Annons

Årets svensk ger en läxa åt Anna Ekström

Årets svensk hyllades på onsdagskvällen på Cirkus i Stockholm av nyhetsmagasinet Fokus. Han heter Hamid Zafar och belönas för sina insatser som rektor för Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg.

Hur vänder man en skola som i alla avseenden inte fungerar?

Berättelsen om Sjumilaskolans resa från kaos till lugn och ro är i korthet lika enkel som avslöjande. Hamid Zafar och hans skolledning sa bestämt nej till mer resurser och projektpengar. Fler vuxna i rummet är inte lösningen.

Istället införde de några tydliga regler: Skolan ska vara fri från svordomar. Mobiltelefoner förbjuds. Före lektionerna ska eleverna stå på led utanför klassrummet och läraren ska hälsa på varje person. Förseelser ska leda till skriftlig varning. Skadegörelse ska betalas av elevernas föräldrar.

Simsalabim. Resultaten förbättrades. Fler elever gick ut nian med godkända betyg. Lärarkollegiet fick en stabilitet och ett tydligt mål - efter en tidstypisk kamp med det lokala facket.

I en intervju med Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg i somras sa Zafar att det som skrämmer honom mest i det svenska samhället är ängsligheten inför invandrarungdomar. Svenskarna är rädda för invandrare och vågar inte ställa krav på sådant som är självklart i skolor i fina områden.

Han säger också att svensk skola knappt sysslar med färdighetsträning, vilket eleverna behöver. Alla behöver lära sig klockan, multiplikationstabellen, Hallands åar och kanske till och med så småningom tyska prepositioner som styr ackusativ.

Hamid Zafars metod liknar den som gjort Internationella Engelska skolan till den mest populära skolan i Sverige. IES:s filosofi är vid sidan om att undervisningen sker på engelska ett tydligt fokus på ordning. Skolan ska vara en plats med en stark studiekultur med tydliga ordningsregler och högt ställda förväntningar på eleverna. Idag köar 190 000 barn för att komma in på IES.

Att Sjumilaskolan och IES kan göra succé med till synes så självklara knep säger något viktigt om grundorsakerna till problemen i svensk skola. Under lång tid har skolväsendet inte prioriterat arbetsro och successivt lämnat över väsentliga delar av undervisningen till eleverna själva. En del klarar det, många inte och de stör lätt de andra. Det är ingen slump att Sverige i PISA-undersökningarna avviker mest vad gäller sen ankomst och störningar i klassrummet.

Just nu är det trend att skylla skolproblemen på segregation. Elever som kan flytta från stökiga skolor gör det, vilket ökar skillnaden mellan skolor. Utbildningsminister Anna Ekström menade i Aktuellt i onsdags att segregationen är hennes viktigaste uppgift under mandatperioden och sade sig vara öppen för alla goda förslag. Huvudspåret är att skolorna måste bli mer blandade och att stökiga elever därmed får sällskap av lugna elever, vilket antas förbättra undervisningen.

Det är en djupt problematisk syn. För det första finns det ingen nedärvd essens som gör elever stökiga eller lugna. De flesta personer är beredda till bådadera. Lugn, flit och ambition är civilisatoriska landvinningar som måste tränas och arbetas fram och vårdas av starka institutioner. Här har svensk skola misslyckats och måste göra om.

För det andra är det inte lugna elever som har ansvar för att stökiga elever ska fungera. Det är skolans ansvar. Studiemotiverade elever har ansvar för sin egen utbildning och de har rätt att välja en skola som fungerar för dem.

En av januariöverenskommelsens mest ljusa punkter är att läroplaner ska revideras i syfte att starkare betona flit och ambition. Här ligger en sann förändring och förbättring som utbildningsministern bör ta sig an. Dagens skollag och läroplan domineras av viktiga värdeord som lust att lära, mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och utbildning av kreativa medborgare. På detta levererar skolan. Men liksom andra värderingar behöver också arbetsmoral tränas in, annars är eleverna utlämnade åt föräldrarnas skiftande ambitioner.

Hittills har Anna Ekströms fögderi motarbetat initiativ som Hamid Zafars. Och under förra mandatperioden ville hon lägga ner IES. Men det är aldrig försent att bli årets överraskning.

 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?