1515
Annons

Annie Lööf går rakt i utredningsfällan

Att låta S-MP-regeringen sitta kvar, fortsätta med Stefan Löfven som statsminister och spränga alliansen är ingen liten sak för ett parti som i vått och torrt lovade det motsatta. Det är ett skyhögt politiskt pris för Centerpartiet.

VÄNTLÄGE. I realiteten vill Annie Lööf att hennes parti ska släppa fram Stefan Löfven i utbyte mot en överenskommelse om en rad utredningar.
VÄNTLÄGE. I realiteten vill Annie Lööf att hennes parti ska släppa fram Stefan Löfven i utbyte mot en överenskommelse om en rad utredningar.Foto:Pontus Lundahl/TT

Därför gör Annie Lööf klokt i att låta som ett återfall till rollen som näringsminister när hon på fredagen läste upp den långa överenskommelsen med S. Men om man tittar närmare på vad C, L, S och MP har kommit överens om är det mesta till intet förpliktigande. Nästan alla förslag handlar om att tillsätta en utredning.

Utredningsväsendet är en omistlig del av svensk demokrati och förvaltning. Men utredningar är också ett känt sätt för regeringar att förhindra eller försena frågor som man egentligen inte vill ha avgjorda.

Detta är vad man har kommit överens om:

Man ska tillsätta en utredning 2019 eller 2020 om att förändra 3:12-reglerna. En utredning om breddning av rutavdraget ska tillsättas 2019. 

Ett förenklat regelverk och enklare beskattning för mikroföretagare ska utredas 2020.

Regeringskansliet ska göra en utredning, en så kallade departementsserie, om en bortre parantes i a-kassan. (Göran Perssons regering gjorde detsamma några gånger utan att något hände eftersom LO sa nej.)

Arbetsrätten ska utredas, med särskild betoning på undantag i lagen om anställningsskydd. Problemen med kompetensutvisningarna ska utredas.

Centerpartiets landsbygdspaket har omvandlats till sex utredningar. En om förenklade byggregler vid strandnära lägen. En annan utredning om förenklade bygglov för lantbruk. En tredje om ett nytt reseavdrag. Och en fjärde utredning om försäljning av alkoholhaltiga drycker. En femte utredning om hur stärkt äganderätt för skogsägare ska kunna förenas med internationella konventioner om biologisk mångfald. Och en sjätte utredning om hur man "effektivt" ska kunna skydda hotade arter gentemot enskilda skogsägare ska tillsättas 2019 eller 2020.

För säkerhetsskull ska man tillsätta en utredning om hur Sverige ska arbeta för att minska antibiotikaanvändningen i djurhållningen globalt.

Det klimatpolitiska ramverket ska utredas på nytt med en egen ny utredning. Miljövänligare godstransporter ska utredas. En utredning om förbud mot nyförsäljning av fossildrivna bilar ska tillsättas, liksom en egen utredning om hur Sverige ska få en cirkulär och biobaserad ekonomi.

En integrationsutredning tillsätts för att reda ut "en svensk nystart".  En särskild utredning om att SFI-undervisningen ska knytas till bidrag tillsätts. En utredning om hur man ska minska hedersbrotten tillsätts 2019 eller 2020. 

Den friare hyressättningen i nyproduktion får också en egen utredning under nästa år. En särskild kommission ska tillsättas för att utreda hur marknadshyror kan få genomslag i äldre bostadsbestånd. Kommissionens slutsatser presenteras 2021. Boverket ska utreda ökat byggande i trä.

Högre kvalitetskrav i skolan ska utredas 2020 till 2022. Lagen om tillgång till elevhälsa ska utredas 2021. Övergång till ämnesbetyg i gymnasiet ska utredas 2020. 

Assistansen och LSS ska utredas en gång till 2021. Och migrationspolitiken ska självklart utredas i en parlamentarisk kommitté, dock med redan uppgjorda villkor.

De flesta utredningar har årtal för tillsättning och ett årtal i slutet av mandatperioden då lagstiftning bör presenteras. C och L ska få vara med i utformande av utrednings- och kommittédirektiv. Men sedan äger regeringen utredningsväsendet. Det är ministern som bestämmer om utredningar ska få mer tid och hur eventuell lagstiftning ska utformas. Därtill är utredare självständiga och ingen, särskilt inte C och L, vet vad utredningarna kommer att föreslå.

Med tanke på hur Löfven-regeringen byggde hela den förra mandatperiodens maktfråga på en utredningsbluff, den om vinst i välfärden, är det lätt att se vilket formidabelt utrymme S och MP håller på att få. Vad ska C och L göra om utredningar försenas? Föreslår "fel" slutsats? Kräver ytterligare beredning? Ska de hota med regeringskris på grund av att hotade fjärilar får företräde framför skogsbönder?

Löfven kommer att sitta tryggt och genomföra det han har lust med och det som LO, som sitter i hans partistyrelse, kan acceptera. Och hela upplägget ska godkännas av V.

Hjälp Tyskland hålla värmen i vinter

Utsikterna för tysk ekonomi är bräckliga, enligt finansminister Christian Lindner. 

Att döma av färska ekonomiska indikatorer är det ingen överdrift.

ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.
ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.Foto:Jonas Ekströmer/TT

De inflationstyngda tyska konsumenterna har dragit ned kraftigt på sina inköp. Aktörer både inom den tyska industrin och finansmarknaden spår dystra tider när de tillfrågas av konjunkturinstitut. 

Lägg till det den pågående torkan som orsakat sjunkande vattennivåer och framkomlighetsproblem på floden Rhen – en viktig komponent i den tyska industrins transportnät – vilket förvärrar problemen i logistikkedjorna.

Men den stora boven i dramat heter Vladimir Putin. Risken är påtaglig att den ryska presidenten helt vrider av gaskranarna till grannlandet i vinter. 

Om inte tyskarna lyckas dra ned på gaskonsumtionen rejält väntar elransonering.

Runt om i Europa anas viss skadeglädje. Bland sydeuropéer tycks bittra minnen från finanskrisen ha väckts till liv. Men också i Sverige mumlas det om att tyskarna får skylla sig själva som försatt sig i den här situationen. Merkel-regeringen borde ha insett att det var naivt att göra sig så beroende av rysk energi.

Det kan man absolut tycka. 

Angela Merkel fattade ett antal beslut under sina år som förbundskansler som med facit i hand har visat sig vara olyckliga – inte minst att stänga ned kärnkraftverken i förtid. 

Samma sak gäller beslutet av förbjuda inhemsk fracking, en metod för att utvinna naturgas, till förmån för att bygga gasledningar till Ryssland.

Samtidigt var det inte den tyska förbundskanslers naivitet som orsakade kriget i Ukraina. Angela Merkel investerade i tron att täta affärsförbindelser och handel med Ryssland skulle förhindra framtida konflikter. Hon investerade i freden, men det räckte inte.

Men dagens Europa har varken råd med efterklokhet eller skadeglädje. Tvingas tyskarna till elransonering kommer den tyska ekonomin att drabbas hårt, vilket betyder stora problem för hela kontinenten med tanke på Tysklands roll som industriell motor. Drygt 10 procent av Sveriges export går exempelvis dit. 

De skyhöga elpriserna som lär följa kommer heller inte att stanna i Tyskland. Hela EU kommer att drabbas, inte minst södra Sverige, vilket riskerar att förvärra krisen. 

Det hotar i sin tur det folkliga stödet för EU:s styrande politiker, sammanhållningen inom EU, våra sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina – en ond spiral där endast Putin står som vinnare.

Ett sådant mardrömsscenario måste till varje pris undvikas. Ett viktigt steg på vägen är att inse att Tysklands sak är hela Europas.

För svenskt vidkommande är relationen med Tyskland extra viktig, och inte bara på grund av handeln. Som ny Nato-medlem kommer Sverige att vara i behov av en trygg och stark nordeuropeisk allierad inom försvarsalliansen att ta rygg på. Detsamma gäller vår tillvaro inom EU efter britternas sorti. 

Därför är det positivt att Magdalena Andersson får besök av just förbundskansler Olaf Scholz på tisdagen. De ska bland annat diskutera klimatomställningen och besöka Scania i Södertälje för att provköra ellastbilar.

Det är viktigt att komma ihåg att Tyskland tillhör den goda sidan inom europeisk klimatpolitik, trots att rubrikerna numera mest handlar om återstartade kolkraftverk och fiskdöd. Utan den tyska regeringens stöd hade EU:s klimatambitioner knappast varit så höga som de är i dag. 

De återstartade kolkraftverken, bygget av fem LNG-terminaler, gasavtal med Qatar och planerna på att förlänga kärnkraftverkens livslängd ska snarare ses som utslag av politisk realism – inte minst av regeringspartiet Die Grünen – för att klara landets energiförsörjning på kort sikt.

Förhoppningsvis inser Scholz & Co att kärnkraftverken bör drivas vidare också på längre sikt. Magdalena Andersson skulle annars kunna berätta om de dyrköpta svenska lärdomarna av att stänga ned fullt fungerande verk av ideologiska skäl. 

Tyskarna bör också ompröva frackingförbudet för att i framtiden minimera risken att behöva använda kolkraft eller göra sig beroende av gasproducerande diktaturer.

Men i närtid är det framför allt viktigt att EU-länderna håller ihop och samarbetar – att alla gör sitt för att nå EU-kommissionens mål om att minska gaskonsumtionen med 15 procent till i vinter. 

Detsamma gäller möjligheten att dela med sig av el- och gasresurser om något land drabbas av brist, snarare än att göra som Norge som nu hotar med att begränsa elexporten. 

I förlängningen är det en investering i Europas välstånd, och i freden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera