Annons

Är Trumps kampanj mot Kina vår?

I somras rapporterade SvD:s utrikeskorrespondent Gunilla von Hall om de breda sociala förändringarna i Saudiarabien. Den tidigare strikt könsseparerade gatubilden är som förbytt. 

STRATEGI. USA:s politiska ledning har en idé om att isolera Kina på samma sätt som man isolerade Sovjetunionen. Kampanjen mot Huawei är bara början.
STRATEGI. USA:s politiska ledning har en idé om att isolera Kina på samma sätt som man isolerade Sovjetunionen. Kampanjen mot Huawei är bara början.Foto:Alex Brandon

På kort tid har kvinnor fått rätt att köra bil, sedlighetspolisen är borta, popmusiken flödar, slöjorna faller en efter en, män och kvinnor kan dela bord på restauranger och kaféer, förmyndarsystemet har avskaffats för kvinnor över 21, arbetsmarknaden är helt öppen för kvinnor och på universiteten är kvinnor i majoritet sedan länge.

Vad har hänt? På ett omedelbart plan beror förändringarna på att en ny generation har tagit makten med kronprinsen Mohammed bin Salman, född 1985, känd för sin dragning till franska gods och svindlande dyr konst. Han har en annan idé om sitt land.

På ett djupare plan handlar det om hur den hårdföra regimen ska överleva en rekordstor och omåttligt rik, välutbildad och internationell ungdomsgeneration. Man kan inte stänga inne ett folk som fått smak på världen.

Utvecklingen i Saudi är inte entydig och kommer säkert att drabbas av bakslag, men riktningen bekräftar en bred och lång mänsklig erfarenhet av att välstånd och utbildning leder till frihet.

Den erfarenheten är en bärande strategi i de senaste 30 årens internationalisering av demokratiernas ekonomier. Orsaken till att Sverige vill exportera kullager, telekom, militär luftradar, lastbilar och Sultansängar till världens värsta diktaturer är naturligtvis att det är lönsamt men också för att vi tror på vårt politiska system och att världen vinner på kontakter och ömsesidiga beroenden. Samma strategi gör att Saudi kan köpa fastigheterna runt Stureplan och raff i Lysekil och att Kina kan köpa Volvo Cars, vilket var räddningen för västsvensk bilindustri.

USA har förklarat krig mot den strategin. I senaste numret av Foreign Affairs skriver en rad representanter för Trump-administrationen om varför de senaste 30 årens utveckling var ett geopolitiskt misstag. Beviset: Kinas kommunistiska parti är fortfarande kommunistiskt. Den röda ideologin sägs åter hota demokratin över hela världen. USA:s politiska ledning har en idé om att isolera Kina på samma sätt som man isolerade Sovjetunionen. Kampanjen mot Huawei är bara början. Om vi har otur slutar det med krig i Sydkinesiska sjön eller i Formosasundet.

Det finns en klar lockelse i att dra sig tillbaka inför regimer man ogillar. Delar av allmänheten ser handel med diktaturer som omoralisk och hycklande. Att avbryta handelsförbindelser och tvinga hem företag uppfattas som renhårigt, begripligt och till synes handlingskraftigt. För opinionsbildare på vänsterkanten som ogillar kapitalism är det alltid lätt att ropa på köpbojkott. Men även liberaler faller lätt in i samma tongångar med motiveringen att hänsyn till företagsintressen inte ska få oss att vika för diktaturen. Därtill kommer det man kan kalla säkerhetsopinionen med delvis tydliga nationalistiska undertoner.

Men är det bra att avbryta ekonomiskt utbyte? Blir världen bättre? Vem gynnas egentligen?

Den motivering som låg till grund för förra veckans beslut att förbjuda Huaweis utrustning i svenska mobilnät var föredömligt klar. Men den var också mycket lik den amerikanska administrationens resonemang. Enligt Post och telestyrelsen, som lutar sig mot Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, är det inte Huawei som är problemet, än mindre dess teknik. Det är Kinas regim som är skälet. PTS vet inte om Huaweis teleantenner industrispionerar, men man vet att Kina kan göra det, alltså kan vi inte ha kinesisk teknik i centrala nät.

Det kan hända att det är rätt att stänga ute Huawei, sådant är svårt att bedöma. Baksidan är att 5g-nätet blir dyrare, försenat och går miste om den framtida utvecklingen hos den världsledande aktören. Samt att svenska företag kan drabbas av motåtgärder i Kina.

Ett kinafritt nät är kanske värt allt detta. Men utgångspunkten tål verkligen att diskuteras. PTS, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har inte i uppgift att bedöma det politiska och civilisatoriska värdet av kvalificerade ekonomiska relationer med Kina. Deras fokus är snävare. Det är ett skäl till att de inte styr handelspolitiken.

Den motivering som stängde ute Huawei är en del i USA:s försök att isolera Kina. Den kan i praktiken underkänna Geelys närvaro i Göteborgs fordonsindustri och borde diskvalificera Ericssons närvaro i Kina, liksom kinesiska utbytesstudenter och doktorander på svenska tekniska högskolor. Om vi tror att varje kinesiskt företag och varje kinesisk medborgare spionerar på oss och har fientliga avsikter bör vi gå med i USA:s bojkott.

Men tror vi det och vill vi det? Och varför tror vi plötsligt att kineser är väsensskilda från alla andra människor, inklusive saudier? De västliga demokratierna bör ha självförtroende nog att tro på styrkan i sitt eget politiska och ekonomiska system. 

Kinas framväxt har gjort livet bättre för hundratals miljoner människor. Tappa inte hoppet om dem och glöm inte att Kinas demokratirörelse var först ut på försommaren 1989 då allt började. Det kan hända igen. Och instabiliteten i Washington gör just nu att USA har svårt att fungera som västvärldens ledare. Den rollen kan delas av EU men då måste européerna tänka själv.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?