1515
Annons

Annie Lööf går rakt i utredningsfällan

Att låta S-MP-regeringen sitta kvar, fortsätta med Stefan Löfven som statsminister och spränga alliansen är ingen liten sak för ett parti som i vått och torrt lovade det motsatta. Det är ett skyhögt politiskt pris för Centerpartiet.

VÄNTLÄGE. I realiteten vill Annie Lööf att hennes parti ska släppa fram Stefan Löfven i utbyte mot en överenskommelse om en rad utredningar.
VÄNTLÄGE. I realiteten vill Annie Lööf att hennes parti ska släppa fram Stefan Löfven i utbyte mot en överenskommelse om en rad utredningar.Foto:Pontus Lundahl/TT

Därför gör Annie Lööf klokt i att låta som ett återfall till rollen som näringsminister när hon på fredagen läste upp den långa överenskommelsen med S. Men om man tittar närmare på vad C, L, S och MP har kommit överens om är det mesta till intet förpliktigande. Nästan alla förslag handlar om att tillsätta en utredning.

Utredningsväsendet är en omistlig del av svensk demokrati och förvaltning. Men utredningar är också ett känt sätt för regeringar att förhindra eller försena frågor som man egentligen inte vill ha avgjorda.

Detta är vad man har kommit överens om:

Man ska tillsätta en utredning 2019 eller 2020 om att förändra 3:12-reglerna. En utredning om breddning av rutavdraget ska tillsättas 2019. 

Ett förenklat regelverk och enklare beskattning för mikroföretagare ska utredas 2020.

Regeringskansliet ska göra en utredning, en så kallade departementsserie, om en bortre parantes i a-kassan. (Göran Perssons regering gjorde detsamma några gånger utan att något hände eftersom LO sa nej.)

Arbetsrätten ska utredas, med särskild betoning på undantag i lagen om anställningsskydd. Problemen med kompetensutvisningarna ska utredas.

Centerpartiets landsbygdspaket har omvandlats till sex utredningar. En om förenklade byggregler vid strandnära lägen. En annan utredning om förenklade bygglov för lantbruk. En tredje om ett nytt reseavdrag. Och en fjärde utredning om försäljning av alkoholhaltiga drycker. En femte utredning om hur stärkt äganderätt för skogsägare ska kunna förenas med internationella konventioner om biologisk mångfald. Och en sjätte utredning om hur man "effektivt" ska kunna skydda hotade arter gentemot enskilda skogsägare ska tillsättas 2019 eller 2020.

För säkerhetsskull ska man tillsätta en utredning om hur Sverige ska arbeta för att minska antibiotikaanvändningen i djurhållningen globalt.

Det klimatpolitiska ramverket ska utredas på nytt med en egen ny utredning. Miljövänligare godstransporter ska utredas. En utredning om förbud mot nyförsäljning av fossildrivna bilar ska tillsättas, liksom en egen utredning om hur Sverige ska få en cirkulär och biobaserad ekonomi.

En integrationsutredning tillsätts för att reda ut "en svensk nystart".  En särskild utredning om att SFI-undervisningen ska knytas till bidrag tillsätts. En utredning om hur man ska minska hedersbrotten tillsätts 2019 eller 2020. 

Den friare hyressättningen i nyproduktion får också en egen utredning under nästa år. En särskild kommission ska tillsättas för att utreda hur marknadshyror kan få genomslag i äldre bostadsbestånd. Kommissionens slutsatser presenteras 2021. Boverket ska utreda ökat byggande i trä.

Högre kvalitetskrav i skolan ska utredas 2020 till 2022. Lagen om tillgång till elevhälsa ska utredas 2021. Övergång till ämnesbetyg i gymnasiet ska utredas 2020. 

Assistansen och LSS ska utredas en gång till 2021. Och migrationspolitiken ska självklart utredas i en parlamentarisk kommitté, dock med redan uppgjorda villkor.

De flesta utredningar har årtal för tillsättning och ett årtal i slutet av mandatperioden då lagstiftning bör presenteras. C och L ska få vara med i utformande av utrednings- och kommittédirektiv. Men sedan äger regeringen utredningsväsendet. Det är ministern som bestämmer om utredningar ska få mer tid och hur eventuell lagstiftning ska utformas. Därtill är utredare självständiga och ingen, särskilt inte C och L, vet vad utredningarna kommer att föreslå.

Med tanke på hur Löfven-regeringen byggde hela den förra mandatperiodens maktfråga på en utredningsbluff, den om vinst i välfärden, är det lätt att se vilket formidabelt utrymme S och MP håller på att få. Vad ska C och L göra om utredningar försenas? Föreslår "fel" slutsats? Kräver ytterligare beredning? Ska de hota med regeringskris på grund av att hotade fjärilar får företräde framför skogsbönder?

Löfven kommer att sitta tryggt och genomföra det han har lust med och det som LO, som sitter i hans partistyrelse, kan acceptera. Och hela upplägget ska godkännas av V.

Flexibilitet bäst i lågkonjunktur

Den första lådan bohuslänsk hummer som såldes på Göteborgs fiskauktion på tisdagen fick ett kilopris på 7 000 kronor, enligt TT. För ett år sedan låg det vinnande budet på 77 000 kronor per kilo. Vad säger prisfallet på denna lyxråvara om konjunkturen?

GRANNLAGA UPPGIFT. Elisabeth Svantesson, som spås bli nästa finansminister, ser ut att att få en komplex kris att hantera.
GRANNLAGA UPPGIFT. Elisabeth Svantesson, som spås bli nästa finansminister, ser ut att att få en komplex kris att hantera.Foto:Jesper Frisk

Kanske mer än vad man tror. Hummerpriset är en av flera signaler om att konjunkturfallet är på ingång med full kraft. Människor upplever sig inte ha utrymme för excesser. Hummern måste ersättas av mer frugala livsmedel. 

Det finns fler tecken på att konjunkturen snabbt försämras. På måndagen vinstvarnade inte mindre än tre börsnoterade bolag i vitt skilda branscher: byggföretaget NCC, inkassoföretaget Intrum och Profilgruppen. Det sistnämnda bolaget, som tillverkar aluminiumprofiler, pekar ut stigande kostnader som skäl till att tredje kvartalets resultat kommer att försämras mer än väntat.

”Sedan är det energikrisen som påverkar marknaden. Det är otroligt svårbedömt. Och även om alla väntat sig utspelen från Riksbanken så tas även det emot med förvåning”, sa Profilgruppens vd Fredrik Zöögling som intervjuades i måndagens Di.

I Konjunkturinstitutets mätningar är det framför allt hushållen som har visat tecken på minskad framtidstro. Men måndagens vinstvarningar ger en föraning om att den svagare konjunkturen nu börjar drabba näringslivet.

Industriekonomerna, Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer, varnar i en prognos som publicerades på tisdagen för att BNP-tillväxten i Kina, Euroområdet och USA kommer att dämpas rejält och i vissa fall bli negativ under andra halvåret i år och under 2023. De pekar särskilt ut två hot mot utvecklingen i Sverige: energipriserna och räntehöjningarna, samma problem som Profilgruppens vd lyfter fram.

Hur djup och långvarig nedgången blir beror till stor del på den nya regeringen – och avvägningen mellan finanspolitiken och Riksbankens penningpolitik. Risken finns att den förra underminerar den senare. Det får inte ske.

Något slags stöd för att företag och hushåll ska klara skenande elräkningar tycks vara oundvikligt, men stöden måste vara begränsade i tid och omfattning och bara omfatta de mest behövande. Och utformningen av dem får inte åsidosätta prismekanismen.

De höga energipriserna är marknadens sätt att säga att mer kraftproduktion behövs och att indikera vart resurser ska allokeras. Bortfallet av rysk gas kommer att vara länge, kanske för alltid. Europa behöver därför massiva investeringar i fossilfri kraft.

Investeringarna i ny kraftproduktion väntas i år öka med 8 procent till 2 400 miljarder kronor, enligt International Energy Agency. Mest pengar, 1 400 miljarder, går till förnybar energi. 

Hushåll och företag sparar energi i en omfattning som inte har skådats sedan 1970-talets oljekriser. Efterfrågan på solceller och värmepumpar är rekordstor. Företagen bygger egen vindkraft för att trygga energiförsörjningen. Denna konstruktiva kraft får inte äventyras av stöd som håller tillbaka omställningen.

Pandemin visade hur flexibla de svenska företagen är. Hur snabbt de kan ställa om och anpassa sig till nya förutsättningar. Arbetsmarknaden är ännu stark men vikande konsumtion och färre investeringar kommer att leda till minskad efterfrågan på arbetskraft.

I samband med covid kunde företag permittera personal, samtidigt som staten tog en betydande del av kostnaden. En rätt utformad a-kassa är en bättre lösning. Permitteringar fryser arbetsmarknaden. När arbetslösheten ökar måste arbetsmarknadens rörlighet öka. Att människor är villiga att flytta till nya jobb eller nya regioner är en viktig drivkraft i ekonomisk utveckling.

Det nya LAS-avtalet som börjar gälla den 1 oktober ökar möjligheterna till omskolning och vidareutbildning. Det bör arbetsgivare och arbetstagare utnyttja.

Även Riksbanken måste vara beredd att uppvisa flexibilitet. Prisökningarna i ekonomin beror på otillräckligt utbud snarare än ökad efterfrågan. Den typen av inflation rår inte räntehöjningar på. Nu är det viktigt att noga analysera vilken effekt den nyss genomförda räntehöjningen får innan man eventuellt fortsätter att strama åt penningpolitiken. 

Den ekonomiska kris vi nu ser ut att vara på väg mot är komplex och beror på olika globala faktorer som svensk politik inte kan påverka. Det vi däremot kan påverka är ekonomins anpassningsförmåga genom att öka friheten för företag, kapital och människor. Man vet aldrig i början av en kris vad som kommer att hända. Därför är det så viktigt att vara lyhörd för ekonomins signalsystem. Oavsett om det handlar energi, räntor eller hummer.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera