ANNONS:
Till Di.se

Arvid Åhlund: Lehmankraschen framför allt en förtroendekris

  • Foto: TT/AP

LEDARE. I dag, lördag, är det tio år sedan den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers klappade ihop, finanskrisen tog skruv på riktigt och världen i stora drag blev en annan.

Konkursen förblir historiens största. Den fryste det internationella finanssystemet, förorsakade en global recession, raderade ut enorma börsvärden, tillintetgjorde miljontals jobb, föranledde eurokrisen och banade väg för Donald Trump – en person som, enligt Bob Woodwards nya bok "Fear", kort före sitt tillträde föreslog att USA:s regering borde blanka sin egen statsskuld.

Lehmankraschens eftermäle kan beskrivas på två sätt:

- Den försatte USA i djup kris, men ekonomin repade sig redan i juni 2009 och har sedan dess vuxit 110 månader i sträck. Arbetslösheten är rekordlåg och börskurserna rekordhöga. I Europa gick det trögare, framför allt greker och spanjorer fick betala ett mycket högt pris. Men även där har det vänt och 2017 expanderade EU:s ekonomi för femte året i följd.

- Den formade också om världsekonomin på djupet, gav oss minusränta, statliga tillgångsköp, stora obalanser och skyhöga skulder. Globalt uppgår skuldbördan i dag till 320 procent av den samlade ekonomiska produktionen, 40 procent högre än för tio år sedan. I Sverige skaver hushållsskulderna. Både Anders Borg och Stefan Ingves varnar för kris.

Men Lehmankollapsen har också haft samhälleliga återverkningar bortom de rent ekonomiska, inte minst i USA.

Som finansjournalisten Andrew Ross Sorkin – vars bästsäljare om kraschen, "Too Big to Fail", gavs ut redan 2009 – påminner i New York Times (10/4): finanskrisen förstörde inte bara börsvärden, pensioner och jobb, utan bland stora samhällsgrupper också de ekonomiska och politiska etablissemangens legitimitet.

De framställde systemet som ofelbart och självreglerande, och det var det inte. Priset? En tio år lång och pågående revolt mot intelligentsian, menar Sorkin (tänk Tea Party-rörelsen, Occupy Wall Street, Bernie Sanders och Donald Trump). Konsekvenserna lever vi med.

Här kan lärdomar dras. Ekonomier repar sig efterhand. Med samhällskittet är det knepigare.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies