1515

Arbetsinvandring är bra för Sverige

På onsdagen höll Stefan Löfven och Ylva Johansson en presskonferens för att berätta att S vill begränsa arbetskraftsinvandringen. 

Foto:Henrik Montgomery/TT

Det är framför allt den lågutbildade invandringen de vill strypa. Högkvalificerad arbetskraft är fortfarande mer än välkommen. 

Motiveringen är att gruppen nyanlända, där arbetslösheten är hög, behöver dessa låglönejobb. Det finns tre hakar med den motiveringen. Den främsta är att den bygger på det felaktiga antagandet att det finns ett givet antal jobb att dela på i landet, oavsett villkor, kostnader, tillgång och efterfrågan. Så är det ju inte. Arbetsmarknaden är extremt dynamisk.

Den andra är att S nu plötsligt vill värna låglönejobben som de motarbetat med full kraft fram till igår.

Den tredje är att detta inte handlar om de nyanlända. S har under lång tid motsatt sig all arbetskraftsinvandring även från EU-länder, av rädsla för att det ska urholka svenska löner och välfärden. Göran Persson var på sin tid orolig över polska "välfärdsturister". Men det visade sig att de inte var ute efter bidragen, utan de ville faktiskt jobba. På så sätt skapades en marknad för privat städning som tidigare inte fanns i Sverige, och byggbranschen fick ett välbehövligt tillskott på arbetskraft. Polackerna var inte bara billigare (initialt åtminstone), utan ofta även skickliga hantverkare.

Finansminister Magdalena Andersson har ända sedan 2015 talat om risken att människor kommer från Polen, Rumänien och Bulgarien och tar jobb som de inte kommer kunna försörja sig på. Då talade hon ändå om EU-länder, vilket gjorde saken så mycket värre. De har rätt att arbeta här enligt den fria rörligheten, på samma sätt som svenskar har rätt att arbeta på restauranger och som sjuksköterskor i Norge och (hittills) i den brittiska finansbranschen.

Nu är det alltså den utomeuropeiska arbetskraften som är hotet. Restaurangägaren från Bangladesh tar hit och anställer landsmän. Kineser som arbetar i kem- eller biltvätten. Thailändare som städar eller jobbar inom skönhetsvård. Men det är inte så säkert att den syriska eller afghanska manliga flyktingen hade fått, eller sökt, jobb på den asiatiska restaurangen, eller som manikyrist. Arbetsmarknaden lever sitt eget liv. De som kan försörja sig bör välkomnas. 

S vill skapa en statlig myndighet som ska pröva behovet av den utomeuropeiska arbetssökande. Men företagen vet bäst själva vad de behöver. Det är helt onödigt att bygga en separat byråkrati för att kartlägga marknadens behov. Ylva Johansson säger att fackföreningarna inte kommer ha vetorätt som de hade innan alliansen ändrade lagen 2008. Men de får sannolikt stort inflytande över bedömningen av vilken arbetskraft som "behövs". De som försöker sköta arbetsmarknaden genom planekonomi har dock alltid, och kommer alltid, att misslyckas.

Stefan Löfven och Ylva Johansson säger sig vilja stoppa de arbetsgivare som i dag fuskar med tillstånd, försämrar villkoren efter att arbetstillstånd utfärdats, utnyttjar människor och har stora inslag av svart ekonomi. De ska självklart stoppas. De är kriminella. Men renhållningsarbetet mot svart arbetskraft kan och bör fortgå utan en ny myndighet vars syfte är att hindra driftiga personer från att komma hit. 

Dessutom är det ett utslag av bristande omdöme att lägga fram ett förslag som omfattar runt 6000 personer. 

Grundproblemet i svensk arbetsmarknad är fortfarande att skillnaden mellan lön och samlade bidrag ibland är för liten för att det ska löna sig att ta ett så kallat låglönejobb. Det är också därför vissa tjänster inte blir utförda, trots att det finns en efterfrågan, när priset är för högt. 

Om det är högutbildade ingenjörer man vill locka gäller följande: Ge dem gräddfil på Migrationsverket så att de inte hinner få ett annat jobb innan ärendet behandlats. Uttryck kraven i generella termer så att ingen behöver slängas ut på grund av ett mindre förbiseende från arbetsgivaren, vilket flera tidigare råkat ut för.


Innehåll från SiemensAnnons

Tekniken som skapar attraktiva fastigheter och bidrar till hållbar lönsamhet

Med tekniken som möjliggörare skapas ekonomisk och social hållbarhet. Med den insikten som grund levererar Siemens Smart Infrastructure en konkurrenskraftig portfölj som hjälper fastighetsbranschen att utveckla smarta, säkra, energieffektiva och hållbara lösningar i både befintliga och nya byggnader.

Som ett stort företag inom tekniksektorn vet Siemens vilka utmaningar fastighetsägare, hyresgäster och medarbetare står inför under uppförandet av smarta byggnader. Genom att nyttja teknik och smarta system i samverkan kan många av utmaningarna lösas men för en hållbar utveckling måste man även se bortom själva byggnaden. Med hjälp av bredden i portföljen kan Siemens hjälpa företag och samhälle att bland annat se möjligheterna i energiutmaningen, bidra till en hållbar laddinfrastruktur för fossilfria fordon och med teknisk infrastruktur skapa smarta byggnader som människor vill bo och arbeta i. Genom effektivt nyttjande av hyrd kontorsyta och ökad upplevelse för medarbetaren skapar dessa lösningar både social och ekonomisk hållbarhet samtidigt som fastighetens värde ökar.

– Omställningen för fastighetsägare går fort och jag tror att många känner en stress över ”Var ska jag börja?”. Vårt råd är att komma igång genom att sätta en långsiktig plan och att arbeta med öppna plattformar som möjliggör flexibilitet. Börja sedan med något som ger snabbt resultat, till exempel att åtgärda fastighetens mätarstruktur, det möjliggör energioptimering. Mitt råd är att våga fråga, det finns hjälp att få, säger Annika Persson, Branch Account Manager.

Siemens kopplar samman energisystem, byggnader och industrier på ett smart sätt där kunden alltid är i fokus, utgångsläget är utifrån kundens behov och en förståelse för verksamheten under uppförandets tre faser; design, konstruktion och förvaltning. Redan i designfasen är det viktigt att sätta en gemensam plan för vad som ska uppnås med byggnadens tekniska infrastruktur för att förebygga brister längre fram. Därför är öppna plattformar för kommunikation som både kan ta emot och leverera data nyckeln till framgång.  

– Vi hjälper vår kund att förbli nyfiken, vara uthållig, experimentera och anpassa sig genom vår adaptiva och intuitiva teknik. Tanken med Smart Infrastructure är att skapa ett ekosystem där morgondagens fastigheter, effektivt och hållbart, skall arbeta för de personer som lever och verkar där och inte tvärtom. Det bidrar till en hållbar utveckling för att skydda planeten för nästa generation samtidigt som samhället gör framsteg och bidrar till våra kunders framgång, berättar Annika Persson.

Om Siemens

Siemens gör världen till en mer uppkopplad och omtänksam plats där hållbar energi levereras pålitligt och effektivt. Med en bred portfölj av nätstyrning och automatisering; effektfördelning, omkoppling och styrning, fastighetsautomation, brandsäkerhet, säkerhetssystem, VVS-styrning och energilösningar förbättrar Siemens vårt sätt att leva och arbeta. Siemens Smart Infrastructure kopplar på ett smart sätt samman energisystem, byggnader och industrier.

siemens.se/smartabyggnader

 

Mer från Siemens

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Siemens och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?