Annons

Årets viktigaste bok

I början av oktober dödades en narkotikadömd man på De Geersgatan på Östermalm i Stockholm. 

EFTERUNDERSÖKNING. Journalisten och författaren Lasse Wierup ger i boken "Gangsterparadiset" en ny och oroväckande bild av varför Sverige blev Europas värsta land vad gäller grovt vapenvåld.
EFTERUNDERSÖKNING. Journalisten och författaren Lasse Wierup ger i boken "Gangsterparadiset" en ny och oroväckande bild av varför Sverige blev Europas värsta land vad gäller grovt vapenvåld.Foto:Henrik Montgomery/TT

Tidigare under hösten har unga män dödats runt om i Stockholmsområdet i Märsta, Vällingby, Skogås, Årsta, Lidingö och Spånga. I augusti dödades en 12-årig flicka i Norsborg. Sedan den 1 juli har 11 personer dödats i Storstockholm i vad polisen anger som gängrelaterade konflikter.

Ingen har än så länge gripits för morden, rapporterade DN:s kriminalreporter Lasse Wierup 14/10. Uppklarningsprocenten är noll. I vissa miljöer är det i praktiken riskfritt att döda.

Liknande uppflammande upptrappningar under hösten rapporteras också från Borås och Göteborg.

Wierup kom nyligen ut med boken, ”Gangsterparadiset, så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd”. Läs den. Ingen bok är viktigare för att förstå Sverige 2020.

Med en noggrann genomgång av gärningsmän och offer, sociala insatser och polisarbetet i konflikter mellan kriminella gäng i Märsta, Rinkeby/Tensta, Biskopsgården och mc-gäng i Skåne tecknar Wierup en ny och övertygande bild. Ärligt talat var det ganska många som ”inte såg det komma”. Ytterst få hade 2010 kunnat föreställa sig att Sverige skulle utvecklas till Europas värsta land vad gäller grovt vapenvåld med nu 350 kriminella gängbildningar som dominerar bostadsområden med en halv miljon svenskar.

Hur kunde det hända? Varför just Sverige? Boken är innehållsrik och ger många svar men de kan sammanfattas i några huvudspår.

Sverige använder först och främst sociala insatser för att stävja kriminalitet hos unga. Man undviker in i det längsta fängelsestraff. Det är en myt att det skulle råda brist på sociala resurser. Sverige gör allt som tänkas kan för att få ynglingar på rätt spår. En inte ovanlig behandlingsform är multisystematisk terapi som kräver fyra heltidstjänster dygnet runt för en person i fyra till sex månader. Även skolorna i utsatta områden har goda resurser och gott om anställda per elev.

Socialtjänsten och skolan är dock chanslösa mot personer som inte vill samarbeta. Det finns ingen behandlingsform som fungerar på en yngling som anser att narkotikamarknaden är framtiden och att våld är lönsamt och spännande. Det enda som hjälper då är tvångsmedel och repression och det verktyget finns inte på socialkontoret. Det finns hos polisen.

Men polisen är svag i förhållande till de kriminella nätverken. Den är numerärt underlägsen. Den är bortorganiserad från lokalsamhällena. Den är förhindrad att använda modern teknik vid sensorövervakning och avlyssning. Den får uppenbara bevis underkända av åklagare och domstol. Den har svårt att få folk att vittna eftersom vittnen lever så farligt. Om den får någon yngling fälld dömer domstolen helst till någon typ av vårdform som redan provats och misslyckats. De kriminella nätverken har däremot tillgång till en mängd fotsoldater, krypterad kommunikation, modern övervakningsteknik och de har god tillgång på vapen.

Polisen har därtill under lång tid haft politiken emot sig. Regeringar har inte anslagit pengar och inte uppdaterat lagstiftningen. Alliansåren framstår som ett enda långt kriminalpolitiskt skämt, men även nuvarande regering är märkligt långsam, särskilt om de nödvändiga åtgärderna först har föreslagits av SD.

Eftersom mördare så ofta går fria tar offrens släkt och vänner lagen i egna händer i en lika tidlös som välkänd spiral av hämnd och våld. Långa kedjor av hämndmord hade kunnat förhindras om ursprungsmordet hade klarats upp. En annan effekt av mördare på fri fot är att deras våldskapital investeras på narkotikamarknaden. Att skjuta någon i huvudet skapar personliga varumärken, delägarskap i affärer och makt och är i realiteten en investering med bra avkastning som ger tillgång till vit Audi, dyra accessoarer, champagne och vackra kvinnor. Om man har tur kan man bli omsjungen i raplåtar som hela landet lyssnar på och som sänds i SR.

En sista faktor är de långvariga sociala processer som kan sammanfattas av ordet migration. Wierup har med hjälp av kulturgeografer i Lund skapat en ny typ av socioekonomiska kartor. På ett område stort som två fotbollsplaner i Biskopsgården utanför Göteborg bor 250 pojkar under 15 år. I kombination med låga inkomster, hög arbetslöshet, frånvarande pappor, dysfunktionella familjer och extrem trångboddhet blir bara volymen unga pojkar en högriskmiljö.

Det viktigaste nu är att snabbt ge rättsstaten verktyg. Några uppenbara saker är att ge polisen tillgång till den teknik den behöver. Intelligenta kameror och möjlighet att avlyssna krypterad trafik är måsten. Sverige måste ändra policy vad gäller fängelsestraff för unga. Hemmakvarteren är ofta en sämre miljö än fängelset. Sverige måste också införa möjlighet för vittnen att vara anonyma för alla utom åklagare och domare. Då skulle polisen ha en chans att bryta våldsspiraler.

På det socioekonomiska området behövs under lång tid en mycket mindre migration samt en handfast familjepolitik i utsatta områden. Åtta barn är ingen bra pensionslösning för kvinnor i Sverige. Det är bättre att arbeta, minska barnkullarna, få hem fäderna och läsa läxor på kvällarna.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?