1515

Årets svensk ger en läxa åt Anna Ekström

Årets svensk hyllades på onsdagskvällen på Cirkus i Stockholm av nyhetsmagasinet Fokus. Han heter Hamid Zafar och belönas för sina insatser som rektor för Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg.

Hur vänder man en skola som i alla avseenden inte fungerar?

Berättelsen om Sjumilaskolans resa från kaos till lugn och ro är i korthet lika enkel som avslöjande. Hamid Zafar och hans skolledning sa bestämt nej till mer resurser och projektpengar. Fler vuxna i rummet är inte lösningen.

Istället införde de några tydliga regler: Skolan ska vara fri från svordomar. Mobiltelefoner förbjuds. Före lektionerna ska eleverna stå på led utanför klassrummet och läraren ska hälsa på varje person. Förseelser ska leda till skriftlig varning. Skadegörelse ska betalas av elevernas föräldrar.

Simsalabim. Resultaten förbättrades. Fler elever gick ut nian med godkända betyg. Lärarkollegiet fick en stabilitet och ett tydligt mål - efter en tidstypisk kamp med det lokala facket.

I en intervju med Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg i somras sa Zafar att det som skrämmer honom mest i det svenska samhället är ängsligheten inför invandrarungdomar. Svenskarna är rädda för invandrare och vågar inte ställa krav på sådant som är självklart i skolor i fina områden.

Han säger också att svensk skola knappt sysslar med färdighetsträning, vilket eleverna behöver. Alla behöver lära sig klockan, multiplikationstabellen, Hallands åar och kanske till och med så småningom tyska prepositioner som styr ackusativ.

Hamid Zafars metod liknar den som gjort Internationella Engelska skolan till den mest populära skolan i Sverige. IES:s filosofi är vid sidan om att undervisningen sker på engelska ett tydligt fokus på ordning. Skolan ska vara en plats med en stark studiekultur med tydliga ordningsregler och högt ställda förväntningar på eleverna. Idag köar 190 000 barn för att komma in på IES.

Att Sjumilaskolan och IES kan göra succé med till synes så självklara knep säger något viktigt om grundorsakerna till problemen i svensk skola. Under lång tid har skolväsendet inte prioriterat arbetsro och successivt lämnat över väsentliga delar av undervisningen till eleverna själva. En del klarar det, många inte och de stör lätt de andra. Det är ingen slump att Sverige i PISA-undersökningarna avviker mest vad gäller sen ankomst och störningar i klassrummet.

Just nu är det trend att skylla skolproblemen på segregation. Elever som kan flytta från stökiga skolor gör det, vilket ökar skillnaden mellan skolor. Utbildningsminister Anna Ekström menade i Aktuellt i onsdags att segregationen är hennes viktigaste uppgift under mandatperioden och sade sig vara öppen för alla goda förslag. Huvudspåret är att skolorna måste bli mer blandade och att stökiga elever därmed får sällskap av lugna elever, vilket antas förbättra undervisningen.

Det är en djupt problematisk syn. För det första finns det ingen nedärvd essens som gör elever stökiga eller lugna. De flesta personer är beredda till bådadera. Lugn, flit och ambition är civilisatoriska landvinningar som måste tränas och arbetas fram och vårdas av starka institutioner. Här har svensk skola misslyckats och måste göra om.

För det andra är det inte lugna elever som har ansvar för att stökiga elever ska fungera. Det är skolans ansvar. Studiemotiverade elever har ansvar för sin egen utbildning och de har rätt att välja en skola som fungerar för dem.

En av januariöverenskommelsens mest ljusa punkter är att läroplaner ska revideras i syfte att starkare betona flit och ambition. Här ligger en sann förändring och förbättring som utbildningsministern bör ta sig an. Dagens skollag och läroplan domineras av viktiga värdeord som lust att lära, mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och utbildning av kreativa medborgare. På detta levererar skolan. Men liksom andra värderingar behöver också arbetsmoral tränas in, annars är eleverna utlämnade åt föräldrarnas skiftande ambitioner.

Hittills har Anna Ekströms fögderi motarbetat initiativ som Hamid Zafars. Och under förra mandatperioden ville hon lägga ner IES. Men det är aldrig försent att bli årets överraskning.

