ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Äntligen avskaffas värnskatten

  • Foto: Pontus Lundahl/TT

LEDARE. En av de få konkreta och datumsatta skatteförändringarna i fredagens politiska överenskommelse är den slopade värnskatten. Det är en skatt som har getts en oproportionerligt stor vikt i det politiska klimatet. Den är enbart skadlig, den kostar nästan ingenting att avskaffa, den skulle egentligen ha varit tillfällig men blev kvar i 25 år.

Göran Persson införde den under budgetsaneringen och den fick snabbt namnet ”värnskatt” för att ge associationer till första världskrigets extraskatt med samma namn. Men den här gången infördes den inte för att finansiera ett underdimensionerat försvar, utan enbart av politiska skäl.

Göran Persson anade nog inte helt hur mycket problem han gav de borgerliga partierna när skatten infördes.

Efter alliansvinsten 2006 var det Reinfeldt och Borg som blockerade ett avskaffande av värnskatten. Eftersom triangulering var statskonst för dem ville Moderaterna inte äventyra stödet från de breda väljargrupper som hade hoppat över blockgränsen.

Att en datumsatt slopad värnskatt varken fanns med i alliansens reformagenda från i somras eller i M-KD-budgeten öppnade för den förhandlingsseger som Stefan Löfven nu kan fira.

Värnskatten är en del – men bara en del – av Sveriges höga marginalskatter. Eftersom den är den symboliskt mest laddade är mycket dock vunnet i skattedebatten. Rimligen blir det mindre känsligt att tala om exempelvis den 20-procentiga nivån på den statliga inkomstskatten (den kan sänkas) eller på skattesatsen för kapitalvinster (30 procent, internationellt hög).

De andra framsteg som C tar åt sig äran av på skatteområdet läggs i utredningar eller är ytterst begränsade. Och även skattehöjningar aviseras, som högre skatter för finansiella företag.

C får igenom en rad undantag för små företag, som specialregler för arbetsgivaravgifter (men det som verkligen behövs är generella nivåsänkningar).

Och inte ska det betraktas som en seger att generationsväxling i familjeföretag ska underlättas – det fanns med i ett regeringsförslag från den rödgröna regeringen men försvann i kaoset om misstroendehot 2017. Det är alltså redan S-politik.

De förhandlande partierna bör också använda korrekta begrepp för att inte vilseleda väljarna. Rubriken ”Ta bort flyttskatten” handlar inte om flyttskatten (reavinstkatten på 22 procent ), utan om att slopa räntebeläggningen av uppskov. Slopad flyttskatt är det rakt inte.

Om det blir en S-ledd regering får C och L ett stort ansvar för att se till att alla skattesänkningarna faktiskt genomförs. Och att se till att Socialdemokraterna inte får återfall i populistisk skattedemagogi. Det blir en utmaning.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies