga. Infrastrukturinvesteringar kan ändra på det, men regeringen ”tycks närmast rädd för att spendera pengar”, för att citera Financial Times (8/8).

  • Sparandet är i själva verket kontraproduktivt ur stabilitetssynpunkt. Detta är särskilt viktigt. Det enskilt största makroekonomiska problemet i dag är att det sparas för mycket i förhållande till konsumtion och investeringar. Obalansen pressar ned den neutrala räntan, vilket tvingar Riksbanken att ta till oprövade metoder för att upprätthålla efterfrågan och nå inflationsmålet. Stimulanserna trissar upp priset på bostäder och andra tillgångar. Spricker bubblan kan staten i värsta fall tvingas skjuta till kapital, som i så fall måste lånas upp. Då står vi där, utan investeringar men med en högre statsskuld helt i onödan. 

Vill man undvika en ny 90-talskris är en bra början att sluta låna Göran Perssons talepunkter från 1995. 

S och M borde upphöra med skuldpopulismen och i stället tala mer om infrastruktursatsningar för ett starkare Sverige.

Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera