1515
Annons

Arvid Åhlund: Public service hotas mer av lojhet än av SD

Eftersom SD gick framåt i valet och Danmark i veckan fattade beslut om att banta public service med 20 procent, framhärdar somliga att den skattefinansierade tv- och radioverksamheten nu lever farligt också i Sverige. 

Bild:TT

Hänvisningar görs inte sällan till Ungern och Polen, där illiberala regeringar på senare år i praktiken gjort om den statliga televisionen till regim-tv. Mot bakgrund av den utvecklingen, utmålas varje slentrianmässigt utfall mot svensk public service numera som en överlagd attack på demokratin. 

När en tröttkörd Jimmie Åkesson, efter att ha hånats för sin vikt under en intervju i P3, svarade att kanalen borde läggas ned, gick många debattörer pålitligt nog i taket. När Åkesson fick medhåll av en och annan moderat, tycktes vissa kippa efter andan, trots att många moderater sagt samma sak i åratal.

Poängen här är inte SD:s syn på public service. Partiet tycker ungefär som M gjorde förr, att SVT och SR ska vara smalare och mindre publikfriande.

Men de har varken parlamentariskt eller opinionsmässigt stöd för att reformera public service, åtminstone inte i nuläget. En majoritet av svenskarna tycker ännu så länge att public service fungerar hyfsat bra, enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet.   

Det har de för det mesta rätt i. Man kan förvisso ha ideologiska invändningar mot skattefinansieringen, eller tycka att SVT sysslar med för mycket strunt, som en ledare i BLT uttryckte det i tisdags (25/9).

Däremot präglas public service ofta av ett slags tondöv lojhet. Utöver debaclet med Jimmie Åkesson, hängde P3 förra månaden ut en moderat riksdagsledamots barn på sociala medier. 

SVT-programmet Svenska nyheter, som i våras kritiserades för att ha uppmanat folk att spamma friskolor genom en nättjänst som SVT skapat, tvingades så sent som i onsdags att be om ursäkt för att man lagt upp ett satirklipp i vilket kinesiska turister ombeds att inte bajsa på svenska gator, på kinesiska youtube. Varför gjorde man det? 

Vill man bevara trovärdigheten är det läge att greppa tyglarna. Det verkliga hotet mot public service i dag kommer inte från dem som stöpa om den, utan från tondövheten som ger dem vatten på sin kvarn.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Företagen bör utnyttja nya Las för sina syften

Den här lördagen träder de nya Las-reglerna i kraft. Det blir något lättare att säga upp personal, och helt nya möjligheter till omställningsutbildning införs. En viktig nyordning – men för att den ska få rätt betydelse måste företagen använda de nya möjligheter som ges.

GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.
GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.

Förändringen är ett resultat av det avtal som arbetsmarknadens parter enades om för två år sedan. Allt hade påskyndats av hotet att en statlig utredning annars skulle leda till lagstiftning. Genom att sluta ett nytt huvudavtal kunde de behålla initiativet över arbetsmarknadens regelverk. Men för att de skulle komma i mål krävdes en statlig injektion med 6 till 9 miljarder kronor per år för att finansiera omställningsutbildningen.

Lagen om anställningsskydd, Las, förändras så att tre personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Det ska jämföras med situationen innan, där två fick undantas och endast i företag med upp till tio anställda. Dessutom finns en regel att 15 procent av personalstyrkan kan undantas vid större neddragningar. En välkommen förändring är också att när arbetsgivaren gör en uppsägning, och det blir tvist om ogiltighet, så behöver man inte längre betala lön under tiden tvisten pågår. De gamla reglerna innebar att man kvarstod i anställning, vilket medförde lönekostnader i flera år för arbetsgivaren. 

Lättnaderna i Las sågs som en stor vinst för arbetsgivarna, och som ”betalning” till fackliga sidan kom det nya omställningsstudiestödet. Det innebär att anställda med betalning ska utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Där står staten för den stora delen av ersättningen.

Tanken är att omställningen ska kunna ske medan man har sin anställning kvar. En arbetstagare ska kunna ansöka om att få en utbildning godkänd, och får i så fall ersättning från staten med högst 21.000 kronor och därutöver en statlig lånemöjlighet på 12.500 kronor per månad. Jobbar man på ett företag med kollektivavtal blir maxbeloppet uppemot 39.000 kronor, och lånedelen tillkommer.

Det är alltså riktigt bra villkor. Det borde bli rusning bland löntagarna att få del av denna möjlighet. Hur ska man säkerställa att det inte blir ett nytt friår - alltså att anställda får betalt för att inte arbeta? Friåret fanns under en kort tid på 00-talet och avskaffades efter alliansregeringens tillträde. Det dök upp igen i Januariavtalet, nu med täcknamnet ”Utvecklingstid”, men stoppades dessbättre.

Kravet för att få omställningsstudiestöd är att det är en utbildning som stärker ställningen på arbetsmarknaden, och man måste motivera hur man tror att det ska ske, eller skaffa ett yttrande från en omställningsorganisation. Beslutet fattas sedan av Centrala studiestödsnämnden och ett avslag därifrån kan överklagas till en nämnd.

Det verkar upplagt för att vilka utbildningar som helst släpps igenom. Vem kan avgöra att, säg, ett års studier i franska inte skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden? Arbetsgivaren har dessutom ingenting att säga till om, utan ska bara bevilja tjänstledighet.

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Företagen får dessutom en chans att använda de nya reglerna i relation till sin personal. Meningen med det nya stödet är att omställning ska kunna ske under pågående anställning, innan det har gått så långt att man har blivit uppsagd. I samtal med anställda kan arbetsgivaren ta upp att de bör kompetensutveckla sig för den framtida arbetsmarknaden och därmed uppmuntra rörligheten på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet kan påskynda personalomsättningen på det enskilda företaget.

Det är bara om kompetensen höjs, och därmed beredskapen för ett omvandlat näringsliv, som skattebetalarna kommer att få samhällsekonomisk valuta för dessa statliga miljarder. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att detta ger resultat, och inte blir ett nytt friår.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera