1515
Annons

Arbetslivet bör innehålla fler karriärer

LEDARE. Livet är grovt hugget indelat i tre faser – en utbildningsfas, en arbetande fas och en i pension. Du ska så, skörda och leva på resultatet av ditt värv. Detta håller i stort på att förändras. Framför allt är det ökad livslängd – med också fler bra och pigga år – samt ett antal trender på arbetsmarknaden som skriver om gamla sanningar om yrkeslivet. Di har exempelvis rapporterat om en undersökning från Demoskop som visar att en majoritet av svenskarna är positiva till fortsatt arbete efter 65 år.

ARBETSMARKNAD. Överenskommelsen mellan IF Metall, Svenskt Näringsliv, PTK och Kommunal innehåller viktiga förslag om utbildning mitt i karriären – fler aktörer borde underlätta detta.
ARBETSMARKNAD. Överenskommelsen mellan IF Metall, Svenskt Näringsliv, PTK och Kommunal innehåller viktiga förslag om utbildning mitt i karriären – fler aktörer borde underlätta detta.Foto:Fredrik Persson/TT

Traditionen att belönas med en guldklocka efter 25 år på en arbetsplats är på väg att bli föråldrad. Inte för att det hederliga som konceptet representerar plötsligt har blivit dåligt, utan för att förändringskraften i samhällsekonomin och i det mänskliga livet är så stor. Det är i dag troligare att en person kommer att ha flera olika karriärer, än att stanna på samma arbetsplats under hela arbetslivet. Trots detta lever föreställningen om de tre livsdelarna, samt omfånget på dessa, kvar.

Rent samhällsekonomiskt är utvecklingen nödvändig, med tanke på välfärdssystemets och pensionssystemets respektive utformning där de arbetande till största del betalar notan. Den fjärde industriella revolutionen – robotisering och AI-teknologi – gör mängder av jobb obsoleta, både som en direkt och indirekt negativ effekt. När samhällsekonomin blir mer kunskapsintensiv, och klyftan mellan högutbildad och icke-utbildad växer, höjs trösklarna till arbetsmarknaden och många fastnar i en långtidsarbetslöshet som det blir alltmer komplicerat att ta sig ur.

Det finns inget alexanderhugg som ordnar upp hela situationen. Men nycklarna, för att göra arbetsmarknaden mer dynamisk, är en skattepolitik som främjar arbetslinjen och entreprenörskap som i sin tur bidrar till att skapa incitament och till att sänka trösklarna. Och utbildning med ett breddat fokus till att innefatta ombildning. Ett eller flera karriärskiften längs vägen är tänkbart. För att det ska vara möjligt behövs fördjupande utbildningar eller examina med helt nya inriktningar.

Parternas överenskommelse i våras om flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden innehåller viktiga punkter om möjlighet till just utbildning mitt i karriären och diverse stöd i detta. Det är bra. Svenska högskolor, universitet och privata utbildningsinstitut bör följa efter och utveckla ”mitt i karriären”-utbildningar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccountorAnnons

Planering minskar fastighetsägares administration

Fastigheter med många bolag i koncern har ofta kapacitetsutmaningar på våren. Kompetenskraven för att hantera ränteavdragsbegränsningar eller skatteoptimera fastigheterna är höga. Har du haft det tufft i vår, börja planera hösten redan nu.

Anna Rosengren, Senior advisor på Accountor där hon hjälper många fastighetsbolag med ekonomiarbetet, har följande tips för din planering.

– Se över kompetensbehovet för administrationen under året. Utöver det vanliga ekonomiarbetet, planeras förvärv, omstruktureringar eller fusioner? Kartlägg företagets tillgängliga resurser och kompetens. Komplettera dina resurser med experthjälp vid tillfälligt svårare transaktioner. Se över dina ekonomiska flöden. Automatisera de ekonomiska flödena. Säkerställ att företaget gör rätt gällande hanteringen av moms och ränteavdragsbegränsningar, skatteoptimeringen av fastigheterna eller Inkomstskattprocessen. Här kan fastighetsbolaget och koncernen spara mycket pengar, så är du osäker kan det vara kostnadseffektivt att ta hjälp. 

Rätt kompetens för alla tillfällen är en utmaning för många

– Att ha en egen momsspecialist, en skattespecialist och en koncernspecialist går oftast inte att motivera för ett fastighetsbolag. Men vi har det på Accountor. Jag och mina kollegor gör endast detta för olika fastighetsbolag, vi är därmed spetsigare i vår kunskap än personer som är allmänkunniga inom ekonomi. Det är vårt jobb att alltid vara uppdaterade på alla nya regler inom t ex momsområdet och se till att våra kunder använder reglerna på det för dem mest förmånliga sättet, säger Anna. 

Accountor försöker ständigt förändra processerna till det bättre och ligger i framkant gällande automatisering av flöden. De ser till så man arbetar effektivt med sin ekonomi. 

– Många företag tycker att de har en effektiv process och är ganska digitala. Men jag har sett att vi ofta kan göra stor skillnad genom att göra ytterligare effektiviseringar. Många fastighetsbolag är dessutom för små för att ha både de effektivaste processerna och de bästa systemen. När vi samarbetar kan de följa med på våra system och utarbetade processer och får på så sätt en liknande position som större fastighetsbolag. Vi har specialistkompetens och ger gärna råd och stöd till våra kunder i komplexa frågor. Vi är t ex bra som stöd vid förvärv och försäljningsprocesser. Till de fastighetsbolag som haft det svårt att hinna med årshanteringen på våren vill jag avsluta med att säga: Oavsett om det är för ett specifikt tillfälle, eller en större del av arbetet, lämna bort dessa arbetsuppgifter till experter, så kan du ägna er åt annat. 

Läs Accountors information till fastighetsägare här. 

Om Accountor:
Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. I Sverige stöttar 300 anställda på 8 orter företag med tjänster som innebär trygghet, avlastning, rådgivning, långsiktighet och tillfälle att utvecklas. Accountor har specialistkompetens inom fastighetsekonomi och hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare processer.

Läs mer om Accountors tjänster här. 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

SD måste hoppa på arbetslinjen

Sverigedemokraterna släppte under torsdagen en rapport om invandringens kostnader. Beräkningarna har utgått från befintliga forskningsstudier och modeller. Partiet har därutöver fyllt på med egna siffror från de senaste årens asyl- och anhöriginvandring. SD menar att invandringens kostnader varit drygt 100 miljarder per år under de senaste åren.

KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.
KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.Foto:Fredrik Persson/TT

Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. För drygt tio år sedan släppte det statliga expertorganet ESO ’’Invandringen och de offentliga finanserna’’. Redan då beräknades nettoskattekostnaden per år vara 63 – 84 miljarder kronor i dagens penningvärde. Även Pensionsmyndigheten har visat på högre kostnader för bland annat garantipension och bostadstillägg.

Debatten om asyl- och anhöriginvandring har därför svängt. Alla partier förutom V, MP och C är numera för en stram linje. Den stora frågan är i stället hur kostnaden framöver ska minska. SD:s idé verkar vara storskalig återvandring. Under tisdagen twittrade partiets rättspolitiska talesperson ’’Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!’’ med en bild på en tunnelbanevagn med SD-reklam. Budskapet är direkt motbjudande. 

I praktiken fungerar det heller inte. De flesta som kommit hit de senaste tjugo åren är numera svenska medborgare. Utvisningar hindras då av både Sveriges grundlag och internationell rätt. Storskaligt återvändande på frivillig basis har inte lyckats i något västland.

Lösningen är därför att få in invandrare i arbete. Enligt forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt mellan 12 och 13 år innan hälften av alla utrikesfödda uppnår självförsörjning. Det missförstås ibland som att alla därmed är självförsörjande efter dubbelt så lång tid, men i själva verket planar kurvan snabbt ut. Efter 20 år i landet är inte mer än 60 procent självförsörjande.

Det är välkommet med transparens kring invandringens kostnader. Men för att inte bara peka på problemet, utan även göra något åt det, behöver SD med full kraft omfamna arbetslinjetänket. Partiet har länge tvekat, men har med åren närmat sig de borgerliga. Det som saknas i den nya SD-rapporten är konkreta reformer. Bidragstak, lägre ingångslöner och krav på motprestation för att få bidrag vore en bra början.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera