1515
Annons

Arvid Åhlund: M-förslag räddar ingen demokrati

LEDARE. Demokratin har stött på patrull ute i världen så Moderaterna vill vidta åtgärder för att skydda den svenska. Det meddelade partiet strax före midsommarhelgen och hänvisade till utvecklingen i Polen och Ungern.

Gunnar Strömmer
Gunnar StrömmerBild:Thomas Johansson

M vill bland annat göra domstolarna mer självständiga och försvåra för parlamentariska majoriteter att ändra i grundlagen.

”Steget mellan demokrati och diktatur är inte längre än ett riksdagsbeslut i maj, ett val och ett riksdagsbeslut i oktober”, som partisekreteraren Gunnar Strömmer förklarade saken för TT (20/6).

Tanken är att i samråd med övriga partier tillsätta en utredning efter valet.

Det kan inskjutas att M:s förslag inte alls syftar till att försvara demokratin, som medierapporteringen gjort gällande, utan snarare till att skydda mot den. Regeringarna i Ungern och Polen är visserligen illiberala, men folkvalda. De förlitar sig på parlamentariska majoriteter för att montera ned rättsstaten.

Sverige är en liberal demokrati och om man utgår från det begreppet kan man säga att M-förslagen fokuserar på att skydda den liberala delen (fri- och rättigheter) från den demokratiska (majoritetsstyre). Det är klassisk borgerlig konstitutionspolitik.

Därför är det intressant att även socialdemokratiska debattörer välkomnat förslagen, särskilt som S tenderat att betrakta maktdelning och andra konstitutionella skyddsmekanismer som ett gissel historiskt sett.

M:s utspel säger för övrigt också något om det ledande borgerliga partiets ambivalenta förhållande till SD, som tycks betrakta den liberala demokratins förfall på kontinenten som ett ickeproblem eller rent av ett framsteg.

Att M lyfter blicken och tar utvecklingen i Polen och Ungern på allvar är utmärkt. Förmodligen skulle partiets förslag bidra till att bromsa en eventuell glidning mot auktoritärt styre i Stockholm.

Men de räddar ingen liberal demokrati. Varför? För att det är de oskrivna reglerna snarare än de skrivna som är den liberala demokratins grundfundament. Vilket land som helst kan hålla allmänna val och anta en konstitution. Se på Ryssland och Turkiet som har bägge och. Utan normer som upprätthåller dem sjunker den liberala demokratin ihop och dör, eller lever vidare som zombie.

Två normer – tolerans och återhållsamhet i förhållande till politiska motståndare – är särskilt viktiga, som statsvetarna Daniel Ziblatt och Steven Levitsky vid Harvard noggrant visat i boken How Democracies Die, som kom ut i våras.

I praktiken innebär det att gemensamma demokratiska spelregler respekteras – även när det svider. När den politiska polariseringen tilltar blir den ordningen tuffare att upprätthålla. Detta eftersom politiska motgångar som tidigare varit en del av spelet ter sig allt mer svårsmälta. Politiken blir till ett nollsummespel. Motståndarsidan betraktas som så illegitim att spelreglerna kan åsidosättas med gott samvete.

De amerikanska republikanernas beslut i senaten 2016 att förvägra Barack Obama att utse en ledamot till högsta domstolen är ett vanligt återkommande exempel. Sedan dess har Donald Trump gjort norm- brytning till amerikansk nationalsport.

I Sverige är de demokratiska normerna fortfarande starka, men vi tänjer på dem här också. Hösten 2013 fann S, MP, V och SD det mer försvarbart att bryta mot sedan länge accepterade budgetregler än att släppa igenom en borgerlig skattesänkning.

Det exemplet – som skärskådas i ett avsnitt av SR:s nya serie ”Besluten som format Sverige” (lyssna på det) – ringar in precis den problematik som Moderaternas nya grundlagsförslag är tänkta att adressera, men i praktiken inte rår på. Som SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt konstaterar i en av programmets intervjuer: ”Du kan skriva vilket regelverk du vill egentligen. Saknar du majoritetsstöd för din politik så kan du åka på stryk.”

Det sägs ofta att politik handlar om att slåss för det man tror på. Det stämmer bara delvis. Poängen med en liberal demokrati är att fajterna sker under reglerade former.

Så för all del, stärk grundlagen. Gå sedan tillbaka till riksdagsrummen, skriv ned följande och sätt upp på väggen: i en liberal demokrati helgar målet inte medlen. Medlen är målet.

Det är ren självbevarelsedrift.


Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?