ANNONS:
Till Di.se

Arvid Åhlund: Nato är starkare idag än för två år sedan

LEDARE. Donald Trump åt frukost med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel på onsdagsmorgonen. Stämningen var en smula tillknäppt. Presidenten ondgjorde sig över Tyskland, som han tycker skor sig på USA och samtidigt svansar för Vladimir Putin.

”Som jag ser det är Tyskland fullständigt kontrollerat av Ryssland”, klagade Trump och hänvisade till Nord Stream 2, gasledningen som tyskarna vill dra från Ryssland till Tyskland genom Östersjön. Varför ska USA lägga pengar på att försvara tyskarna mot ryssarna om Tyskland samtidigt lägger massa pengar på rysk gas? undrade presidenten.

Donald Trump, som ser världen i svart och vitt men inte förmår skilja på handels- och säkerhetsfrågor, har kverulerat över Tysklands handelsöverskott gentemot USA i månader och vill dessutom att Berlin ökar anslagen till Nato, som håller toppmöte i Bryssel under onsdagen och torsdagen.

Även statsminister Stefan Löfven medverkar, eftersom Sverige samarbetar nära med atlantpakten.

Som vanligt när Donald Trump deltar i internationella möten har förhandssnacket handlat om huruvida han kommer frångå noggrant förberedda protokoll eller sabotera tillställningen genom att börja bråka. 

På G7-mötet i Quebec i juni gav han tummen upp åt en gemensam kommuniké men ändrade sig efteråt och avfärdade Kanadas premiärminister Justin Trudeau som ”ohederlig och klen”.

Den gångna månaden har han slagit fast att EU upprättades för att dra fördel av USA (fel) och twittrat att tyska folket reser sig mot Angela Merkels regering (också fel).

Inför veckans Natomöte har han anmärkt på kaoset efter ministeravhoppen i Storbritannien (rätt men osnyggt) och slagit fast att det förmodligen blir lättare att komma överens med Vladimir Putin än USA:s allierade (Trump träffar Putin för enskilda samtal i Helsingfors på måndag).

På onsdagen varnade Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen för att Nato, grundstommen i den transatlantiska länken, inte längre kan tas för given.

Andra befarar att Trump, som tidigare avfärdat Nato som förlegat, kommer att frysa amerikanska Natoanslag eller rent av beordra tillbakadragandet av 35 000 amerikanska soldater från tysk mark.

Slovakiens tidigare Natoambassadör Tomas Valasek, numera chef för tankesmedjan Carnegie Europe, tror att Trump överväger att dra sig ur alliansen helt och hållet.

På torsdagen ska Trump mycket riktigt ha satt hårt mot hårt och hotat att lämna pakten om inte övriga medlemmar omedelbart höjer sina försvarsanslag, enligt tyska nyhetsbyrån DPA (medlemsländerna har tidigare förbundit sig att avsätta motsvarande 2 procent av BNP till försvaret, men flera har underlåtit att respektera det avtalet). 

Att Natosamarbetet är hotat i grunden är emellertid inte troligt, åtminstone inte än. Bortse från Donald Trumps twittrande för ett ögonblick och begrunda i stället detta:

– USA:s stöd till Nato har fördubblats under Donald Trumps ledning. Försvarsministern James Mattis – en stark Natoförespråkare – sköter fortfarande den dagliga ruljangsen och, som DN:s Mikael Holmström påpekar i en läsvärd genomgång (11/7), deltar amerikanerna i fler flygövningar över Östersjön och dessutom pansarförband i Polen.

– Sedan Ryssland annekterade Krim 2014 har Nato stationerat armébataljoner med soldater från 14 medlemsländer i de baltiska länderna samt Polen. I Bryssel är planen att fatta beslut om ytterligare 90 förband, som ska kunna sättas in inom 30 dagar från och med 2020.

– En majoritet av Natoländerna har höjt sina anslag på senare år och 17 av 29 medlemmar är nu på väg att nå det mål som säger att 2 procent av BNP ska läggas på försvaret.

”Även om det är en galen kapten på bryggan så arbetar man i maskinrummet och köket efter fastlagda planer”, som Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI, säger till DN.

Det är bra, men det krävs mer. Ryssland är fortfarande överlägset i det egna närområdet och skulle i dagsläget inta Riga på två dagar.

Därtill bedriver Moskva lågintensivt krig mot den liberala världsordningen genom cyber- och desinformationsattacker mot demokratierna som upprätthåller den.

Natoländerna borde på nytt bekräfta att Artikel 5, som säkerställer ömsesidiga försvarsförpliktelser, gäller och sedan höja anslagen till alliansens gemensamma cyberförsvarscenter i Tallinn.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies