ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

PM Nilsson: Allt är bättre i dag jämfört med 1968

  • TILLSAMMANS. Dåvarande utbildningsminister Olof Palme demonstrerar mot Vietnamkriget tillsammans med Nordvietnams Stockholmsambassadör i februari 1968. Foto: PRESSENS BILD

LEDARE. Det fanns mycket att vara förbannad på 1968. Länderna i hela Östeuropa, halva Sydeuropa, hela Afrika, hela Asien utom Indien och hela Sydamerika var diktaturer. Demokratin var ett geopolitiskt undantag.

Den ledande demokratin, USA, förvanskade sitt goda rykte i Vietnam. Presidenterna från John F Kennedy och framåt ljög för allmänhet och press om graden av amerikansk inblandning. Lyndon B Johnsons bombkrig mot Nordvietnam var en humanitär och politisk katastrof. Med massakern i Song My i mars 1968 sällade sig USA till raden av krigsförbrytande länder.

Politiskt var USA i kris det året. I april mördades Martin Luther King och i juni Robert Kennedy som var på väg att väljas till Demokraternas kandidat i höstens presidentval. Då valdes Richard Nixon som senare fick avgå sedan han hotat konstitutionen.

I Europa invaderade Sovjetunionen Tjeckoslovakien och gjorde slut på Alexander Dubceks planer på "socialism med mänskligt ansikte".

Läget för den övriga delen av mänskligheten 1968 var underutvecklat och utfattigt. Extrem fattigdom, svält och dålig hygien orsakade massdöd. Det största problemet för mänskligheten globalt, framför allt beroende på den kinesiska kommunismen, var bristen på frihet och marknadsekonomi. Maos klassutrotningskampanjer var som mest intensiv sommaren 1968 och dödade mellan 750 000 och 1 500 000. Hela Kinas skolungdom skickades ut på landsbygden för att omskolas till fysiskt arbete.

Ändå var trenden i väst 1968 att ta avstånd från liberal demokrati och marknadsekonomi och i stället orientera sig mot de auktoritära kommunistiska systemen. Den röda tråden mellan kårhusockupationen i Stockholm, mössbränningen i Lundagård och majrevolten i Paris var just röd. 

68-generationen var också brokig, frihetlig, skapade briljant rockmusik och hade helt rätt i kritiken mot Vietnamkriget. Men den politiska reaktionen hos 68:orna var att ta ställning för ett grovt förtryckande och dödligt system och förkasta föräldragenerationens mödosamma återuppbyggnad av ett civilt, fritt och demokratiskt samhälle efter 1940-talets undergång.

Det var tur för världen att de misslyckades. Marknadsekonomi, kapitalism och demokrati vann och decennierna som följde, särskilt sedan världskommunismen föll 1989, är de mest framgångsrika i mänsklighetens historia.

De två sajterna Human Progress och OurWorldInData använder öppna officiella källor för att likt Hans Rosling sammanställa och visualisera viktiga utvecklingstrender. Här är ett axplock:

Medellivslängden Sydamerika, Afrika och Asien var 1968 cirka 50 år. Idag är den 75 i Kina, över 80 i Sydamerika och 65 i Afrika.

Extrem fattigdom och analfabetism var ett vanligt tillstånd då, i dag är extrem fattigdom marginell och kommer att vara helt borta 2030.  Läskunnigheten globalt är i dag 80 procent och som lägst 70 procent i Afrika. I yngre generationer kan oftast alla läsa.

Spädbarnsdödligheten i Sydamerika, Afrika och Asien var 1968 runt 15 procent, i dag är den på EU-nivå i Sydamerika och Kina och 3-5 procent i Afrika.

Difteri, mässling, tyfus och kikhosta dödade miljoner varje år på 1960-talet, i dag är dödstalen tack vare billiga massvacciner nära noll i jämförelse.

1968 var medelarbetstiden i världen 2200 timmar per år och medellönen 11500 USD. I dag arbetar man 1800 timmar per år och tjänar 24400 USD. Inkomstökningen gäller alla grupper i alla världens länder.

1968 var ett kvinnoliv i Kina kort, hårt och fattigt. I dag har 90 procent av kinesiska hem tvättmaskin och flickors och kvinnors tillgång till utbildning är fullständig.

1968 fanns det 33 demokratier i världen, i dag är de 90.

Man kan invända att framgångarna sker på klimatets och miljöns bekostnad, men även på detta område har världen gjort framsteg. 1968 var fossilberoendet totalt, i dag växer sol och vind snabbare än något annat energislag och om kurvorna fortsätter som nu kan skiftet komma snabbt. Världen har enats om ett klimatavtal, (USA kommer med när de fattar att de tjänar på det). Urbaniseringen har återbeskogat 500 000 kvadratkilometer mark i Kina och 200 000 i Europa. Om produktiviteten i jordbruket fortsätter och närmar sig amerikansk nivå kan en yta stor som Indien återbeskogas.

När man nu 50 år efteråt minns 1968 har man självklart rätt att också minnas det som var kreativt, lustfyllt och befriande. Många av de som rycktes med av vänstervågen kom sedan att utföra viktiga och framgångsrika uppgifter i politiken, myndigheter och näringsliv. Men det finns starka skäl att också minnas att de krafter som då slog vakt om parlamentarisk demokrati och rättsstat, som slogs för marknadsekonomi, privat ägande och för internationell handel och som stod emot totalitära lockelser, gjorde den viktigaste insatsen.

Om den liberala demokratin i dag sägs ha svårigheter var den då i absolut kris. Men den höll, utvecklades och gjorde världen bättre. Det är inte alltid rätt att göra uppror och ibland bör uppror mötas med bestämt motstånd.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer