1515
Annons

Arvid Åhlund: BNP per capita är ett överskattat mått

LEDARE. Går Sveriges ekonomi bra? Det beror på vem man frågar och vid vilken tidpunkt. När Donald Trump vann presidentvalet 2016, skiftade många republikaners syn på ekonomins hälsa över en natt, enligt en studie vid Princetonuniversitet i USA häromåret – trots att inget egentligen hade hänt.

MÄTFEL. De svenska produktivitets- och välståndsökningarna är sannolikt större än vad siffrorna visar.
MÄTFEL. De svenska produktivitets- och välståndsökningarna är sannolikt större än vad siffrorna visar.Bild:TT

Samma tendenser kan skönjas i den svenska valspurten. Socialdemokrater vidhåller att ekonomin går som tåget, allianspartierna varnar att underhållet är dåligt och att den är på väg att spåra ur.

Det är inte bara fråga om politiskt spinn, ekonomier är mångfasetterade, även den svenska. Vi har EU:s högsta sysselsättningsgrad men bara unionens 17:e lägsta arbetslöshetssiffra. Vi skapar flest digitala startupbolag utanför Silicon Valley, men vårt utbildningssystem lämnar mycket övrigt att önska. BNP-tillväxten är utmärkt, tillväxten i BNP per capita sämst i EU.

Det senare påpekade Finanspolitiska rådets tidigare ordförande John Hassler på nytt i Kvartals valpodd nyligen, vilket uppmärksammats av såväl partiledare som Expressens ledarsida och denna tidning. Det är egentligen inte så konstigt – Sverige brukar och ska slåss i toppen, inte i botten.

Sveriges jämförelsevis svaga BNP per capita-tillväxt beror framför allt på att befolkningen ökat genom invandring. Arbetslösheten är högre bland invandrade än infödda svenskar och många av de som arbetar utför enkla tjänster med lågt förädlingsvärde och låg lön. Det är problematiskt, men inte förvånande. Att anpassa sig till en ny arbetsmarknad, särskilt en där jobben i växande utsträckning kräver ganska avancerade kunskaper som hamrats in i skolelever under 12 år eller mer, tar tid.

Att BNP per capita-tillväxten stagnerat betyder dock inte att välståndet i stort har gjort det. Den svenska medelklassen konsumerar oförtrutet – både billigare importerade varor och enklare tjänster, inte minst i storstäderna, där man kan åka Uber och äta indiskt, afghanskt och peruanskt.

Stockholms ekonomi växer i nivå med Kinas och enligt tankesmedjan Brookings Institution ökade huvudstadens BNP per capita mer än alla andra västeuropeiska storstäders mellan 2000 och 2016, med undantag för Dublin.

Likväl har svensk BNP – och BNP per capita – ökat för långsamt under för lång tid. Det beror framför allt på att produktivitetstillväxten bromsat in: mellan 1981 och 2006, när BNP ökade med 2,5 procent per år i snitt, svarade produktivitetsökningar för 2,2 procentenheter, enligt Konjunkturinstitutet uträkningar. Mellan 2007 och 2014, då BNP ökade med 1,3 procent per år i snitt, svarade produktiviteten för ynka 0,3 procentenheter.

Detta är inget svenskt fenomen, trenden är densamma överallt (i Storbritannien beräknas produktivitetstillväxten vara den lägsta sedan industriella revolutionens genombrott) och ekonomer sliter sitt hår för att förstå varför.

En skola spekulerar att skälet är att alla verkligt revolutionerande innovationer – tänk tvättmaskiner och glödlampor – redan uppfunnits; en Iphone är möjligen praktisk, men höjer inget välstånd.

En annan skola spår att vi tvärtom står på randen till en produktivitetsrevolution där artificiell intelligens och sakernas internet kommer göra alla utom ett fåtal jobb överflödiga. Att det ännu inte hänt beror på att det tar tid för samhällen att anamma omvälvande ny teknik.

Mer troligt är att vi redan genomlever åtminstone en del av dessa produktivitetsökningar men ännu inte lyckats komma underfund med hur man mäter dem. Mycket av det som bär upp produktiviteten och bidrar till att skapa värde i kunskapsekonomier, som jobbappar, digitala plattformar och socialt kapital, lämnas utanför BNP eftersom de kan användas gratis, medan, säg, kontorsstolar och häftapparater fortfarande räknas. Det är skevt.

Produktivitets- och välståndsökningarna är, med andra ord, sannolikt mer omfattande än vad siffrorna visar.


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?