 


Innehåll från Atle Investment ManagementAnnons

Hållbart investeringsfokus under Atles paraply

Petter Löfqvist och Marcus Björkstén
Petter Löfqvist och Marcus Björkstén

Intresset för hållbara investeringar har fullkomligt exploderat under de senaste åren och trenden ser inte ut att mattas av. Skickliga fondförvaltarna Petter Löfqvist, Humle Fonder, och Marcus Björkstén, Fondita, är några av de som arbetar med hållbara investeringar i fokus, med målsättningen att bidra till den fortsatta utvecklingen.  

Under välrenommerade Atle Investment Management inom Bure Equity, samlas idag fyra fondbolag och en kapitalförvaltare med hållbar inriktning för att investera i aktiva och nischade strategier. Alla dessa bolag arbetar med olika grad av självständighet och kan utnyttja Atles resurser på det sätt som gynnar dem bäst.

– Från att ha varit något som handlade om sopsortering och eventuell klimatkompensation av resor har hållbarhet blivit en strategisk faktor för att kunna stå ut i konkurrensen. Därför är det viktigt att investera i bolag som har bra förutsättningar att antingen redan idag ha produkter och tjänster som är hållbara eller ännu hellre hitta de bolag som har förutsättningar att väsentligt förbättra sig, förklarar Petter Löfqvist, förvaltare på Humle Fonder.

Kan göra skillnad 

Som förvaltare för Humle Småbolagsfond fokuserar Petter främst på senska småbolag med nordiska inslag, där minst 80 procent av kapitalet investeras i den svenska marknaden. Humles filosofi handlar om att identifiera kvalitativa bolag med tydligt hållbarhetsperspektiv, som har förutsättningar att över tid växa snabbare än marknaden som helhet. 

– Det finns inget motsatsförhållande mellan hållbarhet och avkastning. Snarare tvärtom. De bästa bolagen i allt vad gäller marknadsposition, produktutbud, styrning och ledning är de bolag som har bäst förutsättningar att också vara hållbara och skapa vinsttillväxt och därmed också avkastning. Som investerare i den nordiska marknaden med fokus på små och medelstora bolag är det min uppfattning att vi kan göra skillnad genom att vara involverade i bolagen och förhoppningsvis påverka dem i en mer hållbar riktning genom att ställa frågeställningar som vi uppfattar bolagen kan göra bättre hållbarhetsmässigt.

Regleringar ställer högre krav

Han får medhåll från Marcus Björkstén, förvaltare för Fondita Sustainable Europe. Fondens huvudsakliga inriktning är mot europeiska bolag, vars produkter eller tjänster möjliggör något av två olika tematiska fokus inom miljöområdet: att reducera utsläpp eller att nyttja naturresurser på ett effektivare vis.

–  Vi har valt att rikta in oss på två centrala teman där vi bedömer att våra investeringar kan göra skillnad, såväl idag som i framtiden. Klimatsmarta lösningar är en stark megatrend, vilket märks inte minst på att europeiska regleringar ställer allt högre krav på både bolag och investerare. De företag som kan möta upp mot denna utveckling kommer att vara de som klarar sig bäst.  

Investerare kan höja ribban

Där Marcus arbete primärt fokuserar på produkter och tjänster samt vilken direkt skillnad och påverkan de har för klimatet och miljön, alltså miljö- och klimataspekten av ESG, betonar Petters investeringar inom Humle också hållbarhet i form av socialt ansvar, god styrning och god förvaltningssed. 

– Ju mer vi som investare höjer ribban, desto mer måste andra följa efter. Det blir en positiv spiral, där vi som investerare bidrar till att sporra marknaden i en hållbarare riktning. Fondita och Humle vill vara i fronten av den utvecklingen. På så vis kan vi erbjuda våra investerare möjligheten att på ett ansvarsfullt vis kapitalisera på denna tematiska exponering och samtidigt göra skillnad för samhället, avslutar Marcus Björkstén och Petter Löfqvist.

Läs mer om Humle

Läs mer om Fondita 

Läs mer om Atles verksamhet

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atle Investment Management och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?