ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Årets Gasell står mitt i energirevolutionen

  • Foto: Jesper Frisk

För fem år sedan släpptes de första rapporterna om att el från solpaneler snart skulle konkurrera ut kolkraft. Det ingen trodde var möjligt skulle snart vara sannolikt på 80 procent av världens energimarknader, rapporterade till exempel Deutsche Bank.

Några år därefter skakades den amerikanska energimarknaden i grunden när en större solenergianläggning i Nevada kunde erbjuda lägre pris än alla andra energislag.

När International Energy Agency publicerar årets energirapport och ser in i framtiden står sol för den största ökningen. Till följd av fortsatt prisfall på vind och sol och nya affärsmodeller väntas de två energislagen stå för 70 procent av all ny energikapacitet fram till 2024 och sol står för merparten med en global utbyggnad på 700 GW, motsvarande 290 000 vindkraftverk eller 660 kärnkraftsreaktorer av den typ som står i Forsmark.

Kina väntas stå för hälften av den planerade utbyggnaden, följt av EU och USA.

Di:s gaselltävling fyller i år 20 år. Den mäter och nominerar de mest snabbväxande företagen i svensk ekonomi. Totalt genom åren har 12 383 företag nominerats, det vill säga de har haft en omsättning på minst 10 miljoner, haft minst 10 anställda, vuxit organiskt och fördubblat sin omsättning de senaste tre åren. 

Gasellföretagen har under de 20 åren skapat 296 000 nya jobb, vilket är 40 procent av alla nya jobb i privat sektor.

De snabbväxande företagen berättar något helt eget om ekonomin som går bortom inköpschefsindex och BNP-siffror. När tävlingen startades 1999 var Sverige på väg ut ur sin industrikris och in i en ekonomi mer dominerad av tjänster. Då vann handelsföretagen. 

De senaste åren har företag kopplade till byggsektorn vunnit. Sverige bygger om, bygger ut och bygger nytt. Fiberkablar, vatten, avlopp och tunnlar ska grävas ner, tak och räls läggas, fönster och ledningar sättas upp. Urbaniseringen märks överallt och tydligt i gaselltävlingen.

Om 2019 års gasellvinnare inleder en ny trend av klimatrelaterade företag återstår att se, men Svea Solar är en ny och intressant gasell i byggboomen. Företaget har vuxit med över 2200 procent de senaste tre åren genom att specialisera sig på effektiva och webbaserade helhetslösningar för solpaneler samt ett samarbete med Ikea. 

Enligt Energimyndigheten har antalet solcellsanläggningar i Sverige ökat snabbt de senaste åren. I takt med fortsatt prisfall spår branschkunniga att solceller kommer att vara en hygienfaktor i alla byggnader. Till slut blir det så billigt att det blir en självklarhet. Det i sin tur blir en utmaning för hela energibranschen då konsumenterna också blir producenter, därtill med energilager i form av batterier i bil och i hem. Hur affärsmodellerna för energibolagen då ser ut är svårt att förutse. Det är till exempel inte lika självklart att vara kopplad till elnätet, i alla fall blir lockelsen stor att klippa sladden till sommarstugan vars elnätsavgift vida överstiger själva elräkningen. Kanske kommer konsumenterna att förbruka elen annorlunda när de själva producerar och acceptera eller till och med uppskatta stora svängningar.

Det är också intressant att ett bolag som har en stark och långvarig relation med hemmen, Ikea, blir den stora aktören på solenergimarknaden i Sverige. Med sin skala och tillgångar, bland annat till den egna banken Ikano, är det lätt att se att Ikea kan bli leverantör av produkter som löser problem och behov i ett solcellsdrivet hem. De traditionella energibolagen har alla marknadsfört sig med att de hjälper kunden att minska sin elförbrukning men de har få eller inga verktyg bortom själva elleveransen. En aktör som Ikea har större möjlighet att utrusta det nya hem som skapas när man är sin egen energiproducent.

Att ha vedpanna har alltid varit en livsstil, med stora svängningar i inomhustemperaturen och varmvattnet. Något liknande kan uppstå med solpaneler på taket. Folk tänker annorlunda när de själva har ansvaret och makten och dessutom tjänar pengar på det.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer