Annons

Alla fel om skatternas samband med våldet

LEDARE. I onsdags var statsminister Stefan Löfven i Uppsala och följde polisens arbete.

HAR FEL. Stefan Löfven hos polisen i Uppsala i onsdags. Hans uttalande om att alliansens skattesänkningar hänger ihop med vågen av ungdomsrån har upprört.
HAR FEL. Stefan Löfven hos polisen i Uppsala i onsdags. Hans uttalande om att alliansens skattesänkningar hänger ihop med vågen av ungdomsrån har upprört.Foto:Janerik Henriksson/TT

Han tillfrågades om vågen av ungdomsrån, och uttryckte att det handlade om ”en fullständig brist på moral”. Det är lätt att hålla med. Det är brutalitet och förnedring som tonåringar och poliser vittnar om. Det blir inte mindre ohyggligt när man tänker på att det är barn som rånar barn.

Men så kopplade Stefan Löfven ungdomsrånen till alliansregeringens skattepolitik och citerades av Expressen:

”Under lång tid pågick en politik, under åtta år med den förra borgerliga regeringen, som innebar skattesänkningar och neddragningar i välfärden. Det håller inte. Nu har vi lagt om den politiken, vi ska satsa mer på välfärden”.

Reaktionerna från de fyra gamla allianspartierna blev hårda. Och visst är det anmärkningsvärt att Stefan Löfven är så pass benägen att hänvisa till allianspartiernas ansvar att han till och med kopplar ihop skattesänkningar för tio år sedan med dagens våldsyttringar.

Uttalandet väcker allvarsamma frågor: Har statsministern inte förstått problemet? Eller är det ett oöverlagt svar i en stressig situation? Tror han ens själv på det han säger? Och förstår han inte att svaret för de allra flesta kommer att uppfattas som en obegriplig undanflykt?

Det finns en diskussion bakom Stefan Löfvens uttalande, och den handlar om allmänprevention. I det här fallet om huruvida välfärdens standard kan minska risken för kriminalitet. Och om man vänder på det: Kan längre köer till vårdcentralen eller minskat antal fritidsledare leda fram till ökad brottslighet?

Så enkelt är det knappast.

Framför allt har argumentation om välfärdsstatens allmänna nivåer ingenting att bidra med i det akuta läge som råder. Det som behövs är för det första regeländringar. I straffrätten måste förändringar göras för att möjliggöra fler ingripanden, bättre tillgång till tvångsmedel och ökade befogenheter att ingripa mot minderåriga. Förändringar i sekretessbestämmelser behövs också för att myndigheterna ska kunna arbeta tillsammans mer effektivt. För det andra behövs mer resurser till rättsväsendet, till polis, åklagare och domstolarna. Och för det tredje måste den riktade preventionen öka, alltså att samhällets företrädare kan ingripa när tydliga varningssignaler uppstår.

Men Stefan Löfven pratade om alliansens skattesänkningar. Det är en kär talepunkt för ledande socialdemokrater, och oftast används den i sammanhang som passar bättre än just när det gäller rån bland barn.

Själva utgångspunkten är problematisk. Det räcker med att konstatera att Socialdemokraterna inte har velat backa tillbaka något av de jobbskatteavdrag som alliansregeringen drev igenom. Och i detta sammanhang kan Socialdemokraterna inte skylla på att de inte har egen majoritet – de har inte ens velat ta upp frågan som ett krav vare sig i valrörelsen 2014 eller 2018.

Och om det skulle finnas någon relevans i Stefan Löfvens resonemang om skattesänkningar som ett slag mot välfärden – då måste det väl innebära att välfärden faktiskt har fått mindre pengar än tidigare?

Skillnaden mellan de politiska blocken har genom åren i skattepolitik har varit försumbar – om man tittar på den mängd pengar som staten får in. Skillnaden brukar motsvara 1 eller 2 procent av statens inkomster. Skulle man titta på hela den offentliga sektorns inkomster är skillnaden givetvis ännu mindre.

Och viktigare än så: Skillnaden mellan prognos och utfall är i goda tider mycket större än skillnaderna mellan de politiska alternativen. Hur det går för Sverige är den avgörande faktorn för hur mycket pengar som den offentliga sektorn får in.

En mer övergripande jämlikhetsdebatt pågår. Den finns över hela världen, så ock i Sverige.

I förenklad version går den ut på att om ojämlikheten är för påträngande så brister sammanhållningen i landet, vilket är en stor riskfaktor för oro. Det är en intressant diskussion i en påträngande fråga, låt vara svårlöslig eftersom i stort sett alla partier, även Socialdemokraterna, vill premiera strävsamhet och att det därmed ska löna sig att arbeta.

Men tänk om den mest påtagliga ojämlikheten i Sverige i dag handlar om trygghet. Att människor i vissa bostadsområden har mycket stor anledning att vara oroliga. Att de som bäst behöver hjälp av samhället inte får det.

Och att den period i livet som betyder så mycket för resten av livet, tonårstiden, för många är den allra otryggaste.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?