1515
Annons

Alltid är det någons hus som brinner

LEDARE. Coronaviruset har skakat om världen rejält. En smitta som spridit sig till allt fler länder, produktion som stått stilla när medarbetare förvisats till sina hem och leveranser som inte dyker upp har varit grogrund för ekonomiska orosmoln globalt.

INTRESSEMOTSÄTTNING. Efter coronautbrottet har både utsläppen och efterfrågan på olja minskat i Kina. Effekten på oljan har Saudiarabiens energiminister liknat vid ett hus som brinner.
INTRESSEMOTSÄTTNING. Efter coronautbrottet har både utsläppen och efterfrågan på olja minskat i Kina. Effekten på oljan har Saudiarabiens energiminister liknat vid ett hus som brinner.Foto:Jon Gambrell

Med en stillastående produktion har energibehovet och därmed efterfrågan på olja minskat i Kina. Det har inte gått Saudiarabien obemärkt förbi, där oljeintäkterna utgör en betydande del av ekonomin. Landets energiminister har liknat coronavirusets påverkan på oljeefterfrågan vid att deras hus står i brand.

Ordvalet minner om Greta Thunbergs beskrivning av hur världen mår. ”Vårt hus brinner” sa hon i Davos framför världens makthavare, med anledning av de höga nivåerna av de globala koldioxidutsläppen.

Beskedet att coronaviruset gett upphov till minskade utsläpp lär av många betraktas som en positiv bieffekt. Bara i Kina har utsläppen av växthusgaser minskat med 25 procent efter virusutbrottet.

Minskade utsläpp är givetvis välkommet, och behövligt. Men Saudiarabiens energiminister är knappast en av de som välkomnar de senaste veckornas positiva utveckling av växthusutsläppen.

I en SvD-kommentar till nyheten om Kinas minskade utsläpp menar skribenten att eftermälet av utbrottet i Kina visar hur lätt det är att kapa utsläpp. Stoppa allt, mer eller mindre. Det är en ståndpunkt som många klimataktivister delar.

Att vi behöver röra oss bort från fossila källor är obestridligt. På samma sätt är det uppenbart att avstannad produktion kommer leda till att utsläppen upphör.

Men vad situationen och de delade meningarna snarare tydliggör är att det som i så många andra situationer finns vinnare och förlorare. Minskade utsläpp innebär intressemotsättningar, oavsett om dessa sker till följd av en klimatomställning eller ett virusutbrott.

Vare sig det gäller saudier eller gula västar, värnar vi alla om våra egna intressen. Det går inte att förbise existerande målkonflikter och den oro som kan skapas till följd av samhällsförändringar.

Oavsett hur högt man värderar minskade utsläpp går det inte att beskriva den situation som nu utspelar sig som enkel. Det finns alltid någon som hävdar att deras hus brinner.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Mercuri UrvalAnnons

Metoden som framgångssäkrar din karriär

Marcus Tingland, Sverigechef på Mercuri Urval.
Marcus Tingland, Sverigechef på Mercuri Urval.

Inom rekrytering ökar kraven på att metoder som används är evidensbaserade, likabehandlande och skapar riktig nytta.

Mercuri Urval arbetar med en vetenskapligt baserad metod som slår knock på branschen.

– Vår metod bidrar till att framgångssäkra kandidatens karriär, säger Marcus Tingland.

Så fungerar det – läs mer om metoden här

Ledarskap handlar till stor del om att skapa vinnande strukturer. Och framgång beror på individens och organisationens förmåga att leverera resultat.

– Om organisationens kapacitet eller ledarskap inte motsvarar ställda krav löper man större risk att misslyckas, säger Marcus Tingland, Sverigechef på Mercuri Urval.

Istället för konventionella chefsrekryteringsmetoder sticker Mercuri Urval ut med en vetenskapligt baserad metod, som visat sig vara framgångsrik för såväl kandidater som kunder och medarbetare.

– Vi arbetar med urval och bedömning baserat på prediktion av framtida prestation, och detta kopplat till individens erfarenhet, förmåga och motivation. Vi utgår ifrån faktabaserade framgångsfaktorer. Metoden i sig är konsekvent och repeterbar, utfallet går att mäta och tål granskning. Vi är övertygade om att detta är framtiden för hela vår bransch.

Marcus Tingland konstaterar att uppdragsgivare ställer allt högre krav på rekryteringfirmornas förmåga att bedöma framtida prestation utifrån verkliga förutsättningar – generella modeller som allmänt beskriver personlighet och beteende som är standard att använda i branschen i stort svarar inte mot denna prövning.

– Vi ser att allt fler samarbetspartners ställer krav utifrån denna insikt baserat på egna erfarenheter från otillräckliga ledartillsättningar.

”Vilar på en evidensbaserad metodik”

Marcus Tingland pekar på studier som visar på en alldeles för låg kvalitet kopplat till det långsiktiga utfallet av ledarrekrytering.

– Vi angriper denna utmaning genom att objektivt mäta utfall och resultat men det förutsätter även att vi är rigorösa och konsekventa i vårt genomförande. Vi vilar på en evidensbaserad metodik som är systematisk, strukturerad och som tål granskning. Det intressanta med detta tillvägagångsätt är att det leder till mer kompetensbaserade urval och krav på att identifiera och möta kandidater utanför traditionella nätverk.

Hjälper er metoden till att faktiskt framgångssäkra karriären?

– Så är det absolut. Det är det vi brinner för och glädjande nog kan stoltsera med att vi gör i stort sett dagligen.

Tack vare metoden blir dessutom Mercuri Urval en mer attraktiv arbetsgivare, menar Marcus Tingland:

– De bästa och mest professionella människorna i vår bransch bryr sig genuint om resultat, ledarskap och organisationsutveckling. Hos oss erbjuds alla medarbetare en miljö och arbetssätt som bidrar till ett hållbart värdeskapande där kunden och kandidaten står i fokus.

Så fungerar det – läs mer om metoden här

Mer från Mercuri Urval

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercuri Urval och ej en artikel av Dagens industri

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera