ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ännu ett plastförbud är fel väg att gå

  • NYA PLASTFÖRBUD. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin vill se än mer långgående plastförbud än de man har beslutat om inom EU. Foto: Christine Olsson/TT

LEDARE. Sverige ska vara ett föredöme. Parollen är ständigt återkommande i svensk politik.

Framför allt sägs detta om frågor som till sin karaktär är globala problem, där det kan tyckas självklart vad som är rätt och riktigt. Till saken hör att tillvägagångssätten inte nödvändigtvis är likna givna.

Den globala nedskräpningen av plast är en sådan fråga. Varje år hamnar mellan 5 och 13 miljoner ton plast i världshaven, varav 150 000-500 000 ton i EU:s hav. För att komma tillrätta med problemet har EU drivit på för såväl en plaststrategi som genom ett nyligen godkänt engångsplastdirektiv som förbjuder vissa engångsartiklar i plast från 2021.

Nu har den svenska regeringens kamp mot plast i vår miljö intensifierats. Inom ramen för sin gröna skatteväxling driver man bland annat ett förslag om skatt på plastbärkassar. På måndagen kom ett förslag om förbud mot plastmuggar och livsmedelsbehållare av plast för engångsbruk. Det sägs vara ett sätt att gå längre än EU:s engångsplastdirektiv, där dessa inte förbjuds.

Att Sverige har ambitionen om att gå före i olika frågor är absolut beundransvärt. Huruvida vi lyckas beror på hur vi väljer att göra det, och om vi inspirerar andra.

Dessvärre har våra tidigare försök inte alltid varit vidare genomtänkta. I klimatfrågan lyckades Sverige med konststycket att förekomma den process som skulle besluta hur stora utsläppsminskningar varje medlemsland i EU skulle genomföra. Resultatet blev att Sverige, på grund av sina högt satta egna mål, tillsammans med Luxemburg ska genomföra de största utsläppsminskningarna, medan andra länder slipper undan ansvar. Till exempel behöver Bulgarien inte minska sina utsläpp alls, trots att landet släpper ut mer koldioxid än Sverige.

Siffrorna över plast i havet lämnar mycket att önska, men EU:s andel av världens plastnedskräpning är mellan 1 och 10 procent. Sveriges andel av detta är svår att uppskatta. Däremot hamnar den absoluta merparten av plasten från EU i Medelhavet, där de största europeiska nedskräparna är Frankrike, Italien och Spanien.

Men att Sverige inte är en stor bidragande anledning till problemet, innebär inte att vi ska vara åskådare. Däremot är det ett faktum att olika länder inte nödvändigtvis bör hantera problem på samma sätt.

Ett exempel där plastförbud har varit framgångsrikt är i Indien. I landets kamp mot plast kom lösningen från svenska Billerud Korsnäs, ett pappersbolag som i dag är störst på den indiska marknaden vad gäller tillverkningen av nedbrytbart ersättningsmaterial som används för vissa förpackningar som tidigare var gjorda i plast.

Men det finns ingen jämförelse mellan Indiens hantering av plast och Sveriges. Indien är ett land utan i princip någon som helst avfallshantering eller återvinning. I Sverige återvanns 44 procent av plastförpackningarna 2017. Problematiken kring nedskräpning är av helt olika proportioner.

Sveriges förmåga att leda i frågan om plastnedskräpning är sannolikt baserad på vår industris förmåga att driva fram nedbrytbara material, som i fallet med Billerud Korsnäs. Ett förbud kanske är mer passande i de delar av världen, eller EU, där behovet av förbudet legitimeras av nedskräpningens storlek.

Trots detta väljer den svenska regeringen att förekomma det förbud som Sverige kommer att omfattas av, genom att föreslå ytterligare förbud. Det är tveksamt om någon kommer vilja följa vårt exempel, framför allt eftersom de varor som föreslås förbjudas är undantagna från EU-direktivet med anledning av att det inte finns ”lättillgängliga alternativ som är lämpliga och mer hållbara”. I stället anges det att användningen av dessa ska minska.

Arbetet för att anpassa sig till EU-direktivet pågår sannolikt redan inom såväl den svenska industrin som i andra delar av unionen. Snarare än att införa ytterligare förbud, borde Sverige invänta marknadens respons.

Vår förmåga att globalt bidra till minskad plastnedskräpning vilar på näringslivet och dess innovationer, inte rödgrön symbolpolitik.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies