Annons

Arlanda behöver en ny strategi

LEDARE. Coronaepidemin har inte skonat någon del av näringslivet, men att flygbranschen hör till de främsta förlorarna är obestridligt.

ARLANDA. Det finns anledning att tvivla på att målsättningen om att vara Nordens ledande flygplats skulle uppnås enbart genom en utbyggnad.
ARLANDA. Det finns anledning att tvivla på att målsättningen om att vara Nordens ledande flygplats skulle uppnås enbart genom en utbyggnad.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Trots permitteringsstöd och statliga kreditgarantier tvingades SAS i slutet av april varsla 40 procent av personalstyrkan. Samma månad minskade Swedavias flygtrafik med 98 procent jämfört med fjolåret, till en månadsvis kostnad av en halv miljard kronor.

Branschens nödrop har ljudit högt efter tvärstoppet i resandet. På måndagen blev de besvarade. Regeringen föreslog på morgonen ett kapitaltillskott på 5 miljarder kronor till SAS, där svenska staten är största ägare. Tillsammans med stöd från den danska regeringen kommer rekapitaliseringen av bolaget uppgå till 12,5 miljarder kronor. Även helt statligt ägda Swedavia, med tio flygplatser från Kiruna till Malmö, får ett tillskott på 3,15 miljarder kronor.

En av Swedavias flygplatser är Arlanda. Som en del i satsningen Utvecklingsprogram Arlanda har flera projekt planerats med syfte att öka flygplatsens kapacitet och uppnå ambitionen om ”Nordens ledande flygplats”. En ny pir i Terminal 5, 350 meter lång med 14 nya uppställningsplatser, skulle egentligen stå klar 2025. Det projektet pausas nu på obestämd tid. Detsamma gäller planerna om ett nytt bagagesystem och en ny landningsbana.

Att den planerade utbyggnaden av Arlanda skulle skrotas var ett krav från Miljöpartiet för att de skulle gå med på krispaketet till flyget. Det förvånar ingen. De gröna är i sitt DNA flygskeptiska, pandemi eller inte. Det är snarare regel än undantag att partiet landar fel i sakfrågor. Men även en trasig klocka visar rätt två gånger om dygnet. 

Det finns goda skäl att avvakta en utbyggnad, grunderna för varför bolaget anger att investeringarna skjuts på framtiden är värda att beakta. Ingen vet vad som väntar flygbranschen framgent. Eventuella bestående beteendeförändringarna i pandemins spår är höljda i dunkel. När kommer efterfrågan att ha återgått till sin forna nivå - om den ens gör det? Kommer vi att se en mer lokal förankring, med färre gränsöverskridande, icke-nödvändiga resor?

Ovissheten kring detta betyder inte att utvecklingen av Arlanda behöver stå still. Snarare är det ett gyllene tillfälle att fundera över Arlandas framtida strategi. Faktum är att det finns anledning att tvivla på att målsättningen om att vara Nordens ledande flygplats skulle uppnås enbart genom en utbyggnad.

Den flygplats som i dag innehar den ledande positionen är Kastrup. 2018 slog den danska flygplatsen nytt rekord med över 30 miljoner resenärer. En sjättedel var svenskar. På tågperronger i hela södra Sverige står Kastrup på avgångsskyltarna, antingen som slutdestination eller som den första danska anhalten innan färden går mot Københavns hovedbanegård och vidare. Det är både en knytpunkt och en kugge i det danska och svenska rälsnätverket.

Den som befinner sig i stadsdelen Frederiksberg i västra Köpenhamn behöver varken ta taxi till flygplatsen eller först ta sig till centralstationen för att sedan åka vidare mot Kastrup beläget på östliga Amager. Det räcker med en 20 minuters tur med tunnelbanan.

När det gäller Arlanda hade man knappast kunnat göra flygplatsen mer otillgänglig om man försökt. I en avlägsen del av Centralstationen har man placerat Arlanda Express, ett snabbtåg som på 18 minuter tar en till flygplatsen till en kostnad av närmare 300 kronor. Av alla pendeltågslinjer finns det en som, till en extra kostnad, tar en till flygplatsen. För den som inte har bråttom finns flygbussarna. Inte undra på att Arlanda förvandlats till en parkeringsplats.

Att göra något svåråtkomligt kan vara en strategi för att öka efterfrågan, men knappast om det gäller en aspiration om att bli Nordens ledande flygplats. Där har danskarna förstått att det är tillgänglighet som är nyckelordet. Om man vill att Arlanda ska vara en konkurrenskraftig flygplats räcker det inte med en utbyggnad den dagen efterfrågan kräver det. Strategin måste vara att integrera flygplatsen i stadsutvecklingen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?