Annons

Andersson vet inget om framtidens ålderdom

LEDARE. Sveriges finansminister avfyrade vid onsdagens presskonferens en rad skrämskott mot Moderaterna om den framtida välfärden.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

 Hon förklarade att det krävs ytterligare 90 miljarder kronor för att behoven i kommuner och landsting ska kunna tillgodoses framöver.

Magdalena Andersson är en skicklig taktiker. Med utspelet om stora utgiftsökningar förbereder hon väljarna för kommande skattehöjningar. För välfärdens skull. För de gamla och barnen. Samtidigt tränger hon in Moderaterna i ett hörn. De närmaste tre åren kommer S i alla debatter om välfärd fråga den ekonomiska talespersonen Elisabeth Svantesson hur hon ska få fram dessa 90 miljarder om hon sänker skatterna. Underförstått är det bara S man kan lita på för sin framtida välfärd.

Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz förklarade genast i SvD att inga skattehöjningar behövs eftersom kostnaderna täcks av de statliga budgetöverskotten. Förutsättningen är förstås att man inte ökar utgifterna på andra områden. 

Men framför allt vet vi inte om finansministerns antaganden som ligger till grund för kalkylen är korrekta. Det finns ett antal faktorer som styr behoven, och kostnaderna är även med bibehållen eller bättre kvalitet dynamisk materia. 

En av de viktigaste indikatorerna är demografin.

• Befolkningens snittålder ökar, mest ökar andelen över 80 år, med 36 procent de närmaste sju åren. Men det är små tal och innebär ingen dramatisk utveckling för helheten. De utgjorde 5,1 procent av befolkningen 2015 och beräknas öka till 6,2 procent år 2025. 

När det gäller gruppen i yrkesverksam ålder (16–64) håller balansen på att förbättras. Totalt sett har deras andel (SCB/AF) minskat från 65 till 60 procent sedan 2005, men 2018–2030 väntas andelen vara ganska oförändrad.

Minst lika viktigt som att titta på hur stor gruppen i arbetsför ålder är, är att se hur många av dem som faktiskt arbetar. En ökning från dagens 68 procent till 80 procent skulle förskjuta förhållandet mellan dem som blir försörjda och de som försörjer och minska effekterna av en åldrande befolkning. Dessutom kommer fler över 60-65 att arbeta framöver.

• En annan till ålder kopplad fråga är hur behovet av vård och omsorg kommer se ut. Vi vet att de äldre är friska längre. Även ålderssjukdomar som alzheimer minskar, enligt studier från Göteborg och Storbritannien, till följd av bättre livsstil. Det faktum att allt fler bor hemma med hemtjänst allt längre, och bor ganska kort tid på äldreboende innan de dör, minskar kostnaderna dramatiskt.

• Rekryteringsbehov i välfärden. Finansministern utmålar att välfärdssektorn kommer suga upp mer än hälften av den totala sysselsättningstillväxten framöver, mot historiska 25 procent. Men en sådan kalkyl bortser sannolikt från den teknikutveckling och de produktivitetsökningar som är nödvändiga. Den privata sektorn skulle kunna vara ledande här, men måste då ha incitament att investera i teknik, långa avtal och bättre lönsamhet. Äldrevården kommer inte totalautomatiseras, men vissa uppgifter, som lyftmoment och dusch, bör skötas av robotar.

• Till sist, intäkterna. Mycket talar för att tillväxten blir högre om skatterna är lägre. När Långtidsutredningen 2004, då skattetrycket var 50 procent och sedan dess sjunkit till 44 procent, gjorde en prognos över tillväxten 2010-2020 landade den på 1,7 procent per år i snitt. Bland annat räknade de med att arbetskraftens bidrag till tillväxten skulle minska på grund av åldrande befolkning. Facit till och med 2019 är ett årssnitt på 2,67 procent.

Framtiden går inte att spå. Men vi kan bygga motståndskraft. Vi vet att incitament att arbeta och driva företag är viktiga, både för tillväxten och för sammanhållningen i samhället. Genom att ständigt se över kostnader och processer bygger vi vidare på en stark, effektiv ekonomi som klarar både chocker och mindre bakslag.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISRAnnons

De är i immunterapins framkant

Ola Winqvist, CEO på ISR.
Ola Winqvist, CEO på ISR.

ISR Immune System Regulation Holding är ett läkemedel- och forskningsbolag inom immunterapi. Sedan 2012 arbetar de på bred front för att bekämpa några av världens mest ökända sjukdomar som hiv, cancer och hepatit B. En nyligen genomförd nyemission visar på ett mycket starkt intresse från investerare. 

Svenska ISR, med bas på Karolinska Institutet i Stockholm, startade via en upptäckt från djurvärlden. ISR såg att kastrerade katter sjuka i fiv – motsvarigheten till hiv – överlevde i markant högre grad till skillnad mot okastrerade katter som drabbats av viruset. 

– Kastreringen av katter leder till att produktionen av könshormoner släcks ner. Hjärnsystemet producerar då substansen GnRH – en liten molekyl med stor betydelse. Den stimulerar frisättningen av könshormoner men aktiverar även viktiga delar av immunsystemet så att infektionen börjar behandlas, säger Ola Winqvist, CEO på ISR.

EXTERN LÄNK: Nyfiken på ISR:s teknologi? Läs mer här

Pågående behandlingsstudier 

Den här insikten lade grunden för ISR, som i dag utvecklar nästa generations immunstimulerande läkemedelskandidater.

– Hormonet GnRH har funnits som läkemedel på marknaden i över 30 år och används bland annat mot prostatacancer. Då exponeras viruset för immunsystemet som kan eliminera den infekterade cellen, säger Ola Winqvist. 

Nu pågår behandlingsstudier på sjukhus i Stockholm och Göteborg kring om hivpatienter som får bromsmedicin kan minska den integrerade virusmängden och eventuellt bota sjukdomen. 

– När coronapandemin mattats av kommer vi även påbörja en studie i Berlin med smittade patienter som är resistenta mot bromsmedicin. Artresistens drabbar upp till 14 procent av hivsmittade. Det är ett stort problem som leder till att patienten riskerar att vidareutveckla aids. Det här ser vi som en marknadsintroduktion där tiden till marknaden bedöms vara väldigt kort, säger Ola Winqvist. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om bolagets arbete med läkemedel för hiv-marknaden

Stark ekonomisk plattform 

ISR senaste förträdesemission, som avslutades 29 maj, tillförde bolaget cirka 71,7 miljoner kronor. Det ger dem en stark ekonomisk plattform för att kunna genomföra kommande studier och visar att investerarna har en god tilltro till bolagets utvecklingsarbete. 

– Vi står på flera ben: hiv, cancer, hepatit B och, mest aktuellt, ett vaccin mot coronaviruset. Vi har med andra ord en utvecklingsportfölj med stor potential och studier som behöver refinansieras. De som valt att gå in i det här ser, precis som oss, en rad möjligheter som snart öppnas upp, säger Lennart Dreyer, COO på ISR, och avslutar: 

– Vi vill tacka både nytillkomna och tidigare aktieägare för förtroendet som vi har fått. Det finns en enorm marknad i både öst och väst som väntar på oss. I Kina lider till exempel 100 miljoner människor av hepatit B och vår artresestentstudie kommer med all sannolikhet bli intressant för den amerikanska marknaden – en spännande pipeline, minst sagt! 

Fakta ISR
ISR Immune System Regulation Holding AB är ett innovationsdrivet forskningsbolag med fokus på immunsystemet, baserat på Karolinska Institutet i Stockholm. Bolaget utvecklar immunstimulerande läkemedel för att behandla kroniska infektionssjukdomar och cancer genom att aktivera det egna immunsystemet. Just nu genomför ISR flera viktiga studier, både när det gäller hiv och cancer som kan få stor betydelse för framtidens behandlingar. EXTERN LÄNK: Läs mer här

Mer från ISR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISR och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?