Annons

Årets viktigaste bok

I början av oktober dödades en narkotikadömd man på De Geersgatan på Östermalm i Stockholm. 

EFTERUNDERSÖKNING. Journalisten och författaren Lasse Wierup ger i boken "Gangsterparadiset" en ny och oroväckande bild av varför Sverige blev Europas värsta land vad gäller grovt vapenvåld.
EFTERUNDERSÖKNING. Journalisten och författaren Lasse Wierup ger i boken "Gangsterparadiset" en ny och oroväckande bild av varför Sverige blev Europas värsta land vad gäller grovt vapenvåld.Foto:Henrik Montgomery/TT

Tidigare under hösten har unga män dödats runt om i Stockholmsområdet i Märsta, Vällingby, Skogås, Årsta, Lidingö och Spånga. I augusti dödades en 12-årig flicka i Norsborg. Sedan den 1 juli har 11 personer dödats i Storstockholm i vad polisen anger som gängrelaterade konflikter.

Ingen har än så länge gripits för morden, rapporterade DN:s kriminalreporter Lasse Wierup 14/10. Uppklarningsprocenten är noll. I vissa miljöer är det i praktiken riskfritt att döda.

Liknande uppflammande upptrappningar under hösten rapporteras också från Borås och Göteborg.

Wierup kom nyligen ut med boken, ”Gangsterparadiset, så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd”. Läs den. Ingen bok är viktigare för att förstå Sverige 2020.

Med en noggrann genomgång av gärningsmän och offer, sociala insatser och polisarbetet i konflikter mellan kriminella gäng i Märsta, Rinkeby/Tensta, Biskopsgården och mc-gäng i Skåne tecknar Wierup en ny och övertygande bild. Ärligt talat var det ganska många som ”inte såg det komma”. Ytterst få hade 2010 kunnat föreställa sig att Sverige skulle utvecklas till Europas värsta land vad gäller grovt vapenvåld med nu 350 kriminella gängbildningar som dominerar bostadsområden med en halv miljon svenskar.

Hur kunde det hända? Varför just Sverige? Boken är innehållsrik och ger många svar men de kan sammanfattas i några huvudspår.

Sverige använder först och främst sociala insatser för att stävja kriminalitet hos unga. Man undviker in i det längsta fängelsestraff. Det är en myt att det skulle råda brist på sociala resurser. Sverige gör allt som tänkas kan för att få ynglingar på rätt spår. En inte ovanlig behandlingsform är multisystematisk terapi som kräver fyra heltidstjänster dygnet runt för en person i fyra till sex månader. Även skolorna i utsatta områden har goda resurser och gott om anställda per elev.

Socialtjänsten och skolan är dock chanslösa mot personer som inte vill samarbeta. Det finns ingen behandlingsform som fungerar på en yngling som anser att narkotikamarknaden är framtiden och att våld är lönsamt och spännande. Det enda som hjälper då är tvångsmedel och repression och det verktyget finns inte på socialkontoret. Det finns hos polisen.

Men polisen är svag i förhållande till de kriminella nätverken. Den är numerärt underlägsen. Den är bortorganiserad från lokalsamhällena. Den är förhindrad att använda modern teknik vid sensorövervakning och avlyssning. Den får uppenbara bevis underkända av åklagare och domstol. Den har svårt att få folk att vittna eftersom vittnen lever så farligt. Om den får någon yngling fälld dömer domstolen helst till någon typ av vårdform som redan provats och misslyckats. De kriminella nätverken har däremot tillgång till en mängd fotsoldater, krypterad kommunikation, modern övervakningsteknik och de har god tillgång på vapen.

Polisen har därtill under lång tid haft politiken emot sig. Regeringar har inte anslagit pengar och inte uppdaterat lagstiftningen. Alliansåren framstår som ett enda långt kriminalpolitiskt skämt, men även nuvarande regering är märkligt långsam, särskilt om de nödvändiga åtgärderna först har föreslagits av SD.

Eftersom mördare så ofta går fria tar offrens släkt och vänner lagen i egna händer i en lika tidlös som välkänd spiral av hämnd och våld. Långa kedjor av hämndmord hade kunnat förhindras om ursprungsmordet hade klarats upp. En annan effekt av mördare på fri fot är att deras våldskapital investeras på narkotikamarknaden. Att skjuta någon i huvudet skapar personliga varumärken, delägarskap i affärer och makt och är i realiteten en investering med bra avkastning som ger tillgång till vit Audi, dyra accessoarer, champagne och vackra kvinnor. Om man har tur kan man bli omsjungen i raplåtar som hela landet lyssnar på och som sänds i SR.

En sista faktor är de långvariga sociala processer som kan sammanfattas av ordet migration. Wierup har med hjälp av kulturgeografer i Lund skapat en ny typ av socioekonomiska kartor. På ett område stort som två fotbollsplaner i Biskopsgården utanför Göteborg bor 250 pojkar under 15 år. I kombination med låga inkomster, hög arbetslöshet, frånvarande pappor, dysfunktionella familjer och extrem trångboddhet blir bara volymen unga pojkar en högriskmiljö.

Det viktigaste nu är att snabbt ge rättsstaten verktyg. Några uppenbara saker är att ge polisen tillgång till den teknik den behöver. Intelligenta kameror och möjlighet att avlyssna krypterad trafik är måsten. Sverige måste ändra policy vad gäller fängelsestraff för unga. Hemmakvarteren är ofta en sämre miljö än fängelset. Sverige måste också införa möjlighet för vittnen att vara anonyma för alla utom åklagare och domare. Då skulle polisen ha en chans att bryta våldsspiraler.

På det socioekonomiska området behövs under lång tid en mycket mindre migration samt en handfast familjepolitik i utsatta områden. Åtta barn är ingen bra pensionslösning för kvinnor i Sverige. Det är bättre att arbeta, minska barnkullarna, få hem fäderna och läsa läxor på kvällarna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från RiksbyggenAnnons

Brf bygger om flera hus – väntas spara miljoner

Ingemarie Ekblad och Lars Aronsson.
Ingemarie Ekblad och Lars Aronsson.

Femtio år gamla fönster skulle bytas men bostadsrättsföreningen i Värnamo hade inte råd. Då presenterade Riksbyggen i stället flera omfattande energiåtgärder som långsiktigt ska minska både kostnader och klimatpåverkan.

– Till en början kändes det överväldigande men i dag klappar vi oss själva på axeln, säger Ingemarie Ekblad, ordförande i Brf Rörestorpshus 2. 

Dags att bygga om eller renovera? Läs mer här.

Just nu står byggställningar runt flera av de tolv huskropparna som ingår i bostadsrättsföreningen i Värnamo. Sedan arbetet drog i gång i våras har 180 av de 201 lägenheterna fått nya fönster.

– Det har länge klagats på att de gamla fönstren släpper ut värme. Men vi som hunnit få nya fönster märker redan en stor skillnad. Nu är det varmt och gott, säger Lars Aronsson, ledamot i styrelsen som bott i föreningen sedan 1973.

”Tändes en gnista”

Fönsterbyten är bara en av de åtgärder som pågår. I vinter börjar arbetet med en stor takrenovering och i samband med detta kommer Brf Rörestorpshus 2 även få solceller på plats. Dessutom kommer ett nytt fläktsystem göra att värme återvinns och går tillbaka in i husen. Men det här är bara början på föreningens storsatsning som görs tillsammans med Riksbyggen.

– När projektchefen Daniel Nylund från Riksbyggen första gången berättade om allt vi kunde göra kändes det överväldigande. ”Vad är det han står och pratar om?”. Vi tänkte att det här kommer kosta en massa pengar och att medlemmarna lär bli oroliga. Men ganska snart tändes en gnista, vi såg att vi skulle spara mycket pengar, både på lång och kort sikt, berättar Ingemarie.

Sedan dess har Riksbyggen, som sköter förvaltningen, byggt upp ett stort förtroende hos bostadsrättsföreningen. När beslutet klubbades i april drog arbetet i gång omgående och sedan dess har medlemmarna erbjudits en stor insyn – och fått möjlighet att ställa frågor – i varje steg som tas.

– När vi blickar framåt känns det otroligt bra att vi gör denna investering. Trots allt vi får för pengarna så handlar det bara om en ”vanlig” årlig avgiftshöjning på 1,5 procent, säger Ingemarie.

Statligt stöd bidrar till grön satsning

Totalt sett handlar investeringen om 80 miljoner kronor. Men då är 30 miljoner ett statligt stöd för energieffektivisering som baseras på föreningens storlek och de besparingsåtgärder Brf Rörestorpshus 2 valt att göra. Förutom ovan nämnda åtgärder handlar det även om Riksbyggens tjänst Energiförvaltning som innebär att energiingenjörer med hjälp av bland annat AI-teknik analyserar och optimerar fastigheter.

– Det är mycket glädjande att vårt rikstäckande erbjudande Energiförvaltning resulterar i projekt som ombyggnaden av Brf Rörestorpshus 2. I tjänsten ingår att vi gör en energiutredning där vi föreslår och hjälper kunden att genomföra energiinvesteringar. Det är kombinationen av olika åtgärder och kontinuerlig analys och optimering som ger maximal effekt, säger Göran Danling, affärsutvecklare energitjänster på Riksbyggen.

Minskar Co2-utsläppen

För bostadsrättsföreningen i Värnamo håller tidsplanen och allt beräknas vara klart om ungefär ett år. Ingemarie och Lars säger att de känner en stor stolthet, inte minst med tanke på att deras förening minskar klimatavtrycket. Förutom att åtgärderna väntas minska föreningens årliga kostnader med cirka 1,1 miljoner kronor minskas även koldioxidutsläppen med 129 ton per år.

– Vi skulle verkligen rekommendera andra bostadsrättsföreningar att göra liknande satsningar och att söka det statliga bidraget. De är välkomna att besöka oss när allt är på plats, säger Lars.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera