1515

Arvid Åhlund: Landsbygden är knappast någon skräpyta

Regeringen satsar en knapp miljard de kommande två åren på att förbättra förutsättningarna för företag på landsbygden. Det meddelade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) under en pressträff på torsdagen.

Testbäddarna – alltså gemensamma experimentlabb för entreprenörer – ska bli fler, företagen mer digitala och teknikutvecklingen bättre.

Satsningarna görs inom ramen för regeringens stora landsbygdsproposition, som klubbades av riksdagen i juni. Tillväxtverket sköter finliret. Det presenteras i oktober förutsatt att nästa regering inte drar proppen ur.

Landsbygden har blivit politikernas stora kelgris efter brexit, Trump och SD:s framfart – alla tre är fenomen som i huvudsak uppstått ur stad-landklyftan – och partierna slåss numera oförtrutet om väljarnas gunst på mindre och mellanstora orter.

Gott så. Storstäderna dominerar svensk politik, ekonomi och kultur fullständigt, men alla kan inte bo i Stockholm. En majoritet av svenskarna bor fortfarande i och utanför mindre städer.

Många av dessa har avfolkats i takt med att Sverige har blivit en kunskapsekonomi och jobben flyttat utomlands eller till storstäderna (fram till 2040 kommer nio av tio nya jobb att skapas i Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd, enligt den statliga Långtidsutredningen från 2015).

Den kommunala servicen blir lidande och det talas om svenska rostbälten eller till och med om orter långt från Stockholm som framtida ”skräpytor”.

Det är mestadels en myt. Sverige har lika många gröna bälten som rostiga. Industrin – alltjämt stommen i svensk export – skapar fortfarande en förkrossande del av sitt värde utanför Stockholm. Kommunen med landets bästa företagsklimat heter Munkfors, inte Solna, och några av de senaste årens snabbast växande exportföretag är verksamma på småorter som Vikmanshyttan och Grums.

Regeringen tänker rätt när man satsar på att underlätta för företagen ute i landet. Det görs dock bäst genom hårda satsningar på digital och fysisk infrastruktur, snarare än genom rådgivning och verksamhetsbidrag.

Företag, oavsett plats, måste klara av att stå på egna ben. Blir de zombies lever ingen landsbygd i längden.


Innehåll från KardexAnnons

Lagerhantering och logistik – är ditt företag tillräckligt konkurrenskraftigt?

Kardex hjälper företag att bättre utnyttja sina lagerlokaler och intralogistiska processer.
Kardex hjälper företag att bättre utnyttja sina lagerlokaler och intralogistiska processer.

Den utökning av näthandel som vi har sett under senare år tillsammans med ett förändrat kundbeteende driver nu på utvecklingen av nya, automatiserade lösningar. Inom lager ser vi nu förbättrad lagerhantering med hjälp av smarta lagerautomater. Automater som leder till förbättrad logistikhantering, bättre utnyttjande av yta och resurser samt förbättrad service. 

Den snabba digitalisering i samhället som vi har sett under de senaste åren gör nu att dagens kunder ställer helt andra krav på effektivitet och snabbhet när de beställer produkter, detta oavsett om det gäller privatmarknad eller B2B. 

– Det krävs att tillverkande och distribuerande företag verkligen ser över sin lagerhantering för att möta kundernas nya krav. Det är inte längre effektivt att ha helt manuella lösningar på lager, utan företagen behöver skynda på sin automatisering för att vara konkurrenskraftiga, säger Nicklas Lövqvist, Area Sales Manager New Business på Kardex.

Bättre utnyttjande av lageryta

Kardex, en av världens ledande tillverkare av lagerautomater och skräddarsydda lagerlösningar, hjälper sina kunder att effektivisera sin lagerhantering. 

– Många företag arbetar idag med manuell lagerhantering, vi hjälper dem att bättre utnyttja sina lagerlokaler. Det här gör att våra kunder vid exempelvis stark tillväxt eller högre krav på snabbare hantering av varor, inte behöver bygga till eller flytta till större lokaler. Våra lagerautomater ger 80 till 90 procent bättre nyttjande av den yta man har. 

Effektivare, säkrare plock

Många företag har fortfarande manuell hantering på lager med traditionella plockhyllor som är cirka två meter höga, berättar Nicklas Lövqvist. Detta trots att de kanske har en takhöjd på 8-12 meter. 

– Våra automatiserade lagerautomater bygger på höjden, vi kan bygga dem så att hela höjden upp till tak nyttjas. Maskinerna är kompakta, yteffektiva och gör att hanteringen av varor går 3 till 4 gånger snabbare än med manuell hantering. Lagerautomater ger minskad golvyta, renare lager, mindre felplock, minskade arbetskostnader och optimerad inventering. Dessutom skapas bättre ergonomi då varan levereras i rätt höjd för medarbetaren, med minimal belastningspåverkan.

Skalbara system underlättar tillväxt

Med flexibla skräddarsydda system hjälper Kardex idag kunder i så vitt skilda branscher som handel, elektronik, medtech, vård, fordon och livsmedelsindustri där det många gånger finns mycket specifika krav för hantering av varorna. 

– Vi jobbar nära våra kunder, med personlig rådgivning i ett långsiktigt samarbete. Våra lösningar gör att du kan börja med en mindre lösning och sedan allt eftersom att behovet ökar, skala upp automationen på ett enkelt sätt utan att den dagliga verksamheten påverkas. Det medför också en lägre investeringskostnad för att komma igång. Många av våra lösningar skräddarsys helt efter våra kunder behov och vår smarta mjukvara går enkelt att integrera med befintliga VMS- eller kundspecifikasystem. Vi skapar även lösningar ihop med partners där vi exempelvis integrerar robotplock och automatiserade flöden längs hela lagerkedjan, säger Nicklas Lövqvist. 

Om Kardex

Vi har funnits sedan 1880 och är idag en av världens ledande tillverkare av lagerautomater och skräddarsydda lagerlösningar. Vi har 1 650 anställda i 30 länder, i Sverige 30 anställda och kontor i Göteborg. 

Läs mer om Kardex och våra lösningar

Se våra 3D demonstrationer i vår virtuella utställningslokal 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Kardex och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?