ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Analogisera skolan

  • OLIKA SIDOR. Fördelen med skolböcker är att de har en början och ett slut, ett begränsat pedagogiskt sammanhang och är lätta att visa föräldrarna. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Alla som har klickat på ”Jag förstår” när ett företag frågar om cookies eller ”Godkänn” när Apple frågar vet precis vad det handlar om. Man förstår ingenting och har ingen aning om vad man godkänner. Man klickar för att komma vidare.

Den insikten har även nått EU-domstolen när man underkände det så kallade Safe harbor-avtalet 2015. Domstolen ogiltigförklarade avtal som bygger på ett klick på en skärm eftersom den godkännande parten aldrig läser innehållet.

Den som har hanterat HR-system på en arbetsplats har stött på precis samma fenomen. Godkännande chef godkänner utlägg och tidrapporter utan att ha en aning om vad man egentligen godkänner. Man klickar ”godkänn” för att komma vidare. Den synliga effekten av digitaliseringen av HR-systemet är att en massa pappersarbete försvinner och att tjänster kan dras in men den egentliga effekten är att tidigare arbete inte längre utförs. Det behöver inte vara ett problem att avskaffa kontrollen av utlägg och närvaro, tvärtom kan ökad tillit vara bra, men man ska ha klart för sig vad det egentligen handlar om. Funktioner försvinner.

En annan effekt av att alla medarbetare ska ta hand om scheman och närvarorapportering är de plötsliga stillestånd i arbetet på grund av opedagogiska datasystem. Det blir tvärstopp, väntetid till supporten i Estland som inte kan hjälpa till eftersom medarbetaren inte förstår. Den typen av stress som då uppstår känner man igen på lukten. Folk mår inte bra.

Om man kombinerar dessa fenomen med pressade lärare, av naturen ganska genvägsorienterade barn och ungdomar, heltidsarbetande föräldrar och offentligt upphandlade datasystem så får man en problembild av det som kallas digitaliseringen av skolan.

Effekten på skolan är ganska lik övriga arbetsplatser. En massa pappersarbete försvinner men ersätts egentligen inte av digitalt arbete utan av ingenting.

Om rektorn på en skola till exempel bestämmer att omprioritera i budgeten och köpa in iPads till alla elever är det lätt hänt att det inte finns pengar kvar till läroböcker. Det är också lätt hänt att det inte finns pengar över till digitala läromedel, eller att dessa är ganska dåligt utvecklade, särskilt i jämförelse med den digitala underhållningsindustri som svenska barn har tillgång till.

Inga problem, tycker rektorn, eftersom eleverna själva kan söka kunskap och samtidigt ”utveckla medie- och informationskunnighet, att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter”, vilket läroplanen stipulerar. Men att själv söka kunskap eller själv skapa information om franska revolutionen, industrialiseringen i England, det kommunala självstyret i Sverige eller om cellandningens principer är mycket svårt för en mellanstadieelev, särskilt i samhällsorienterade ämnen eftersom det finns olika uppfattningar. På nätet finns det till skillnad från böcker heller inget slut och det är lätt hänt att man klickar vidare. Resultatet är alltför ofta att tidigare skolarbete inte längre utförs.

Det finns numera ganska många berättelser om lärare som i ren nöd piratkopierar gamla läroböcker genom att fotografera av sidorna med mobiltelefon och messa ut dem till eleverna. 

Digitalisering av undervisning kan i vissa fall vara mycket bra. Språkinlärningen är bättre när man hemma kan lyssna på glosor och texter. Den lundabaserade gymnasieläraren Magnus Ehinger har blivit en rikskändis bland NO-elever genom sina bildsatta och kvalificerade lektioner som han lägger ut på nätet. Nätet är oslagbart för att söka bekräftelse på eller vidareutveckling av redan känd information.

Men digitaliseringen av skolan kan i vissa fall vara mycket dålig. Lärare är som alla andra. Alla lär sig inte de nya informationssystemen, hinner inte lägga ut läxor, resultat, omdömen, scheman och allt annat. Papperslapparna hem och skolböcker i ryggsäcken försvinner men det gör också informationen. Resultatet blir att föräldrar förlorar kontakten med barnets skolarbete.

Regeringen beslutade 2017 om en digitaliseringsstrategi för hela skolan. Allt ska digitaliseras. Den drivs av en kombination av jämlikhetssträvan och revolutionär moderniseringsiver. Sverige ska vara ett ledande digitalt land och eftersom tillgången till digitala verktyg skiljer sig åt bland socioekonomiska grupper och mellan pojkar och flickor är skolan en nyckel för ökad likvärdighet.

Strategin har också till en del anammat den kunskapssyn som säger att informationshantering, informationssök och värdering av källor är viktigare än att själv kunna något.

Skolverket, som har i uppdrag att implementera strategin, skriver ganska kärvt att deras uppföljning visar att varje skola behöver utvecklad pedagogisk och teknisk support för att undervisning ska fungera och att behovet av ökad digital kompetens hos lärare är fortsatt stort.

Man skulle också kunna säga att digitalisering som övergripande strategi i skolan inte fungerar. Och det finns inga vetenskapliga belägg för att den förbättrar undervisningen.

Vårbetygen, som delas ut i veckan, är på papper. Varje elev får ett kuvert. Fortsätt med det och använd digitala verktyg där de tillför något och behåll skolböckerna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies