ANNONS:
Till Di.se

Arvid Åhlund: Britter skulle rösta om annat EU

  • Brexit Foto: Alastair Grant

LEDARE. Det kan inte vara lätt att vara Theresa May. I torsdags fick den brittiska premiärministerns brexitplan – den hon satsat allt på – omgående tummen ned av övriga EU-ledare i Salzburg, vilket i praktiken innebär att en hård brexit nu förefaller oundviklig.

Mer konkret innebär det att Storbritannien om lite drygt ett halvår kommer att lämna EU:s inre marknad och handelsavtal med yttre parter, samt att gränskontroller för varor kommer att införas över en natt.

På hemmaplan har May tappat kontrollen över sitt eget Toryparti. Blir situationen ohållbar kan hon mycket väl utlysa nyval i november, i så fall andra gången på ett och ett halvt år. Samtidigt vacklar Labour om krav på en andra brexitomröstning. En sådan skulle, givet opinionsläget, sannolikt resultera i att EU-utträdet ställs in. Det vore, sett till omständigheterna, också det bästa alternativet – för britterna, och för EU.

Storbritannien är EU:s näst största ekonomi, är med i G7 och FN:s säkerhetsråd, har Europas mest dynamiska huvudstad och stoltaste historia. För svenskt vidkommande är landet en utmärkt bundsförvant när fransmän och tyskar vållar besvär.

Därtill utvecklas EU för tillfället i en riktning som britterna borde kunna leva med, kanske till och med uppskatta. Drömmarna om överstatlighet som tändes av Emmanuel Macron i samband med valsegern i maj 2017 har släckts i Bayern, där Angela Merkels systerparti CSU återupptäckt nationalstaten efter Alternativ für Deutschlands inbrytningar.

Därmed lär EU-samarbetet fortsätta ungefär som nu under överskådlig framtid. Ingen gemensam budget för euroområdet. Ingen gemensam finansminister. För svensk del spelar det mindre roll; ju starkare kärna, desto större risk att vårt inflytande minskar.

Om britterna röstar om brexit igen – och det mesta tyder på att det är dit vi är på väg – gör de det i ett annorlunda läge än i juni 2016. De lär inte behöva frukta en "ever closer union", eller att "kontinenten sväljer ön".

Faktum är att EU-samarbetet i dag ser rätt mycket ut som det EU-samarbete britterna slogs i årtionden för. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies