1515

Arbetskraftsinvandring måste också revideras

LEDARE. Den danska regeringen har beslutat att införa gränskontroller mot Sverige. Den som vill ta sig från Sverige till Danmark måste visa upp pass. Motiveringen är den svenska brottsligheten, och mer specifikt de grova brott i år där de inblandade har kommit från den svenska sidan.

Foto:Maja Suslin/TT

Den svenska regeringen välkomnar åtgärden – hur ska de kunna göra annat med tanke på att det länge har varit gränskontroller i andra riktningen?

Detta sker samtidigt som ett ordkrig utbrutit inom regeringen. Migrationsminister Morgan Johansson deklarerade nyligen att Sverige inte tänker delta i en föreslagen flyktingomfördelning mellan ett mindre antal länder. Vi har redan gjort mer än andra, var beskedet. Och statsminister Stefan Löfven sa att Sverige bör halvera sitt flyktingmottagande.

Vice statsminister Isabella Lövin kritiserade detta och sa att statsministerns linje inte är den svenska regeringens.

Bråket är typiskt för migrationspolitiken, ett område där det svenska partisystemet har visat sig extra trögrörligt. Det är anmärkningsvärt att de två regeringspartierna inte har en och samma hållning i migrationsbudskapet nu när det finns en överhängande risk för nya flyktingströmmar till Europa i och med Turkiets intervention i norra Syrien.

I migrationspolitiken står olika principer inte sällan mot varandra. Här måste politikerna vara beredda att ständigt analysera tillämpning och utfall. En regelförändring på ett område kan påverka andra. En skärpning kan leda till att den avsedda effekten blir mindre därför att människor snabbt anpassar sig efter hur systemet ser ut.

Det gäller även de tio år gamla reglerna om arbetskraftsinvandring, som har visat sig vara de mest generösa i OECD.

Dessa regler missbrukas inom vissa sektorer. Detta måste åtgärdas, men utan att poängen med regelverket går förlorad. De förändringar som behövs ska förmodligen ske på annat håll i systemet, exempelvis i reglerna om anhöriginvandring.

Expressen har på ledarplats uppmärksammat hur reglerna för arbetskraftsinvandring har utnyttjats, exempelvis i samband med anställning av personliga assistenter enligt LSS-lagen. Det handlar både om att assistenter kommer till Sverige för att arbeta, och att detta i stor utsträckning sker från Sveriges stora flyktingländer. Är det alltså så att när reglerna skärps för asylinvandring så finner människor andra vägar via arbetskraftsreglerna?

Expressen uppmärksammar också ett fenomen som tidningen kallar brukarimport. Det innebär att en förälder med ett funktionshindrat barn får anställning som assistent åt någon helt annan funktionshindrad person. När vederbörande har kommit till Sverige ansöker föräldern om att barnet också ska få komma till Sverige, och då har Sverige alltså fått en helt ny familj som är berättigad till personlig assistans.

LO brukar peka på ett fusk som helt enkelt handlar om att den anställde inte får de lönevillkor som man har uppgett i ansökan till svenska myndigheter. Men bakom fackets kritik lurar grundinställningen att jobben ska gå till dem som redan bor i Sverige, ett sätt att försöka skydda lönenivåerna från press utifrån.

Arbetskraftsinvandring för högkvalificerad personal är i det närmaste okontroversiell. Näringslivet måste få anställa toppkrafter från andra länder. De svenska universiteten kan inte producera tillräckliga talanger för växande företag. Reglerna om expertskatt bekräftar detta behov, liksom januariöverenskommelsens skrivningar om en särskild sorts expertvisum.

Men arbetskraftsinvandring behövs även för mindre kvalificerade jobb. Inga företag skulle gå igenom den krångliga och dyra processen att söka dessa tillstånd om det fanns fullgoda sökande här i Sverige. Att låta myndigheterna (och indirekt facket) avgöra om det föreligger arbetskraftsbrist inom en viss bransch är att återgå till ett planekonomiskt tänkande. Det implicerar dessutom ett nollsummetänk, där det bara finns ett visst antal jobb som ska fördelas till ett visst antal sökande. Raka motsatsen till hur ett dynamiskt näringsliv fungerar.

Så rör inte grundprinciperna för arbetskraftsinvandringen – det är de som gör att Spotify kan rekrytera och att vi har så god tillgång på vietnamesiska restauranger.


Innehåll från EquinixAnnons

Kraven på den digitala infrastrukturen ökar i pandemins spår

Maria Sundvall, vd Equinix Sverige
Maria Sundvall, vd Equinix Sverige

Pandemin har satt digitaliseringen i fokus och det senaste året har många företag ökat takten i sin digitala transformation. För att klara omställningen krävs en digital infrastruktur av hög kvalitet – men många släpar efter.

En allt viktigare faktor i den digitala transformationen är närhet. Digitala lösningar behöver levereras nära användarna för att leveransen ska vara tillräckligt snabb och effektiv. Närhetskravet skapar ett behov av en stark digital infrastruktur som sträcker sig ända ut till slutanvändaren.

– Det krävs en strategi kring hur företag bygger sin digitala infrastruktur. Många företag släpar efter eftersom fokus hittills har legat på att utveckla nya lösningar. Dessutom saknas ofta tillräcklig kunskap för att skapa den digitala infrastruktur som de nya lösningarna kräver, säger Maria Sundvall, vd för Equinix i Sverige. 

Så påverkar teknik och affärer vår digitala infrastruktur.

Ökat behov av hybridmoln

En stor del av infrastrukturen flyttas idag till molnet. Av juridiska skäl kan dock inte allt ligga i det publika molnet. Många aktörer som tidigare har varit återhållsamma, exempelvis inom den finansiella och offentliga sektorn, ser nu ett behov av att använda molnet – men också en utmaning i hur man ska gå tillväga. 

Lagstiftning och regelverk ställer krav på privata anslutningar och privata molnlösningar för viss datahantering. Samtidigt kan samma organisationer vilja nyttja kraften i det publika molnet för andra funktioner. 

– Det driver ett ökat behov av att kombinera olika lösningar – genom hybridmoln och multimoln. Då behövs en partner som kan stötta organisationen att ta grepp om hela sin digitala infrastruktur och möjlighet att snabbt skala upp olika lösningar i både kapacitet och räckvidd, säger Maria Sundvall. 

Ett digitalt skifte

Sverige befinner sig mitt i ett skifte – ett skifte som påverkar alla branscher och alla delar av samhället. I takt med att ekonomin drar igång i Sverige igen efter pandemin måste företagen också satsa mer på digitaliseringen för att stå starka genom skiftet. 

I rapporten Digitala Transformationen – nya affärer ställer nya krav har Equinix samlat ledande aktörer i Sverige för att få deras perspektiv på den förändring som sker. För att ta del av deras tankar om Sveriges gemensamma framtid – och hur vi bäst tar oss igenom den digitala transformationen läs mer här.

Fakta:

Equinix, Inc (Nasdaq: EQIX) är globalt ledande inom digital infrastruktur och Equinix datacenter ger företag tillgång till snabba och säkra digitala förbindelser över hela världen. Med Equinix plattform kan företag smidigt skala upp verksamheten och snabbt lansera digitala tjänster globalt. Samtidigt erbjuder Equinix tillgång till molntjänster, nätverk, partners, och leverantörer som ingår i företagets ekosystem. 

Läs mer om Equinix här.

 

Mer från Equinix

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Equinix och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?