ANNONS:
Till Di.se

Arvid Åhlund: Landsbygden är knappast någon skräpyta

Regeringen satsar en knapp miljard de kommande två åren på att förbättra förutsättningarna för företag på landsbygden. Det meddelade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) under en pressträff på torsdagen.

Testbäddarna – alltså gemensamma experimentlabb för entreprenörer – ska bli fler, företagen mer digitala och teknikutvecklingen bättre.

Satsningarna görs inom ramen för regeringens stora landsbygdsproposition, som klubbades av riksdagen i juni. Tillväxtverket sköter finliret. Det presenteras i oktober förutsatt att nästa regering inte drar proppen ur.

Landsbygden har blivit politikernas stora kelgris efter brexit, Trump och SD:s framfart – alla tre är fenomen som i huvudsak uppstått ur stad-landklyftan – och partierna slåss numera oförtrutet om väljarnas gunst på mindre och mellanstora orter.

Gott så. Storstäderna dominerar svensk politik, ekonomi och kultur fullständigt, men alla kan inte bo i Stockholm. En majoritet av svenskarna bor fortfarande i och utanför mindre städer.

Många av dessa har avfolkats i takt med att Sverige har blivit en kunskapsekonomi och jobben flyttat utomlands eller till storstäderna (fram till 2040 kommer nio av tio nya jobb att skapas i Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd, enligt den statliga Långtidsutredningen från 2015).

Den kommunala servicen blir lidande och det talas om svenska rostbälten eller till och med om orter långt från Stockholm som framtida ”skräpytor”.

Det är mestadels en myt. Sverige har lika många gröna bälten som rostiga. Industrin – alltjämt stommen i svensk export – skapar fortfarande en förkrossande del av sitt värde utanför Stockholm. Kommunen med landets bästa företagsklimat heter Munkfors, inte Solna, och några av de senaste årens snabbast växande exportföretag är verksamma på småorter som Vikmanshyttan och Grums.

Regeringen tänker rätt när man satsar på att underlätta för företagen ute i landet. Det görs dock bäst genom hårda satsningar på digital och fysisk infrastruktur, snarare än genom rådgivning och verksamhetsbidrag.

Företag, oavsett plats, måste klara av att stå på egna ben. Blir de zombies lever ingen landsbygd i längden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies