1515
Annons

Är Trumps kampanj mot Kina vår?

I somras rapporterade SvD:s utrikeskorrespondent Gunilla von Hall om de breda sociala förändringarna i Saudiarabien. Den tidigare strikt könsseparerade gatubilden är som förbytt. 

STRATEGI. USA:s politiska ledning har en idé om att isolera Kina på samma sätt som man isolerade Sovjetunionen. Kampanjen mot Huawei är bara början.
STRATEGI. USA:s politiska ledning har en idé om att isolera Kina på samma sätt som man isolerade Sovjetunionen. Kampanjen mot Huawei är bara början.Foto:Alex Brandon

På kort tid har kvinnor fått rätt att köra bil, sedlighetspolisen är borta, popmusiken flödar, slöjorna faller en efter en, män och kvinnor kan dela bord på restauranger och kaféer, förmyndarsystemet har avskaffats för kvinnor över 21, arbetsmarknaden är helt öppen för kvinnor och på universiteten är kvinnor i majoritet sedan länge.

Vad har hänt? På ett omedelbart plan beror förändringarna på att en ny generation har tagit makten med kronprinsen Mohammed bin Salman, född 1985, känd för sin dragning till franska gods och svindlande dyr konst. Han har en annan idé om sitt land.

På ett djupare plan handlar det om hur den hårdföra regimen ska överleva en rekordstor och omåttligt rik, välutbildad och internationell ungdomsgeneration. Man kan inte stänga inne ett folk som fått smak på världen.

Utvecklingen i Saudi är inte entydig och kommer säkert att drabbas av bakslag, men riktningen bekräftar en bred och lång mänsklig erfarenhet av att välstånd och utbildning leder till frihet.

Den erfarenheten är en bärande strategi i de senaste 30 årens internationalisering av demokratiernas ekonomier. Orsaken till att Sverige vill exportera kullager, telekom, militär luftradar, lastbilar och Sultansängar till världens värsta diktaturer är naturligtvis att det är lönsamt men också för att vi tror på vårt politiska system och att världen vinner på kontakter och ömsesidiga beroenden. Samma strategi gör att Saudi kan köpa fastigheterna runt Stureplan och raff i Lysekil och att Kina kan köpa Volvo Cars, vilket var räddningen för västsvensk bilindustri.

USA har förklarat krig mot den strategin. I senaste numret av Foreign Affairs skriver en rad representanter för Trump-administrationen om varför de senaste 30 årens utveckling var ett geopolitiskt misstag. Beviset: Kinas kommunistiska parti är fortfarande kommunistiskt. Den röda ideologin sägs åter hota demokratin över hela världen. USA:s politiska ledning har en idé om att isolera Kina på samma sätt som man isolerade Sovjetunionen. Kampanjen mot Huawei är bara början. Om vi har otur slutar det med krig i Sydkinesiska sjön eller i Formosasundet.

Det finns en klar lockelse i att dra sig tillbaka inför regimer man ogillar. Delar av allmänheten ser handel med diktaturer som omoralisk och hycklande. Att avbryta handelsförbindelser och tvinga hem företag uppfattas som renhårigt, begripligt och till synes handlingskraftigt. För opinionsbildare på vänsterkanten som ogillar kapitalism är det alltid lätt att ropa på köpbojkott. Men även liberaler faller lätt in i samma tongångar med motiveringen att hänsyn till företagsintressen inte ska få oss att vika för diktaturen. Därtill kommer det man kan kalla säkerhetsopinionen med delvis tydliga nationalistiska undertoner.

Men är det bra att avbryta ekonomiskt utbyte? Blir världen bättre? Vem gynnas egentligen?

Den motivering som låg till grund för förra veckans beslut att förbjuda Huaweis utrustning i svenska mobilnät var föredömligt klar. Men den var också mycket lik den amerikanska administrationens resonemang. Enligt Post och telestyrelsen, som lutar sig mot Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, är det inte Huawei som är problemet, än mindre dess teknik. Det är Kinas regim som är skälet. PTS vet inte om Huaweis teleantenner industrispionerar, men man vet att Kina kan göra det, alltså kan vi inte ha kinesisk teknik i centrala nät.

Det kan hända att det är rätt att stänga ute Huawei, sådant är svårt att bedöma. Baksidan är att 5g-nätet blir dyrare, försenat och går miste om den framtida utvecklingen hos den världsledande aktören. Samt att svenska företag kan drabbas av motåtgärder i Kina.

Ett kinafritt nät är kanske värt allt detta. Men utgångspunkten tål verkligen att diskuteras. PTS, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har inte i uppgift att bedöma det politiska och civilisatoriska värdet av kvalificerade ekonomiska relationer med Kina. Deras fokus är snävare. Det är ett skäl till att de inte styr handelspolitiken.

Den motivering som stängde ute Huawei är en del i USA:s försök att isolera Kina. Den kan i praktiken underkänna Geelys närvaro i Göteborgs fordonsindustri och borde diskvalificera Ericssons närvaro i Kina, liksom kinesiska utbytesstudenter och doktorander på svenska tekniska högskolor. Om vi tror att varje kinesiskt företag och varje kinesisk medborgare spionerar på oss och har fientliga avsikter bör vi gå med i USA:s bojkott.

Men tror vi det och vill vi det? Och varför tror vi plötsligt att kineser är väsensskilda från alla andra människor, inklusive saudier? De västliga demokratierna bör ha självförtroende nog att tro på styrkan i sitt eget politiska och ekonomiska system. 

Kinas framväxt har gjort livet bättre för hundratals miljoner människor. Tappa inte hoppet om dem och glöm inte att Kinas demokratirörelse var först ut på försommaren 1989 då allt började. Det kan hända igen. Och instabiliteten i Washington gör just nu att USA har svårt att fungera som västvärldens ledare. Den rollen kan delas av EU men då måste européerna tänka själv.


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder. 

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här. 

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter 

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter: 

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande 

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen. 

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen: 

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten. 

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen. 

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys. 

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här. 

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?