1515
Annons

Anpassa bidragen till en ny större värld

LEDARE. Det är lätt att glömma hur fort det gick för Sverige att bli en del av världen.

TVEKA INTE. En betydande del av den organiserade kriminaliteten gäller välfärdssystemen. Politikerna bör lyssna på experterna och agera skyndsamt.
TVEKA INTE. En betydande del av den organiserade kriminaliteten gäller välfärdssystemen. Politikerna bör lyssna på experterna och agera skyndsamt.Foto:Johan Nilsson/TT

För 30 år sedan trodde ingen på allvar att Sverige skulle ansöka om EU-medlemskap, och faktiskt redan året därefter. Svenska studenter omfattades inte av Erasmus och kunde inte delta i detta internationella utbyte. Att arbeta utanför Norden krävde arbetstillstånd. Och det var inte tal om att fylla bilen med tyskt vin och köra hem det på färjan (Öresundsbron fanns ju inte). Det var en annan värld, som vi inte vill tillbaka till.

Svenskarna har förändrats, blivit mycket mer internationella än vi redan var innan. Men har välfärdssystemet hängt med? Och vaksamheten inför hur det kan missbrukas? Nej.

Många svenskar som har arbetat utomlands en period vet att socialförsäkringssystemet är något av det minst internationella som finns. Varje land har sitt eget upplägg, och det är viktigt för varje land att utreda vilket lands försäkring som ska gälla.

Så länge man håller sig i Sverige är det sällan några problem.

Men hur är det då om någon uppger sig vara i Sverige men inte är det i realiteten? Och hur blir det när svenska generösa familjeförmåner kombineras med ett internationellt liv, där man arbetar och bor på flera olika ställen?

Frågan har varit politiskt känslig, åtminstone sedan EU:s utvidgning i början av 00-talet. Då handlade det om att människor från fattigare länder skulle komma till Sverige och ta för sig av barnbidrag. Statsminister Göran Persson, själv pådrivande för utvidgningen, ville ha begränsningar under några år för nya medlemsländer, men vek sig när debatten kantrade till att handla om misstroende mot östeuropéer. Och i Folkpartiet uppstod för övrigt bitter strid mellan två falanger i frågan, mellan partiledaren Lars Leijonborgs linje för försörjningskrav och motståndarsidans Erik Ullenhag.

Integrationssträvandena i EU var starka då, och det blev omöjligt att försvara idén om övergångsregler. Utredaren Berit Rollén föreslog åtgärder, men ingenting hände. Därmed kvarstod situationen att det räckte med tio timmars arbete i veckan för att få del av en rad välfärdsförmåner.

De senaste åren har välfärdsersättningarna drabbats av en annan påfrestning – missbruk med uppgifter om bosättning. Tre tidigare försäkringskassedirektörer, med Stig Orustfjord i spetsen, skrev tidigare i veckan ett debattinlägg i DN. Där hävdade de att folkbokföringen närmast har kollapsat och att det inte finns kontroll över vilka som bor och uppehåller sig i landet. Dessutom saknar Sverige kontroll över vilka som har lämnat landet men ändå behåller sina bidrag.

De skissar på två vägar, den ena skärpt kontroll med hembesök och arbetsplatsbesök. Den andra att låta de ersättningar som beror på bosättning, som barnbidrag, skötas av kommunerna som har bättre möjlighet att kontrollera omständigheterna.

Samtidigt flaggar Skatteverkets chef i SvD för att det behövs åtgärder för att stävja fusk med hjälp av samordningsnummer, som ges till dem som inte är folkbokförda här.

Det finns åtminstone två problematiska förhållningssätt i bakgrunden:

Det ena är inställningen till välfärdsförmåner generellt. Få fysiska kontroller, sällan öga mot öga. Pengarna ska bara komma, bara ladda ned appen, med deviserna ”vabruari”, ”vabbolution” och ”sjukt smidigt att vabba”. En myndighet som använder ett sådant språkbruk utstrålar inte precis restriktivitet.

Det andra, och allvarligare, är den politiska kultur som har växt fram med svaga minoritets- och koalitionsregeringar, där det minst restriktiva partiet har fått avgöra frågor som gäller övervakning och kontroll. Den som först upptäcker nya typer av missbruk är i regel den ansvariga myndigheten. När en sådan myndighet uppmärksammar politikerna på detta förtjänar det att tas på allvar. När en statlig utredare bekräftar detta bör det leda till åtgärd.

De senaste åren har åtminstone två stora utredningar gjorts om välfärdsbrott med detaljerade förslag till regeländringar. Om välfärdssystemet ska fortsätta att fylla sin funktion måste politikerna genomföra dessa förslag.


Innehåll från MetaAnnons

3 strategiska steg för att sälja livsmedel och mat i en digital värld

Svensk e-handel fortsätter att växa från rekordhöga pandeminivåer. I livsmedelsbranschen tar nya aktörer som taxi- och matkasseföretag marknadsandelar. Nya tider kräver nya metoder – här är Metas, före detta Facebook, bästa tips för att lyckas.

Under 2020 växte svensk e-handel med 49 procent enligt den årliga undersökningen E-barometern. Många väntade sig en tillbakagång i takt med att samhället öppnade, men när den första halvan av 2021 summerades visade sig en fortsatt ökning på 16 procent. I sin rapport ”The State of Grocery Retail 2021” rapporterar McKinsey om tillväxtnivåer av e-handel i Europa inom dagligvaruhandeln på 55 procent under 2020. Sverige sticker ut med den högsta tillväxten i Europa på hela 95 procent.

Johnas Liljegren, ansvarig för retail på Meta i Sverige, poängterar att pandemin inte är över än, men att företagets data pekar på att den snabbt accelererande digitaliseringen kommer fortsätta i samma riktning.

– Många beteendeförändringar hänger kvar och vissa har sannolikt permanentats. Att mycket av vår inspiration och kommunikation med varandra kommer från Metas plattformar var en trend innan pandemin men den accelererades som så mycket annat. Vi ser idag eller framåt inget trendbrott där, även om tillväxten möjligtvis mattas av, säger han.

En undersökning av undersökningsföretaget YouGov från våren 2021 visade att hela 89 procent av svenskarna hade handlat matvaror online under de senaste sex månaderna. Prisvärdhet, bekvämlighet och utbud av produkter var de faktorer som mest sannolikt påverkade hur, och från vem, man väljer att konsumera sina dagligvaror. God service var den mest avgörande orsaken till att återkomma till samma handlare vid nästa köptillfälle. 

Johnas Liljegren menar att utvecklingen där nu en majoritet av svenskarna testat onlinehandel, även inom detaljhandeln, ställer högre krav på företag. Faktorn bekvämlighet var tidigare starkt kopplad till närhetsprincipen, men hur påverkas den nu när bekvämlighet också innefattas av nya distributionsmöjlighet?

Produktutbudet och att agilt marknadsföra det som finns tillgängligt ställer också högre krav på minskade ledtider för sin kommunikation. Det är av extra stor vikt då hela 27 procent i YouGov-undersökningen säger att nackdelen med att handla mat online är att produkterna ibland är slut eller inte finns tillgängliga.

– Nya vanor och beteenden hos oss som konsument, här genom ett ökat digitalt beteende, påverkar de förväntningar vi har på de bolag eller varumärken vi vänder oss till. Det som var nytt igår blir en lägstanivå idag som alla bolag behöver förhålla sig till, säger Johnas Liljegren.

Nya aktörer breddar branschen

Digitaliseringen har gjort livsmedelsbranschen mer splittrad än någonsin och en person på jakt efter mat har många vägar att gå. Du kan beställa matkassar och matvaror från de klassiska livsmedelskedjorna, men även av branschledande onlineföretag och supernischade tjänster. Samma matvaror kan beställas som kompletteringar till take away-maten – eller i vissa fall tillsammans med bokleveransen. 

Ett resultat av den ökade konkurrensen är, förutom kraven på god service, även högre krav på hur företag och varumärken kommunicerar med sin målgrupp. Tidigare nämnd YouGov-undersökning visar att svenskar är ovanligt tillåtande och mottagliga för personaliserad reklam – jämfört med andra länder upplever de den mycket mer hjälpfull än påträngande. Johnas Liljegren ser matkasseföretagens framgång som ett typiskt tecken i tiden där produkten, marknadsföringen och communitybyggandet går hand i hand.

– Vi ser i våra data att kunder efterfrågar inspiration och enkelhet, vilket gett matkassar marknadsandelar från lösplock. Plattformar som Instagram inspirerar via stora matkonton, men även genom matrelaterade inlägg man får från sina vänner. Här finns stora möjligheter att bygga varumärke, lojalitet och ta marknadsandelar för den som vågar tänka nytt, säger han.

Tre strategier som säljer och bygger varumärke

Så till den stora frågan: hur ska varumärken och företag agera för att lyckas med sin marknadsföring och i slutändan få fler kunder och högre marginaler? Meta sammanfattar svaret med tre strategiska grundpelare som marknadsförare bör vara särskilt uppmärksamma på. Det handlar om de allmängiltiga mänskliga behoven gemenskap, lätthet och glädje. Med de tre orden som ledstjärnor finns alla möjligheter att lyckas digitalt. 

– Den grundläggande insikten handlar om hur vi som konsumenter vill, och kan, bygga våra egna konsumtionsmönster som varumärken och företag får rätta sig efter. Det kräver andra typer av värdeskapande och relationsbyggande aktiviteter från företagen, säger Johnas Liljegren.

Johnas Liljegren om de tre strategiska pelarna:

Gemenskapen, att skapa en communitykänsla, är nära förknippad med mat. Vi intresseras av mat som aldrig förr och vänder oss till varandra i digitala miljöer för inspiration och sällskap. Guinness förde samman rugbyälskare i en livesänd ”cook-along”, Mars M&M skapade en virtuell Halloween med tillhörande Instagram AR-filter och listan på matrelaterade välgörande initiativ under pandemin tycks aldrig ta slut. Hur kan ditt varumärke eller företag bli en del av ett community eller skapa ett eget?

Lätthet handlar om att minska friktionen i alla steg. Det ska vara lätt att köpa dina tjänster och varor. Toleransen för långsamma tjänster är låg, antalet konverteringar på en webbplats kan minska med hela 20 procent för varje sekunds fördröjning och allt fler varor och tjänster kan nu köpas med under en timmes leveranstid. Tjänster som Instagram och Facebook Shop som möjliggör köp via sociala medier eller rika annonsformat som Instant Experience driver den sömlösa och friktionslösa utvecklingen framåt. 

Glädje är en ofta underskattad och underutnyttjad del av kundupplevelser och marknadsföring. Nästan hälften av de mest älskade varumärkena i USA är kopplade till mat och dryck enligt undersökningen Morning Consult’s Most Loved Brand. Och när omvärldsbevakningstjänsten Sprinklr analyserade miljontals matrelaterade konversationer i sociala medier så var glädje den klart vanligaste känsla som förmedlades. I samma undersökning såg man även en dubblering av positiva mat- och dryckupplevelser i samband med intensiva utbrott under pandemin. Människor finner glädje i sina mat- och dryckupplevelser och de varumärken som kan bli en del av det har mycket att vinna.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?